Djurförsök utifrån ett etiskt perspektiv

Bakgrund 1. Inledning ”Frågan är inte 'Kan de resonera?', inte heller 'Kan de tala?', utan 'Kan de lida?'" - Filosofen Jeremy Bentham, ur Introduction to Principles of Morals and Legislation från 1789. Under den tid som människan har funnits har det alltid funnits en debatt om etik och moral, vad som anses vara rätt och fel. Det är detta som har kommit att styra våra handlingar och vår agerande. Människans moraliska sfär har vidgats under årens lopp. Från början var det fria grekiska män i Athene som var alltings mått, men sakta har sfären vidgats. Det som håller på att förändras idag är dessa värderingar och tankar, som visserligen har funnits ett bra tag, börjar föras in i vår världsbild för vad som är rätt och fel när det gäller hur vi skall behandla djur. Jag har valt ämnet djurförsök eftersom att det är ett ämne som jag brinner för och det berör mig väldigt starkt. Ämnet väcker många känslor inom mig eftersom djur är något som står mig väldigt nära. Vart går gränsen när det gäller djurförsök? Hur tar man egentligen ställning till om djurförsök är rätt eller fel? Vad ska man tycka? Vi är nog många som är kluvna till frågan eller som kanske aldrig ens reflektera över dem, för djurförsök finns ju inte i vår vardag. Eller? Vi tar ett Alvedon när vi har ont i huvudet. Din kompis mormor har fått lungcancer. Din morfar har MS. Vilka läkemedel har tagits fram genom djur försök egentligen? Vilka sjukdomar forskar man om idag? Varje dag kommer du i kontakt med produkter som tagits fram genom djurförsök. Din medicin, din hudkräm, ditt schampo. Kan man säga att djurförsök är rätt eller fel? För var hade vi varit idag och hur hade vår samhällsutveckling sett ut utan djurförsök? Du kanske inte bryr dig om en råtta mer eller mindre, men vad skulle du säga om jag berättade för dig att det dör drygt 2 800 djur inom olika tester varje dag, bara i Sverige. Om du skulle föreställa dig att det var din katt som skulle utnyttjas i laboratoriet så blir det genast en annan sak, eller hur? Men även om du tyckte att djurförsök var helt fel, vad skulle du göra om du blev allvarligt sjuk? Skulle du neka en medicin som tagits fram genom djurtestning? Skulle du inte vilja att din morfar med MS bli frisk? Frågorna är många och mycket förvirrande. Det känns nästan omöjligt att ta ställning. Behöver man det då? Jag tycker att djurförsök är ett så väldigt brett ämne som berör alla, vare sig man vill det eller inte. Därför är det viktigt att man sätter sig ner och funderar över vart man egentligen står i frågan, eller iallafall delar av den. Som sagt, det är ett brett ämne som innehåller så otroligt mycket olika delar vilket gör det svårt att ta ställning till fullt ut utan att dra alla djurförsök över en kam. Det finns ganska mycket fördomar om djurförsök och i det här arbetet skulle jag vilja ta död på några av dem. Men jag vill inte påverka någon att tycka på ett speciellt sätt. Det jag vill göra är att upplysa människor, och kanske hjälpa dem att ta ställning. Det jag vill få ut av arbetet är att skapa en diskussion om ett ämne som berör mig väldigt mycket. Även för att djurförsök är ett viktigt ämne som fler borde fundera över och ta ställning till.

2. Syfte Syftet med uppsatsen är att försöka skaffa mig en bild på hur dagens ungdomar tycker och tänker kring ämnet djurförsök inom kosmetiska och medicinska forskningen. Med hjälp av min undersökning kommer jag få en bild på hur dagens ungdomar resonera kring övergripande förhållandet mellan människan och djur, hur de vädersätter människans liv respektive djurs. Slutligen, det jag vill få ut med min uppsats är att försöka uppmärksamma djurförsök så mycket som möjligt. Att berätta för alla ungdomar vad som egentligen sker bakom de stängda dörrarna, som de sedan kan själva avgöra om det är rätt eller fel. Frågeställningar - Har vi rätt att använda djur i försök för våra egna syften (kosmetik och medicin)? - Hur ser ungdomar kring människans rätt att använda djur till kosmetiska och medicinska forskning?

