Internetkulturen och talspråket - hur påverkar de det svenska språket? Svenska C uppsats.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

UTREDANDE UPPSATS


Svenska C, muntlig och skriftlig kommunikation
Läsåret 2012/13



Utredande uppsats
Svenska C, läsåret 2012/13 Korrespondensgymnasiet i Torsås











INTERNETKULTUREN OCH TALSPRÅKET



- hur påverkar de det svenska språket?








Rasmus Andersson
Ekonomiprogrammet















Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03






SAMMANFATTNING


Talspråk och skriftspråk har båda sin plats i språket, men används vid olika tillfällen och av
olika anledningar. På senare tid har ytterligare varianter av språket bildats med introduktionen
av internet- och chattkulturen, vars mål är att underlätta det skrivna språket och göra det mer
tillgängligt. Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan de olika formerna
av språket, och även ta reda på om det finns ett samband mellan ungdomars bruk av tal- och
chattspråk samt vanliga felstavningar och grammatiska fel. För att fastställa resultatet använde
jag mig av slumpmässigt valda skoluppsatser från elever på grundskolan och gymnasiet.
Resultatet visar att eleverna gör relativt många misstag med grund i talspråket.


Nyckelord:
talspråk, chattspråk, internetkultur, skriftspråk.






























Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03






INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING
s. 1

2 BAKGRUND
s. 2

2.1 Lingvistikens partiskhet
s. 2

2.2 Empiriska studier
s. 3

2.2.1 Muntliga drag i elevtexter
s. 3

2.2.2 Elevers uppfattning av tal- och skriftspråk
s. 4

3 SYFTE
s. 4

3.1 Frågeställning
s. 4

4 METOD
s. 5

4.1 Uppdelning
s. 5

5 RESULTAT
s. 7

5.1 Obefintlig–Låg användning
s. 7

5.2 Medel–Hög användning
s. 8

5.3 Jämförelse
s. 11

6 DISKUSSION
s. 13

7 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
s. 14











Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



1

1 INLEDNING


Talspråket använder vi oss av för att effektivt och flytande kunna kommunicera med andra
människor i person eller över telefon. Dialekter, ordspråk och andra sorters färgningar av
språket är vanliga och gör att vi har ett brett språk som inte är sig helt likt på olika håll i
landet. Varför talspråk inte används som skriftlig norm finns det dock flera anledningar till.
För det första så hade det kunnat bli tämligen komplicerat att tolka diverse ordspråk som
enbart är vanliga i särskilda delar av landet. Dessutom så gör dialekter att många ord uttalas
väldigt olika beroende på vart man befinner sig. Om alla dessa stavelser hade skrivits ner så
som de uttalades hade det oundvikligen skapat missförstånd och onödig förvirring när det
lästs av människor utan förankring i samma dialekt. Talspråket är också i en ständig
förändring med tanke på att ord och uttryck ständigt byts ut och ger plats för nya.
Anledningen till att det går så bra när man talar med andra människor (även om de har ett
annat uttal och ordförråd) är att vi upplever sammanhanget och samtidigt vägleds av tonen
och volymen av rösten. Vi har också möjligheten att se eller höra den andra partens uttryck av
känslor – någonting som inte alls är lika lätt att avläsa i skriven text. När inte längre det hela
sambandet finns uppstår alltså problem som talspråket har svårt att lösa. Som prägel i litterära
verk och prosa kan talspråket vara en intressant detalj, men det är inte lämpligt som officiellt
skriftspråk.

Nätspråket (eller chattspråket) används för att underlätta kommunikation över olika medier
och gör så genom att införa förkortningar, slang och andra genvägar i språket. Språkets syfte
är därmed att i realtid kunna leverera meddelanden utan alltför långa avbrott. Korrekthet
spelar lika liten roll som inom talspråket, men skillnaden är att man här har ett mycket snävare
sammanhang och att man dessutom inte lätt kan avläsa känslor. För att lösa det krävs det
krävs fler ord, vilket är en av anledningarna till alla simplifierade ord och uttryck som vi
finner inom internetkulturen. Eftersom att språkets utveckling har skett just för det syftet kan
det vara väldigt svårt att förstå texter eller konversationer för människor som inte är insatta i
kulturen. Språket skiljer sig också markant mellan olika åldersgrupper och samhällsgrupper,
som ger oss grupperingar med liknelse till talspråkets dialekter.

