Henning Mankell-

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag har läst ”Mannen som log” och ”Comedia Infatil”, skrivna av Henning Mankell.
Henning Mankell var främst under 90-talet en av Sveriges mest lästa författare. Han är mest känd genom sina kriminalromaner om kriminalkommissarien Kurt Wallander. Där flera av hans böcker i serien blivit filmade och prisbelönats. De har sålts i 3,7 miljoner exemplar i bara Sverige, och har utkommit i 30 olika länder.
Henning Mankell föddes, den tredje februari 1948 i Stockholm, men växte upp i Sveg, Härjedalen. Vid tre årsålder övergavs han av sin mamma, och han träffade inte henne igen förrän han var femton. Han levde under de åren ensam med sin pappa och fick både en svår och jobbig uppväxt. Redan som tonåring bodde han en kortare tid i Paris. Det var under den tiden han var till sjöss som han börjad intressera sig för att skriva och teater.
Henning Mankell är inte bara författare, utan även regissör och dramatiker. När han var 20 år regisserade han sin första pjäs, genom den ville han visa folket det riktiga samhället. Hans debut bok skrev han 1973, ”Bergsprängaren”, i den försöker han spegla arbetarrörelsens historia.
Han bor både i Göteborg och i Moçambique. Afrika är en av fyra platser som betytt mycket och är speciella för Mankell. De andra är Sveg, där han växte upp, Gryts Skärgård, där han tillbringade somrarna. Och den sista, den Grekiska ön Thassos, dit han kom som student. Dessa fyra platser speglar sig i flera av hans böcker, och det är därifrån han har fått inspiration till flera böcker. Han har till exempel skrivit flera böcker om barn i Afrika. Han är djupt engagerad i kampen mot aids och minor i Afrika och hjälper inhemska författare att nå ut.
Henning Mankell har tillsammans med Dan Israel startat det gemensamägda bokförlaget Leopard, 1 juni, 2001.
I de flesta böcker han skrivit syns hans samhällsengagemang. Hans drivkraft är viljan att förändra samhället vi lever i.

Comédia Infantil (1995)

Handlar om Nelio, en tioårig gatupojke som är gåtfull, mystisk och har visdom som en gammal man. Han lever tillsammans med ett gäng andra gatubarn, och tillsammans tar de dagen som den kommer och kämpar varje dag för att överleva.
En natt blir Nelio skjuten och bli svårt skadad. Jose Antonio, en bagare som valt att leva på gatorna, hjälper han och tar hand om han de sista nio nätterna i Nelios liv. Under de nätterna berättar Nelio om sitt korta, men väldigt händelserika och tragiska liv. Han berättar om allt han upplevt och hur han kom till staden efter en katastrof. Först när han berättat klart sin historia kan han dö.
Gatubarnen i Nelios gäng har väldigt starka relationer till varandra. Det är den enda kärleken de får. Tillsammans hjälps de åt att skydda varandra. Alla gatubarnen har olika bakgrunder och anledningar till att ha hamnat på gatan. Alla är speciella på ett eller annat vis, en av dem har bara en arm, en hamnar alltid i bråk och en annan tror att monster förföljer han.
Boken utspelar sig i en Afrikansk hamnstad, Maputo, på 80-eller 90-talet, skulle jag gissa. Omgivningen är väldigt verklig och beskriver ett splittrat samhälle med stora klyftor mellan fattiga och rika. Eftersom Mankell bor där så märks det att han vet mycket om allt som sker och händer där. Han beskriver verkligen allt så verkligt och realistiskt. Känslorna svält, elände, visdom och livsglädje, speglar sig dessutom i den här och flera av hans andra böcker.
Författaren vill nog säga att det inte är lätt att vara gatubarn, varje dag är en kamp för överlevnad.
Budskapet är också att även en liten människa kan göra mycket. Nelio blev som en profet i staden, alla visste vem han var och att han var speciell. Om någon hade problem så frågade de Nelio. Dessutom så visar han att pengar har en viss betydelse.

Jag tycker verkligen att boken var jättebra och rekommenderar den. Man lever sig in i boken och dess personer och miljö. Personerna blir verkliga och man lär riktigt känna dem. Det är dessutom roligt att läsa om hur Nelio hittar lösningar på olika hinder och hur han ser positivt på allt. Till och med när han skulle dö visar han ingen rädsla.
Men boken är samtidigt väldigt sorglig, särskilt i början när han förlorar sin familj och sitt hem, men också i slutet när han dör. Man vill att han ska få fortsätta leva.
Jag kunde knappt sluta läsa den. Man ville få svar på så många frågor. Hur blev Nelio gatubarn? Vem var det som sköt han Och varför?
Dessutom så vet man att det mesta som han beskriver i boken är sant, och det gör boken särkskilt bra. Det här är en sådan bok som är svår att glömma.

Mannen som log (1994)
Handlar om Kurt Wallander, ystads polisen. Kurt Wallander har tänkt avgå som polis, när han blir uppsökt av en gammal vän, en advokat, vars far har omkommit i en mystisk bilolycka. Strax efter det hittas även vännen, advokaten, också död. Kurt Wallander ändrar sig, och tar på sig fallet. I jakten på mördaren så stöter han på illegal handel med mänskliga organ och ekonomisk brottslighet. Den man han har att göra med är van att få som han vill.
Boken utspelar sig i Ystad, 1993, i en typisk svensk stad i oktober, november.
Kurt Wallander är en ensam, vemodig och viljestark person, som ofta arbetar över. Han tvivlar flera gånger på att han valt rätt yrke. Han är en sorts hjälte, med flera brister, precis som en vanlig människa. Han känns som en väldigt verklig person, som en som finns bland oss. Han har egentligen inga större relationer till sina arbetskamrater eller till sin far.
Jag tror att författaren vill visa att även om man är en hjälte, som Wallander, så har man ändå flera brister och gör fel, dessutom så vill han visa hur grymt samhället är.

Jag tycker boken var rätt så bra, men Comedia Infatil var betydligt bättre. Men det har väl också med vad man gillar för sorts böcker. Det här var en typisk deckare eller kriminalroman. Den beskriver samhället väldigt bra och realistiskt, och det känns som om det mesta i boken kan hända på riktigt. Den var spännande vissa stunder när man kommit in i den och på slutet. Men den var lite förutsägbar, eftersom man visste hela tiden vem som var mördaren. Det gjorde att den blev lite tråkig.



”Mannen som log” och ”Comédia infantil” är väldigt olika böcker, den ena en deckare och den andra om ett gatubarns liv i Afrika. Men båda handlar om samhället på olika sätt och huvudpersonerna liknar också varandra. Båda är ensamma, viljestarka och envisa. De vet vad de ska göra.
Jag tycker också både att Nelio och Kurt Wallander kan påminna lite grann om Henning Mankell själv. Nelio var föräldralös och Wallander hade dålig relation till sin far, vilket Mankell också hade. Hans mamma övergav han när han var liten. Både Wallander och Mankell är födda samma år dessutom.
Henning Mankell skriver väldigt bra överhuvudtaget. Han skriver så att det är lätt att förstå och det syns att han vill visa något med sina böcker. När man läser hans böcker kan man knappt sluta läsa dem.

böcker av Henning Mankell:
Bergsprängaren, 1973 och 1998
Sandmålaren, 1974
Vettvillingen, 1977
Fångvårdskolonin som försvann, 1979 och 1980
Dödsbrickan, 1980
En seglares död, 1981
Daisy sisters, 1982 och 1999
Apelsinträdet, 1983
Älskade syster, 1983
Sagan om Isidor, 1984 och 1997
Leopardens öga, 19...