3. Metod ”Each and every animal on earth has as much right to be here as you and me.” - Anthony Douglas Williams Min utgångspunkt har varit att med hjälp av litteratur böcker, artiklar, internet hemsidor och olika hjälp organisationer t.ex. Forska Utan Djurförsök, Djurens rätt och annan media försökt samla på mig så pålitliga fakta så möjligt. Eftersom vi idag lever i en värld där man bara inom några sekunder kan hitta hundratals olika faktasidor. Därför har jag varit extra försiktig och undersökt mina val av hemsidor, så att innehållet stämmer. Jag har kritiskt granskad varje elektronisk källa jag har valt att använda mig utav i mitt arbete bland annat genom noga undersöka varje hemsida så att det stod vem som har skrivit t.ex. artikeln och vem som ligger bakom hemsidan. Men stor vikt har jag tänk att lägga på böcker eftersom jag anser att böcker är mer pålitliga än elektroniska källor. Med hjälp av dessa källor jag har valt att använda kommer jag att skapa mig en så komplett bild som möjligt av begreppet djuretik och det resonemang som förs i sammanhanget. Jag kommer dock att lägga ner stor vikt på djurförsök inom medicinska och kosmetiska forskningen och de olika aspekter som finns inom det området eftersom jag någonstans måste avgränsa mig. I slutändan kommer jag att föra en diskussion där jag väger in mina personliga åsikter mot undersökning som jag kommer att göra. Dessutom har många källor, till exempel Stiftelsen forskning utan djurförsök varit väldigt vinklade och något jag varit tvungen att ta hänsyn till under arbetets gång. Men nästan alla källskrifterna har varit vinklade på ett eller annat sätt, men mer eller mindre.

3.1 Enkätundersökning Jag har valt att utföra en kvantitativ undersökning i form av en enkät, då jag har valt att arbeta med ett relativt stort antal elever som går på gymnasiet. Detta ger mig möjligheten att göra en övergripande, om än inte så djupgående, undersökning om olika ungdomars attityder och tankar kring djuretik. Studien grundar sig därför på en enkätundersökning, som eleverna mellan åldern 16-18 år får besvara på i skolan. Denna enkät kommer dels att ge mig en bild av elevernas generella åsikter om djurförsök. Enkäten innehåller sju frågor, där eleverna får svara på personliga frågor som rör djurförsök inom medicinska och kosmetiska forskningen. Jag har valt att utföra undersökning i form av enkät eftersom jag tycker att sammanställningen blir enklare och korrelationer kan snabbare och lättare ses. Genom att välja att arbeta med en enkät kan jag ha ett stort urval och samtidigt inte riskera felkällor, som till exempel intervjuareffekt. Eleverna får istället möjlighet att i lugn och ro besvara frågorna utan påverkan från lärare, klasskamrater eller mig. Enkäten har dock sina begränsningar, eftersom den innehåller endast frågor som rör djurförsök inom kosmetiska och medicinska forskning. Jag har fått välja bort vissa delar bland annat kött och - pälsindustrin eftersom jag någonstans måste avgränsa mig. Eventuella frågor kan vara Tycker du att det är rätt med djurförsök i medicinskt forskning? Detta ger mig möjligheten att få en övergripande överskit hur ungdomar på olika gymnasieskolor (Kitas gymnasiet, Burgården, Hvitfeldtska gymnasiet, Polhem m.m.) tänker kring ämnet djurförsök. Men man ska därtill vara medveten att det inte helt och hållet går att generalisera alla ungdomar, men man kan däremot se en tendens på hur dagens ungdomar resonera kring ämnet djuretik. Enkäten kommer vara i form av att de kan svara med ett kryss eller motsvarande, snarare än om de måste skriva och motivera sina svar. Målet är att få in 60 enkätsvar. Jag kommer även att berätta för eleverna att det inte finns några rätt eller fel svar på frågorna. Med detta hoppas jag att detta hjälper eleverna att svara så ärligt som möjligt.

4. Teoretisk bakgrund

4.1 Etik och moral Etik handlar om vad som är gott och ont och vad som är rätt eller fel handling. Det handlar inte om att ge färdiga svar, utan snarare om att redogöra för olika alternativ och försöka få till ett resonemang, som kan leda till ett bättre och mer genomtänkt val. Begreppet djuretik har sysselsatt människor länge och redan de gamla grekerna förde diskussioner kring detta åtskilliga är de filosofer som under historiens gång funderat över etiska problem och frågor kring människans förhållande till djuren. Många olika uppfattningar och värderingar har kännetecknat den etiska debatten och livliga diskussioner har förts och förs än idag. (Forsman, 2000)

4.2 Olika typer av etik 

4.2.1 konsekvensetik Konsekvensetik hävdar att man kan avgöra huruvida en handling är rätt eller orätt med utgångspunkt i värdet hos dess konsekvenser, vanligen relativt värdena hos alternativens konsekvenser. Den vanligaste inriktningen inom konsekvensetiken (teleologisk etik) är den så kallade utilitarismen. En handling är riktig om den leder till största möjliga överskott av gott. Man ska välja de handlingar som ger den största möjliga lyckan åt det största möjliga antalet människor. För att fatta rätt beslut gäller det att göra upp en kalkyl, beräkna konsekvenserna av ens handlingar för alla inblandande både på kort och på lång sikt. Ett problem för utilitaristen är att ändamålet kommer att helga medlen. Kan man genom att tortera en person förhindra att jorden förintas, bör tortyren utföras. Inga handlingar är fel i sig, men problemet är hur man skall kunna förutse konsekvenserna av ens handlingar. Utilitaristen svarar på det senare att man bör försöka göra sitt bästa. Man bör upprätta en kalkyl över vilka olika konsekvenser ens handlande kan få och sedan agera efter det alternativ som verkar leda till de bästa konsekvenserna. (Nationalencyklopedin, 2013) 

