Nationalekonomi

1 Redogör monetarismen och keynesianismen.

Keynesianismen

Keynesianismen grundades och namngavs efter britten John Maynard Keynes som ansågs vara 1900 talets främste ekonom. Keynes idé om hur ekonomin skulle skötas grundades i tanken att vid en lågkonjunktur, när efterfrågan är lägre än utbudet av varor och tjänster ska staten se till att höja efterfrågan på varor och tjänster. 

Keynes menade att om 1000 personer är arbetslösa räcker det med att sätta 500 i arbete. Dessa 500 kommer att bidra till att efterfrågan på varor och tjänster ökar så att den samlade efterfrågan ökar ytterligare. Arbetaren kommer att efterfråga t.ex. bröd, hårklippning och utbildning till sina barn vilket ger jobb åt bagare, frisörer och lärare. Dessa kommer nu i sin tur att konsumera vilket ökar efterfrågan ytterligare som kommer att resultera i att ännu fler människor får jobb.

Efter den stora depressionen 1929 i USA gav Keynes ut ett recept för att motverka kriserna som bröts ut. En av dem var den kontracykliska finanspolitiken (stabiliseringspolitik) där han menar att staten ska hålla igen och föra en restriktiv finanspolitik vid högkonjunktur och spendera (dvs föra en expansiv finanspolitik) vid lågkonjunktur. 

Han ville alltså att staten skulle fortsätta att ta in skatt vid högkonjunktur och spara så att när en lågkonjunktur slår till ska staten snabbt kunna spendera pengarna de sparat och sätta igång projekt som t.ex. vägbyggen och andra satsningar på infrastruktur. 

I lågkonjunktur ska skatterna sänkas så att de som arbetar får mer pengar vilket leder till att de konsumerar och arbetsefterfrågan ökar.

Keynes menade att efterfrågan i ekonomin rör sig i vågor som förstärks av den så kallade mutliplikationseffekten som skapar instabilitet i ekonomin. Genom att driva en aktiv kontracyklisk finanspolitik (förändringar i skattenivåer och investeringsgraden) kan ekonomin dock stabiliseras i strävan efter maximalt resursutnyttjande och nationalekonomisk jämnvikt.

Keynes stabiliseringspolitik innebär att kravet om en årlig budgetbalans överges till förmån för en ekonomisk politik som förespråkar en intervention i ekonomin, genom att staten underbalanserar statsbudgeten och ökar de offentliga utgifterna (investeringar och transfereringar) eller sänker skatterna i en lågkonjunktur, alternativt att de istället överbalanserar statsbudgeten och minskar de offentliga utgifterna eller höjer skatterna i en högkonjunktur, för att motverka svängningarna i konjunkturcykeln. 

Staten bör även sänka räntan vid lågkonjunktur vilket kommer att göra att företagen lånar mer = fler investeringar = mer arbeten = ökad efterfrågan = privata personer lånar = vinst för banksektorn. 

Monetarismen

Monetarismen grundades av Chicago professorn Milton Friedman som ett svar på Keynesianismen. Friedman menade att marknadsekonomin mår bäst när politikerna och staten inte lägger sig i och förespråkar en så kallad Nattväktarstat. Monetarismen förespråkar privata företag och anser att statliga projekt är smygsocialisering.

Enligt monetarismen krävs det en expansiv finanspolitik för att rädda ett land ur en kris och det bästa vore om marknaden får sköta sig själv. För att komma till rätta med en inflation gäller det att kontrollera penningmängden i samhället. Penningmängden i samhället ska följa BNP utvecklingen får inte öka mer än BNP-tillväxten. 

Monetarismen handlar mycket om åtstramningar och att skära ner på de offentliga utgifterna och att kunna begränsa ett budgetunderskott samt penningmängden. 

Monetarismens tanke var att när regeringen och centralbanken i förväg klargör sin ekonomiska politik kommer företagen och löntagarna att sänka sina inflationsförväntningar, vilket leder till låg inflation. 

Friedman vill inte att staten ska blanda sig i i varken hög- eller låg konjunktur eftersom att om man låter marknaden sköta sig själv så kommer det att vända automatiskt. När det blir en deflation kommer folket att börja handla igen eftersom att priserna är låga vilket gör att efterfrågan kommer att ökas.

2 Redogör för styrkor och svagheter i de två teorierna.

Monetarismen: 

Positivt: Fri konkurrens, låg inflation, bästa företagen överlever konkurrensen.