Problemet med båda dessa typer av kommunikation är därmed att de inte är allmänt förstådda
och inte förhåller sig till några sorts regler. Istället talar man ofta utan att bry sig om saker
såsom stavning och grammatik. Det viktiga är helt enkelt att göra sig förstådd. Gällande det
mer formella skrivna språket är det istället viktigt att med ett korrekt språk göra det lätt för
alla människor att förstå, oavsett dialekt eller lokal kultur. Skriftspråket baseras alltså på ett
sorts ömsesidigt regelverk, men påverkas i slutändan oundvikligen av talspråk och nätspråk.
Nya termer och uttryck som hänger kvar länge nog kan komma att bli acceptabla i det
formella språket. Oavsett om vi är intresserade av språket eller inte så är vi alltså med och
ständigt påverkar det, även om det inte alltid är så uppenbart. Detta är anledningen till att jag
har valt att skriva om internetkulturen och dess påverkan på det formella språket.





Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



2

2 BAKGRUND


Omfattande språkforskning har tidigare gjorts inom många olika områden – exempelvis kring
hur språk utvecklas. Det svenska språket har i över tusen år utvecklats från urnordiskan för att
slutligen bli det språk som det är idag. Förändringen har skett genom stort inflytande från
andra språk, inklusive tyskan, engelskan och franskan. Tillsammans med danskan och
norskan har man också genom diverse politiska faktorer tryckt på utvecklingen. Sedan
fornsvenskan har vi förlorat kasusformer och böjningar i relation till substantivens kön.
Grammatiskt sett kan man jämföra den tidens svenska med den nuvarande tyskan.
1
Även på
senare tid har det skriftliga språket förändrats genom stavningsreformer som respons på att
vissa former började utebli i talspråket. 1906 drevs en reform igenom av den dåvarande
ecklesiastikministern Fridtjuv Berg igenom som gjorde att elever som stavade v istället för f,
fv och hv eller tt istället för dt inte skulle bli underkända. Under 1950-talet upphörde även
användningen av verbens pluralformer – exempelvis gingo (gick), fingo (fick) och voro (var).

”Den som bokstavligen kom att lägga makt bakom orden var ecklesiastik-
ministern i Karl Staaffs första ministär, liberalen och folkskoleläraren Fridtjuv
Berg, känd också för att göra folkskolan till bottenskola. I ett cirkulär i april
1906 – vanligen kallat ”stavningsukasen” – förordade han att som huvudprincip
för en reformerad stavning stumma tecken skulle strykas. Stumt d i dt försvann,
q i qv blev k och v-ljudet fick ljudenlig stavning. Andra smärre justeringar inne-
bar att å skulle användas istället för o i långt å-ljud och ä nyttjas istället för e
efter j och v.”
2



2.1 Lingvistikens partiskhet


Språkforskning har en tendens att främst studera det skrivna språket och inte det talade
språket. Talspråket som är den naturliga formen ställs som den mindre korrekta jämfört med
skriftspråket som används exklusivt i vetenskapliga sammanhang (som dessutom lingvistiken
baseras på). Trots att talspråket vid många tillfällen är den påverkande kraften får den alltså
inte lika mycket uppmärksamhet. Detta kallas av Per Linell (filosofiedoktor i lingvistik) för
det skrivna språkets partiskhet.

“It is argued that our conception of language is deeply influenced by a long
tradition of analyzing only written language, and that modern linguistic theory,
including psycholinguistics and sociolinguistics, approaches the structures and
mechanisms of spoken language with a conceptual apparatus, which - upon
closer scrutiny - turns out to be more apt for written language in surprisingly
many and fundamental aspects. I will refer to this situation as the written
language bias in linguistics.”
3





1

Jansson, U. & Levander, M. (2011). Handbok i svenska språket. Stockholm: Liber. S 213–233.
2
Torbacke, J. (2007). Käjsaren järvs jälpa Svärje med pängar. Ikoner. 3:12–15.
3
Linell, P. (1982). The Written Language Bias in Linguistics. Linköpking: Tema Kommunikation. Introduction.

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



3


2.2 Empiriska studier


Även med en partiskhet för skriftlig undersökning så har det gjorts flera studier kring det
talade språket, och tanken om hur det talade språket påverkar det skrivna har varit särskilt
relevant. Som förväntat har även internet- och chattspråket inkluderats inom vissa studier. Hur
man gått till väga för att få fram resultaten skiljer dock.