4.2.2 Pliktetik Pliktetik är en deontologisk etisk lära, för vilken Immanuel Kant är en av de mest kända förespråkarna. Pliktetiken menar att det moraliskt rätta är att handla i enlighet med plikterna. Pliktetiken är motsatt konsekventialism som utilitarism, som ser en handlings konsekvenser som det enda moraliskt relevanta, och går istället ut på att handlingar kan vara rätt eller fel oberoende av sina konsekvenser (oberoende om de är "bra eller dåliga") beroende på om de är i enlighet med de plikter man menar finns. Pliktetiska teorier brukar därför mest likna listor över plikter som man menar att förnuftiga personer har, ofta till exempel att inte döda, att inte ljuga, eller att inte stjäla. (Börjesson, 2012) 

4.2.3 Sinnelagsetik Sinnelagsetik är ett förhållningssätt som innebär att en handlings moraliska värde avgörs av vilken avsikt, intention eller motiv som den som utför handlingen hade vid tillfället för dess utförande. Sinnelagsetiken är motsatt konsekvensetiken som ser en handlings moraliska värde efter dess konsekvenser. Inom sinnelagsetiken så används regeln som säger att det är ens inställning till medmänniskan som är avgörande. Om handlingen utförs för att man vill väl så är det alltid rätt, även om konsekvenserna blir ödesdigra. Det handlar om att göra det som känns moraliskt rätt. Om syftet är gott är handlingen alltid god. (Nationalencyklopedin, Sinnelagsetik, 2013) 

4.3 Djurrättsteori genom historien Jeremy Bentham, 1789 Människans förhållande till djuren har varit komplicerad genom historien. Redan under Antiken fanns förespråkare för djurens rättigheter. Pythagoras, är en av som kanske i vanliga fall är mest är känd som matematiker, men han predikade även för sina lärjungar att behandla djuren med respekt. Han var själv vegetarian och trodde att själen kunde överföras från människa till djur efter döden. Aristoteles (384-322 f kr) är en av dem personerna som har haft störst inflytande på människans syn på djuren. Han menade att naturen är en hierarki där de mindre begåvade existerar till förmån för dem som är mer begåvade. Människan är högst upp i rangordningen och skiljs ut från djuren genom hennes förnuft. Detta synsätt överfördes på 1200-talet till kristendomen av teologen Thomas av Aquino som ansåg att det är tack vare förnuftet som människan kan skilja mellan gott och ont.

 4.4 Djurrättsrörelsen växer fram En ledande filosof vid namn René Descartes, som levde under 1600-talet, ansåg att djur fungerade som oerhört komplicerade maskiner, de kunde alltså inte tänka och kunde inte heller känna någon smärta. Med detta antagande innebar djurförsök inga moraliska problem. Denna syn på djur fick fotfäste bland forskare världen över. Men i slutet av 1700-talet fick denna inställning motstånd av den brittiska filosofen Jeremy Bentham och ifrågasatte teorin om djuren inte kan lida eller känna smärt. På 1800-talet grundades de första djurskyddsföreningarna i Storbritannien. Charles Darwin komplicerade människans förhållande till djuren ytterligare när han 1859 presenterade sin utvecklingslära. Teorierna visade det nära släktskapsbandet mellan människor och djur och ifrågasatte på det sättet mänsklighetens moraliska överhöghet.(Börjesson, 2013) 

4.5 Lagstiftningen 4.5.1 Svensk definition Enligt svensk lag är det ändamålet med utnyttjandet av djur som är avgörande för att om det ska betraktas som djurförsök. Enligt 19 djurskyddslagen är det fråga om djurförsök då djur utnyttjas för ”vetenskaplig forskning eller undervisningen, sjukdomsdiagnos, framställning av läkemedel eller kemiska produkter eller för andra likvärdiga ändamål ”. Det är den svenska definitionen för djurförsök. (Persson, Djurförsök i Undervisningen , 2008). Medan enligt Europarådskonventionen och Europeiska unionens (EU) definieras djurförsök som användningen av djur för försöks eller annat ända mål som kan tillfoga djuret smärta, lidande, ångest eller bestående skador. Den lägsta nivån av ett ingrepp som anses motsvara upplevelsen av ett nålstick. Det är vad som kallas EU- definitionen för djurförsök. Enligt EU definitionen räknas det inte som djurförsök då djur dödas, utan föregående ingrepp, för att man ska ta organ eller vävnad och utföra försök på. Beteendestudier utan tvångsanordningar och ingrepp, utfodringsstudier och utveckling av inhysnings eller skötselsystem räknas inte heller. EU- definitionen är mer begränsad än den svenska, vilket innebär att enligt den definitionen redovisas att färre djur utnyttjas i djurförsök än vad som redovisas enligt den svenska definitionen. (Persson, Djurförsök i Sverige , 2006) 