Negativt: Naturlig arbetslöshet, individens ansvar, viktiga delar av samhället kan försvinna om de inte lönar sig (t.ex. äldreboenden), Individen blir missnöjd, tillfälliga arbeten.

Keynsianismen:

Positivt: Ofta snabba resultat, kommer snabbt ur en lågkonjunktur, tryggt samhälle och trygg ekonomi, sänker arbetslösheten, ökar efterfrågan vilket gör att marknaden ständigt hålls igång.

Negativt: Budgetunderskått/lån, hög inflation.

3 Förklara vilken påverkan teorierna har för samhället, se till att få med sociala, politiska och ekonomiska effekter.

Monetarismen

Ekonomiska: I och med att monopolet stryks blir företagen en del av konkurrens marknaden vilket gör att det blir osäker marknad.

Sociala: Större klassklyftor och arbetslösheten blir grövre, de rika blir rikare och de arbetslösa har svårt att få hjälp. Skolgång och dagis riskerar att bli dålig.

Politiskt: Staten får mindre makt eftersom att marknaden styr allting, mindre skatt eftersom att staten inte styr.

Keynesianismen

Ekonomiska: Underskott i budgeten under lågkonjunktur på grund av keynesianismen teori. Äldre industrier (t.ex Saab) får hjälp att överleva.

Sociala: Jobben blir mer säkra, mindre arbetslöshet. Högre skatter som läggs på vård, omsorg och utbildning.

Politiskt: Staten har mer påverkan på ekonomin, balanserad stad eftersom att ingen får för mycket makt.

Grekland har sedan 2009 befunnit sig i den djupaste ekonomiska krisen hittills i något land inom EU. Landets enorma statsskuld har tvingat fram åtstramningar som gjort hundratusentals människor arbetslösa och skapat en fattigdom som Grekland knappt upplevt sedan andra världskriget. Anledningen till att Grekland befinner sig i kris är för landet har lånat för mycket och inte använt pengarna för att komma ur en lågkonjunktur.

Enligt keynesianismen skulle Grekland vid högkonjunktur sparat pengar för att sedan vid lågkonjunktur kunna rädda sig själva. Istället lånade Grekland pengar för att betala andra saker som var viktiga för befolkningen men inte för landet. 

Enligt monetarismen skulle Grekland ha låtit marknaden fått sköta sig själv och anledningen till att det är som det är är statens fel. Grekland har inte heller sköt rätt penningpolitik som hade vid en tidig period kanske kunnat rädda dem ur krisen.

4 Hur ser de olika teorierna på förhållanden i samhället som arbetslöshet, klassklyftor, inflation m.m.

Keynesianismen

Statens främsta uppgift är att se till att medborgarna inte är arbetslösa, vilket ordnas genom att hålla alla företag på fötter och se till att ingen går utan jobb. Klassklyftor kan existera men bör inte växa. 

Inflation är ett nödvändigt pris för att se till att folket inte blir arbetslösa.

Monetarismen

Enligt monetarismen är en liten del arbetslöshet är nyttigt för ett samhälles välmående. Vid låg arbetslöshet ökar konsumtionen vilket leder till att företagen höjer priserna eftersom att folk har möjligheten att betala mer för samma vara. Detta leder till att arbetarna kräver högre löner och företagen tvingas höja priserna ytterligare för att täcka dessa nya kostnader osv. För att hålla ner inflationen behövs arbetslöshet vilket leder till att konsumtionen håller sig på en lagom nivå.

Den osynliga handen skapar naturliga klassklyftor som inte går att motverka.

Monetarismen anser att det i ekonomin alltid finns en viss strukturell arbetslöshet på grund av att människor byter jobb och flyttar. De som förespråkar monetarismen anser att all arbetslöshet är frivillig då det egentligen finns jobb åt alla men på grund av avstånd, lön, uppgifter och annat så väljer man istället att söka vidare, denna typen av arbetslöshet kallas friktionsarbetslöshet.

På lång sikt kan staten inte påverka arbetslösheten och på kort sikt är arbetslösheten förväntans beroende. Det innebär att rationella förväntningar kan neutralisera effekter av stabiliseringspolitik även på kort sikt.

Enligt Friedman finns det inget samband mellan arbetslöshet och inflation på lång sikt. Orsaken var enligt honom att löntagarna är mer i...