2.2.1 Muntliga drag i elevtexter


Anneli Nordvall har i sitt examensarbete inom ’Svenska språket och litteraturen’ (LSVA18,
30 HP) behandlat talspråkets inflytande på gymnasieelevers nationella prov i Svenska.
4
För att
producera resultat har hon kvantifierat sju s.k. muntliga variabler som listas nedan. Sedan har
hon undersökt 27 stycken texter på 250-450 ord och analyserat variablerna som sammanfattas
som ett tal och representerar ”muntlighet”.

A: Substantiv kontra pronomen. Många pronomen bildar ett beroende av kontext.
B: Nyare lånord och slangord. Tyder på talspråk och muntlighet.
C: Satsradning och satsfragment. Osäkerhet kring grammatisk meningsuppbyggnad.
D: Vanliga satsadverbial i talspråket. Ord vars omfattande användning liknar vid tal.
E: Chattspråkliga varianter. Syftar på förkortningar som nästan enbart används vid chatt.
F: Morfologiska kortformer av pronomen och adverb. Former såsom nåt/nån/sån/sånt.
G: Några vanliga talspråkliga drag. Sådant som inte passar i några av de andra kategorierna,
exempelvis eran/våran och dom.

Samtliga 27 texter visade tecken på muntlighet, och som mest räknades 5 variablers
användning i en text. I genomsnitt observerades närmre 3 variabler av muntlighet per text –
alltså bröts nästan hälften av dem formella reglerna. Variabel A visar att 6 av texterna bestod
av fler pronomen än substantiv. Gällande Variabel B så var det ett lågt antal låne- och
slangord som hittades, och då enbart i 6 av texterna. Detta är troligen för att sådana ord har en
tendens att stå ut, vilket gör att det är lätt för eleverna att plocka bort dem. Variabel C är det i
särklass vanligaste problemet i elevernas texter – och inte är det så konstigt. Både satsradning
och satsfragment kan användas av författare med syfte att framkalla en särskild känsla eller
för att justera tempot. Samtidigt kan det vara så att det helt enkelt är svårt att konstruera
kompletta och grammatiskt korrekta meningar. När man skriver känner man ofta press på att
skriva längre meningar, vilket leder till multipla huvudsatser med bara komma som
skiljetecken. Tvärtom kan det också ske att när man känner sig osäker på grammatiken istället
skriver väldigt korta meningar, och på så sätt bildar fragment. Anneli väljer att ”eliminera
godtycke” och kategoriserar därför alla förekomster utan undantag som del av
”muntligheten”. Enbart 6 av texterna klarade sig från både satsradning och satsfragment.

Vanliga satsadverbial i talspråket som utgjorde Variabel D var närvarande i texterna, men inte
i en sådan omfattning att de bör anses reflektera talspråk. Chattspråkliga varianter från

4
Nordvall, A. Muntliga drag i elevtexter – en studie i gymnasieelevers skriftliga alster. S 12–34.

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



4
Variabel E var inte helt förvånansvärt nästintill obefintliga (dock enstaka fall av mkt
(mycket), iaf (i alla fall) och de (det). För att få se så uppenbara misstag i större omfattning
vid prov måste man nog gå nedåt i åldrarna. Inga av kortformerna som inkluderades i
Variabel F användes. Formerna som listas i Variabel G är dock mycket vanligare, särskilt
våran/eran. Anledningen till detta kan vara att talspråket vanligen tar genvägar, och att man
istället skriver ut de kompletta orden som formalitet i skriftspråket. Vid vissa ord (exempelvis
vår/vårt, er/ert) skall man däremot skriva de korta formerna, trots att det kan gå emot
förnuftet. Man har även använt sig av dubbel bestämd form vid flera tillfällen, exempelvis
”denna tiden” och ”denna boken”. Talspråksvarianten ”dom” har också visat sig i 6 av
elevernas texter.

Värt är det ännu en gång att nämna att dessa resultat kommer från ett provsammanhang, och
att det därmed är mycket möjligt att flera misstag gjorts enbart på grund av tidspressen och
nervositeten som eleverna kan ha påverkats av.