4.6 Djurförsök inom medicin Den absolut största delen av de laborationer baserad djurförsök sker inom medicinska forskningen. Inom forskningen har djurförsök ökad under de senaste åren. Efter att nya tekniker har kommit, som att sätta in eller slå ut generna i till exempel möss, gör det möjligt att använda försöksdjuren för olika forskningar. En stor del av försöken är grundforskningen, dvs. den görs för att få information om grundläggande biologiska förlopp, dvs. hur våra kroppar fungerar och hur sjukdomar uppstår. Målet med grundforskningen är att öka kunskapen, utan att det finns omedelbart krav på att den nya kunskapen ska komma till användning, för tillexempel bota sjukdomar. Men även för att forska farm nya läkemedel för att bota sjukdomar som cancer, aids och många andra är skälen till varför de traditionella djurförsöken måste få fortsätta. Det finns många forskningar som bygger helt på att använda specielldesignade försöksdjur. Just dessa djurförsök är en utmaning som gör det svårare att ersätta djurförsök. Men allt fler forskare har upptäckt att skillnaden mellan människan och djuren ändå är så stora att resultaten blir svårtolkade Men många gånger finns andra skillnader som gör att resultaten inte går att överföra till människan. Och just när det gäller genmodifierade djur har det visat sig att det är svårt att få samma resultat om försöken upprepas på andra djurarter, även om de behandlas på precis samma sätt. Det har visat sig även att de ger upphov till produktion av olika proteiner i olika djurarter. Då kan manipulera mänskliga celler vara bättre forskningsredskap. (Forska Utan Djurförsök, 2013)

 4.6.1 Det handlar om 115 miljoner djur Över en halv miljon djur används varje år i djurförsök bara i Sverige enligt EU:s definition av djurförsök, som innefattar alla djur som utsätts för lidande som motsvara minst ett nålstick. Inom EU används 12 miljoner djur i sådana försök. I hela världen används 115 miljoner djur per år. I många länder ökar antalet djurförsök för varje år. Enligt denna definition används en halv miljon försöksdjur i Sverige varje år. Det innebär att 2800 djur används i djurförsök i Sverige varje dag. De vanligaste djuren som används inom djurförsök är tillexempel möss, råttor, kaniner, hundar och katter. (Djurförsök F. u., Forska utan Djurförsök, 2012) Det har även bevisats att djur kan känna smärta, de flesta ryggradsdjur, även fiskar har en förmåga att uppleva smärta och annat lidande. Men när det kommer till de ryggradslösa djuren (till exempel kräftdjur, insekter, musslor, maneter och maskar) har än så länge inte särskilt mycket forskning gjorts. (Djurensrätt, 2013)

 4.6.2 Djur är icke perfekta modeller för människor I en artikel i ”Proceedings of Nation Academy of Science” i februari, 2013 varnar amerikanska forskare för att forskningen på möss är missvisande när det gäller blodförgiftning, brännskador och trauma. De jämförde blodprov på patienter med resultaten från studier på möss, en av dem vanligaste försöksdjuren. Undersökningen noterade att inte finns sådana likheter mellan människan och möss att resultaten ska vara användbar. Rapporten förklarar även varför inget av de 150 nya läkemedel mot blodförgiftning har fungerat. Det flesta läkemedelkandidater 89 % enligt en artikel i The Scientist i april 2012 dras läkemedel tillbaka så snart det testats på frivilliga människor eftersom de inte fungerar på människor eller ger svåra biverkningar. (Djurförsök F. U., Forska Utan Djurförsök, 2013) Den anti-inflammatoriska läkemedel Vioxx drogs bort från marknaden 2004 efter att ha bidragit till 140 000 hjärtinfarkter och hjärnblödningar och orsakat 60 000 människor död i USA. Trots mängden djurförsök hade studierna inte gett anledningen att misstänka att Vioxx skulle vara farligt för människan. (Adams, 2013) Även läkemedel Neurosyn som var ett läkemedel som kom ut under 1960-talet orsakade att barn föddes med stumpar istället för armar och ben. Man trodde inte att ämnena som var ofarlig för människan kunde skapa foster skador. Även att sammanbandet mellan läkemedlet och fosterskadorna visade sig, tog det flera år innan man fick en djurmodell där Neurosyn orkade motsvarade skador på djurfoster. Än idag saknas bra tester för att med säkerhet framställa om nya läkemedel och andra kemiska ämnen som orsakar fosterskador. En del av skadorna kan inte upptäckas i djurtester, medan andra läkemedel som man vet är ofarliga är ofarliga för människofoster(Neurosedynskadade, 2013) Även Alvedon orsakar svåra skador på alla djurarter. Gravida kvinnor kan alltså ta Alvedon utan att riskera att fostret skadas trots att Alvedon orsakar foster skador hos nästan alla djurarter man har testat på. (Djurförsök, Djurförsök, 2013) 4.7 Några alternativa djurförsöksfria metoder

 4.7.1 Cellkulturer Det som man kanske främst tänker på när man pratar om alternativa metoder är olika typer av cellkulturer. Cellerna från de flesta organ i kroppen, till exempel levern, hjärnan, huden, och njurarna kan hållas vid liv i näringslösningar på laborationer, för att användas i forskning och i tester. Celler i olika delar av kroppen har olika funktioner och egenskaper. Beroende på olika celltyper man odlar och hur de odlas, kan man få cellerna att överleva olika lång tid. Tyvärr är det nästan bara cancerceller som kan odlas hur länge som helst. Normala celler dör däremot när de har delat sig i ett visst antal gånger. De normala celler ändrar också sina egenskaper vid odlingen, så det krävs mycket kunskap för att veta vilka celltyper som kan användas för vilket syfte. Trots dessa begränsningar är cellkulturer ofta ett bra alternativ till djurförsök vid forskningen och för testestning av kemikalier, kosmetika och läkemedel. Man kan med hjälp av t.ex. genteknik förändra celler så att det de båda lever längre och blir mer lika de normala cellerna som vi har i kroppen. Genom genförändringar kan man också få cellerna att tillverka vaccin, insulin och andra biologiska produkter. Tidigare använde man levande djur som ”fabriker” för att producera de här produkterna. Redan nu används cellodlingar och odlade vävnader för att testa kemikalier och olika produkter, men också i forskningen om sjukdomar som t.ex. cancer, diabetes och reumatism. Odlade hud används i forskningen om sårläkning och allergier. Cellodlingskulturer används också när man utvecklar läkemedel. (Clemedson, 2004)

 4.7.2 Analysmetoder Behovet av djurförsök kan minska genom att man använder kunskap om ämnes kemiska egenskaper, som t.ex. kemikaliers pH-värde. Det är redan känt att kemikalier som har högt eller lågt PH-värde är frätande på hunden och ögonen. Vet man att kemikalier har ett pH-värde som är så lågt eller högt att det är frätande, behöver man inte göra djurtester för att visa detta. Nya och bättre djurfria analysmetoder har utvecklats som kan användas för att kvalitetstesta olika biologiska produkter. (Clemedson, 2004, s. 10) 

4.7.3 Datamodeller Att dissekera djur på en dataskärm, istället för att skära i ett dött djur, har ersatt många djurdissektioner inom utbildningar på olika nivåer. På universitet kan datasimuleringar också ersättas djurlaborationer för att t.ex. lära studenterna hur muskel och nerver arbetar, eller hur läkemedel tas upp och bryts ned i kroppen. Det finns till och med dataprogram där studenterna som ska bli läkare eller veterinärer kan lära sig att operera människor eller djur. Andra datamodeller visar hur olika processer i kroppen fungerar som, t.ex. blodcirkulations och andningssystemen. En del av dessa datamodeller är till och med så avancerade att de kan använda för forskningen. Ett helt annat område där så avancerade datamodeller kan användas för att förutsäga hur kemikalier påverkas människan. (Persson, Djurförsök i Sverige , 2006, s. 51) 

4.8 Utvärdering av alternativa metoder Vid forskningen använder forskaren den metoden som han/ hon anser vara den bästa för att studera det som är av intresse. Ibland går det bara att använda en djurfri metod, medan att det ibland kan vara omöjligt att studera problemet utan att göra det i ett djurförsök. Om forskaren t.ex. vill använda en cellmodell, måste han/hon själv undersöka vilka celler som passar bäst och hur de ska odlas. För de metoder som ska användas vid giftighetstestningar krävs inte bara utveckling av metoder som man tycker kan vara lämpliga för en viss typ av testning. För att metoderna ska kunna användas krävs också att man noga undersöker hur bra det är. För en del testmetoder räcker det att testerna bara går igenom de första stegen. I andra fall krävs att metoderna går igenom alla utvärderingssteg. Det sista gäller för att metoderna ska användas för den giftighetstestning som myndigheterna kräver för att läkemedel och kemikalier ska få säljas och användas (det vill säga den testning som krävs i våra lagar). Att utveckla, utvärdera och slutligen godkänna testmetoderna som ska användas för det testning som krävs enligt lag tar mycket lång tid. Från det att börjar utveckla ett test, tills det finns en beskrivning av hur test ska göras och att denna har godkänts av myndigheterna, tar det minst 10 år. Idag finns det tyvärr inte alternativ till alla djurförsök. Många djurförsök har redan ersatts med alternativa metoder, men för att kunna ersätta fler behövs mer forskning. (Clemedson, 2004, ss. 11-12) 

 4.9 Kosmetikindustrin Det flesta av oss använder dagligen flera olika hygienprodukter och kanske till och med smink. Därför är det viktigt att minska risken för att produkterna inte orsaka skador som hud och ögonirritationer och allergier. Ingen vill ju heller riskera att få sjukdomar av sin hudkräm och för att inte riskera detta så använder vi djur för att testa det istället för oss. Detta görs för att undersöka om produkterna orsakar dessa eller några annan skada, djurtester blev allt mer viktigt inom kosmetikindustrin redan under 1970-80 talet. (Djurförsök, Forska utan Djurförsök, 2013) 4.9.1 EU:s kosmetiktestförbund EU har försökt att införa totalförbund mot kosmetiktester på djur och mot försäljning av produkter med djurtestade ingredienser. Första steget infördes 2004 då djurtester av färdiga produkter förbjöds. I mars 2009 infördes nästa steg i förbundet mot kosmetisktest på djur. Vare sig färdiga produkter eller råvaror fick djurtestas och hygienprodukter inte säljas om djurtester före förekommit, även om djurtesterna utförts utanför EU. Ögon och - hudirritationstester samt gifthetsstudier hör till dem som förbjöds. Men det finns undantag i djurförsöksförbudet kosmetikindustrin fick fortfarande använda råvaror som djurtestas med ett par olika testmetoder som specificeras i lagstiftningen så länge djurtesterna skede utanför EU. Detta undantag gällde till den 11 mars 2013 och för följande tester: toxicitetstester (gifthetstester) med upprepande dosering reproduktionsskadetester förmågan eller skadar foster) och metabolism/kinetikstudier (tester för att undersöka hur ett ämne tas upp och vart den tar vägen i kroppen samt hur den bryter ner och försvinner i kroppen). Skälet till undantaget var för att man ansåg att det var svårare och därför skulle ta längre tid för att utveckla alternativa metoder till djur testerna. Men från den 11 mars 2013 skulle även dessa djurtester inkluderas i förbudet. Men det är fortfarande osäkert om det nya totalförbudet som kom ut nu 2013 inkluderar djurtester som görs på grund av krav i andra länder. Det är också osäkert om förbundet täcker djurtesterna som görs för att testa råvaror som utförts på grund av andra krav t.ex. om en råvara används i andra typer av produkter och testas enligt kraven i kemikalielagstiftningen REACH. Det kan krävas avgörande i domstol innan alla frågor är utredande. Det finns tyvärr även fortfarande vissa oklarheter när det gäller djurtester som sker på grund av krav t.ex. i EU:s kemikalielagstiftning. (Djurförsök F. u., Forska utan Djurförsök, 2013) För kemikalier undersökningar krävs stora mängder djurtester. Vissa av dessa ämnen används i en mängd olika produkter, bl.a. kosmetika. Kosmetikalagstiftningens djurtestförbud kommer troligen inte att innefatta kemikalier som används i olika typer av produkter, annat än om användningen främst sker i kosmetika. Det är också osäkert om förbudet inkluderar djurtester som krävs i länder utanför EU. Det innebär om ett företag som marknadsför sina produkter i Kina, och lämnar in produktprover för att kinesiska myndigheter ska kunna djurtesta dem, troligen ändå får sälja samma produkt inom EU. Även här inväntas besked från EU-kommissionen och även här kan det krävas beslut i domstol innan det är helt klarlagt hur försäljningsförbudet mot djurtestad kosmetika ska tolkas. (Djurförsök F. U., Forska Utan Djurförsök, 2013)

 4.9.2 Produkter som inkluderas i kosmetikförbundet Förbudet gäller alla produkter som definieras som kosmetika och hygienprodukter enligt EU:s kosmetikalagstiftning. Det inkluderar bl.a. smink, hud- och hårvårdsprodukter, hygienprodukter som tvål och tandkräm samt babyprodukter, solskyddsmedel, brun utan solprodukter, parfymer, hårfärgningsmedel och permanentvätskor, produkter för intimhygien, massageoljor, nagellack, rakkrämer, blekmedel för hud, antirynkkrämer och munvatten. Produkter som inte räknas som kosmetika och hygienprodukter är bl.a. Tvätt- och diskmedel, rengöringsprodukter för städning, hygienprodukter för djur (exempelvis hundschampo), desinfektionsmedel och antibakteriella produkter (till exempel handsprit) samt produkter som förs in i kroppen för att förändra utseendet eller ta bort rynkor, till exempel permanenta tatueringar, botox och "fillers". (Mille, Djurensrätt, 2012) Det finns många märken som uppfyller kraven på internationella standarden för ”Ej testat på djur” som tagits fram gemensamt av djurskyddsorganisationer i Europa och USA. En del märken som t.ex. Bodystore hittar du i deras egna butiker eller i hälsokostaffärer, går att köpa via internet Webshopeneleven.se har flera av märkena nedan (se produkter märkta "Djurens Rätt" på; http://eleven.se/ej-djurtestade-p95.html) 5.

Resultat redovisning av enkätundersökningen 

 Resultatet av enkätundersökningen Undersökningen innehöll 10 frågor i form av en enkät som elever på gymnasiet fick svara på mellan åldern 16-19. Frågorna handlade om hur de tycker och tänker kring djurförsök. Målet var att få in 60 enkätsvar men av olika skäl var det endast 55 elever som var villiga att svar på enkäten. Resultatet av dem 7 frågorna har jag valt att redovisa i tur och ordning. 1. Har vi rätt att använda djur i försök för våra egna syften? Svarsalternativ Andel svar Fördelning % Ja 21 45.0 Nej 26 55.0 Total: 47 85.0 Antal obesvarade: 8 Svaret på denna fråga om vi har rätt att använda djur i försök för våra egna syften svarade 45 % Ja på denna fråga. Medan 55 % tyckte att människor inte har den rätten att använda djur för vårt eget syfte. Resultatet på denna fråga blev väldigt jämt. Av dem 55 eleverna svarade 8 elever inte på denna fråga. 2. Tycker du att det är rätt att säga att en människas liv är mer värt än ett djurs liv? Svarsalternativ Andel svar Fördelning % Ja 21 38.0 Nej 34 62.0 Total: 55 100,0 Antal obesvarade: 0 På frågan om en människas liv är mer värt än ett djurs svarar 62 % av alla eleverna nej och några elever motiverade frivilligt utan att det behövdes och skrev att ”liv som liv” och ”alla är lika mycket värda” en annan en elev sträcker sig så långt, och hävdade att alla levande organismer har samma värde. Att djur, precis som människor har känslor, och enligt denna elev är alla organismer eller allt som kan andas är lika mycket värda. Denna jämlikhets tänkande förekommer oftast av många filosofer och djurrättsaktivister som i likhet med eleven, menar att en individs förmåga till olika känslor rättfärdigar allas lika värde. Av dem eleverna som svarade ja på att en människas liv är mer värt en än ett djurs liv var det 38 %, som tycket att människans liv är mer värdet än ett djurs liv. 3. Tycker du att det är rätt att använda djur för att forska fram nya kosmetiska produkter t.ex. läppstift, schampo, hårvax Svarsalternativ Andel svar Fördelning % Ja 6 10.0 Nej 49 90.0 Total: 55 100,0 Antal obesvarade: 0 På denna fråga om vi har rätt till att använda djur för att forska fram nya kosmetiska produkter svarade hela 90 % Nej, en elev skrev följande på sin enkät papper “Vi människor har makten över djuren, men samtidigt har vi makten att kunna förändra denna värld till ett bättre men inte genom att använda djur för kosmetiska skäl”. Denna elev har verkligen tänkt genom sitt svar och motiverat frivilligt, hon tycker att vi ska använda djuren för att kunna bidra till något bättre inte orsaka djur onödig smärta utan att kunna bidra till något. 4. Skulle du köpa mediciner som är framställda av djurförsök? Svarsalternativ Andel svar Fördelning % Ja 39 74.0 Nej 14 26.0 Total: 53 96.0 Antal obesvarade: 2 På denna fråga om du skulle köpa mediciner som är framställda av djurförsök svarade 74 % att dem skulle köpa mediciner som är framställa av djurförsök, en av eleverna som svarade på denna enkät skrev ” Tack vare medicinska forskningen överlever min farfar idag och tack vare forskningen kan människor överleva idag av hjärtsjukdomar eller annat som man inte kunde för 50 år sen.” Medan 26 % av eleverna inte skulle tänka sig köpa mediciner som är framställda av djurförsök. 5. Skulle du köpa smink som är framställd av djurförsök? Svarsalternativ Andel svar Fördelning % Ja 20 38.0 Nej 32 62.0 Total: 52 95.0 Antal obesvarade: 3 På frågan om du skulle köpa smink som är framställda av djurförsök svarade 38 % Ja, att dem skulle köpa smink som är framställd av djurförsök. En av ungdomarna utryckte sig och skrev ” Jag tänker aldrig på att dem framställs av djurförsök och det står inte ens på produkterna jag köper, om det skulle stå skulle jag inte köpa dem produkterna”. Medan 62 % skulle inte köpa smink produkter som är framställd av djurförsök. Av dem som skrev nej skrev ytligare en elev på enkäten ” Jag köper smink, men vet inte om de är testade på djur eller inte ”. Här är ännu ett exempel på en elev som egentligen inte vill köpa smink produkter som är framställda av djurförsök men på grund av brist på kunskap om vilka produkter hon/ han bör köpa, alla dessa exemplar typer bara på en sak att det finns brist på kunskap bland ungdomar inom kosmetik industrin. 6. Vad tror du krävs för att människor ska börja reagera? A. Politiskt styre B. Media t.ex. tv reklam C. Vilja Svarsalternativ Andel svar Fördelning % A 11 20.0 B 37 67.0 C 7 13.0 På denna fråga svarade 20 % att det krävs ett politiskt styre för att människorna ska börja reagera. Medan majoritet tyckte att det inte behövdes någon politiskt styre för att människor ska börja reagera utan att det bara behövs mer uppmärksamhet t.ex. genom media. Medan 13 % tycker att det finns brist på vilja för att förändra och det krävs vilja för att människor ska börja reagera. Om inte viljan finns inte heller förändring eller reaktion från människor. 7. Hur ofta bedömer du att du diskuterar med andra om hur vi människor använder djur till olika ändamål? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % A En gång om dagen 0 0.0 B Några gånger i veckan 2 4.0 C Några gånger i månaden 7 13.0 D En gång per månad 4 6.0 E Några gånger per år 24 44.0 F Nästan aldrig 18 33.0 Total: 55 100,0 Antal obesvarade: 0 Hela 77 % av eleverna svarade att de endast någon gång om året eller nästan aldrig diskuterar dessa frågor. Endast 4 % av eleverna diskuterar ämnet någon gång i veckan och 19 % några gånger i månaden eller en gång i månaden.

 6. Analys 

 Diskussioner kring förhållandet mellan djur och människor har sysselsatt många människor. I undersökningen av elevernas syn på detta förhållande har visat en stor komplexitet som finns inom ämnet. Många djur lever, arbetar och dör för människans skull och de används till så skilda ändamål som mat, klädesplagg, kosmetik, sällskap, forskningen och djurparker. Samtidigt är de flesta människor överens om att djur är levande varelser med behov som vi måste ta hänsyn till. Det finns oftast mer än en sida och mer än ett sätt att se på problemet inom djuretik, något eleverna i undersökningen uppmärksammat. Ett exempel på detta är utvecklingen inom teknik och vetenskap, som har gett människan bättre livsvillkor och större möjligheter, men många gånger har det skett på bekostnad av djur. På andra sidan har vi under samma tid utvecklat bättre kunskaper om djur, sjukdomar, vård, m.fl. vilket gör att vi idag har fler friska och mer välmående djur och människor. Hur dagens ungdomar ser på förhållandet mellan djur och människan är i stort en fråga om värderingar. Samhället ställer dock stora krav på att våra elever utvecklas till medvetna och reflekterande människor, som vet vad de vill och varför. Skolan har därför en viktig del i att forma elevernas inställningar, genom att låta dem ta del av andras erfarenheter och åsikter samt att låta dem pröva sina argument. Detta är viktigt för att de ska kunna komma fram till en personlig ståndspunkt, som de kan stå för och leva efter. Inom till exempel naturvetenskapen finns sällan utrymme för diskussioner, då det oftast finns ett rätt svar, en lösning. Dock är verkligheten varken svart eller vit och eleverna behöver diskutera och argumentera för att slutligen stå för sin åsikt. Eleverna i denna undersökning anser i stor utsträckning att människors liv inte går att värdesätta högre än ett djurs. De menar att alla djur precis som människan har rätt till ett bra liv och bör behandlas med respekt. Dock ger eleverna uttryck för en mängd olika åsikter som sträcker sig från de mest radikala djurrättsperspektiven till totalt utnyttjande av djur. De är även inte logiska i sina svar och tankebanor och många gånger verkar de inte ha en röd tråd att följa. De besvarade varje fråga, men verkade inte se något samband mellan dem. Många elever svarade till exempel att de inte värdesätter en människas liv mer än ett djurs, för att strax senare svarade dem att det är okej med försöksdjur inom forskningen. En hel del elever svarade att de tänker sig kunna köpa produkter och mediciner som är framställda med försöksdjur, trots att de tidigare sagt att människa som djur är lika värda. Trots att argumenten och stödet mot djurförsök tycks starkare blir svaren annorlunda när verkligheten slår in. Som en individ är det lätt att säga att människans och djurens liv är lika mycket värt, dock när det kommer till valet mellan en människa och ett djur tror jag inte någon hade hållit fast vid sina åsikter. Vi står oss själva närmast och väldigt få människor hade nog velat vara utan alla de mediciner och andra produkter som framställts tack vare eller på grund av försök med djur. Undersökningen har även visat på att det finns en skillnad mellan vår syn på djuren och hur vi i verkligenheten behandlar djuren. Ett fåtal elever anser att djur inte har några rättigheter överhuvudtaget och tycker att människor har egenskaper och förmågor som gör dem moraliskt överlägsna. Medan andra i underökningen hävdar på att djur kan uppleva liknande känslor som människor och därför bör behandlas med respekt. Många elever har som sagt visat stor medkänsla för djuretikens komplexitet och att det faktum finns två sidor av varje mynt. En del har varit konsekventa och principfasta i sina ställningar, medan andra har uppvisat en osäkerhet och varit långtifrån konsekventa. Detta kan bland annat bero på att eleverna i undersökningen är i en känslig ålder där viljan att passa in är stort, vilket medför att många är väldigt lättpåverkade och har än inte hitta ett ställningstagande kring ämnet djurförsök. Idag är det massmedia som i stort sätt är länken mellan människan och djuren. Djuren har under den senaste tiden fått betydligt större utrymme i media och även om ungdomarna i denna undersökning inte säger sig följa med i den aktuella debatten. Hela 77 % av eleverna svarade att de endast pratar om det någon gång om året eller nästan aldrig diskuterar frågor som rör djurförsök. Informationen och bilderna når ut till dem, dock finns det en misstanke att eleverna i den åldern har mycket annat som lockar till samtal, t...