2.2.2 Elevers uppfattning av tal- och skriftspråk


Linnéa Bergman examensarbete i kursen ’Uppsatskurs i inriktning svenska’ (HSV407, 15 HP)
handlade om tal- och skriftspråk, samt hur dess skillnader uppfattades av elever i
grundskolan.
5
Forskningen är utförd kvalitativt genom intervjuer med elever samt lärare med
mål att diskutera det nutida språkets omfattning och även framtidens utveckling. Resultatet
visade en stor medvetenhet kring skillnaderna och eleverna hade inte särskilt stora problem
med att förklara eller förstå dem. Studien brister enligt mig genom själva metoden. Talar man
med eleverna kring språket så är de självklart beredda och tänker därför till extra. Alltså är det
inte den naturliga responsen eller handlingen som får ske.


3. SYFTE


Uppsatens syfte är att besvara en gruppering frågor som uppkommit kring tal- och
chattspråkets inflytande på barn och ungdomar. Frågorna är särskilt relevanta i vår samtid
med introduktionen av nya medier och nya sätt att kommunicera än det traditionella
skriftsystemet.

3.1 Frågeställning


Skillnaderna mellan ett talat språk och ett mer formellt skriftspråk är många – men hur
medvetna av dem är vi egentligen?

Hur påverkas det formella skrivna språket av det mer vardagliga talspråket, eller av det lediga
chattspråket?

5
Bergman, L. Talspråk och skriftspråk – samma fast olika. S 16-17.



Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



5

4. METOD


Både talspråk och chattspråk har definitivt sin plats i språket, och just därför är det väldigt
viktigt att jag avgränsar min undersökning så att den blir ändamålsenlig. För att lätt illustrera
min poäng hade jag kunnat använda mig av diverse bloggar som utan tvekan överväldigas av
talspråk, men det är självklart inte acceptabelt. Målet är att undersöka om det finns ett
samband bland just formella plattformar – och därför har jag använt mig av 10 uppsatser
skrivna av elever som går i gymnasiet, samt 10 uppsatser skrivna av elever i grundskolan. Att
dessa arbeten är gjorda i fullt allvar när det gäller stavning och grammatik tycker jag inte är
ett orealistiskt antagande, och därför utgår jag ifrån det faktumet. Om misstag som möjligen
kan kopplas till dem tidigare nämnda icke-formella språkvarianterna framstår, så antar jag
därmed att eleven trodde att det som han/hon gjorde var rätt (eller att denne inte visste bättre).
Om eleven inte visste bättre så visar även det på en stark påverkan från talspråk och/eller
chattspråk. Självklart kan det också vara tecken på en bristfällig skolundervisning, men någon
undersökning kring det görs inte i denna uppsats.

För att skilja från
2.2.1
och
2.2.2
har jag anpassat min undersökning. Slarvfel som kan uppstå
vid nervositet och tidspress vid prov är enligt mig inte av särskilt högt värde. Därför har jag
valt att i min metod använda mig av uppsatsarbeten, som troligen skrivits i ett lugnt tempo
utan särskild påverkan från tidigare nämnda intryck. Eleverna skall till skillnad från
2.2.2
inte
heller vara medvetna om diskussionen då det kan uppenbara många av felen vid ytterligare
eftertanke. Eftersom att målet med min uppsats är att utforska sambandet mellan naturligt
språk (det vill säga det som personen i fråga tror sig vara korrekt) så kan jag inte använda mig
av resultatet som framställts av detta arbete.

4.1 Uppdelning


Uppdelningen sker för att markera ut och kvantifiera möjliga talspråksinfluerade element i
texter. Att flera av dessa rubriker i resultatdelen kommer att stå tomma är någonting jag
förväntar mig, men samtidigt bör möjligheten för misstagen att noteras finnas. Förkortningar,
sammanslagna ord och lånord är relativt extrema varianter av talspråksinfluens, och bör därför
inte förväntas av någon av eleverna gällande formella texter.


Dialekt:
Att skriva med dialekt är inte acceptabelt vid formella tillfällen. Det kan dock vara
svårt att stava korrekt för vissa beroende på dialekten, då uttal och stavning skiljer sig mycket
åt. En sådan svårighet har bland annat noterats hos barn i Skåne.

6




Diskurspartiklar:
Ord som används i tal men inte har något riktigt värde av sig själva, utan
istället är helt kontextbaserade. Är i allmänhet bäst att hålla sig borta från dem i formell skrift.
Exempel: Alltså, ba, ju, liksom, och typ.


Chattspråkliga förkortningar:
Förkortningar som används inom snabba utbyten av
textmeddelanden för att göra det lättare att hänga med. Dessa är långt ifrån accepterade och
kan inte heller förstås av en stor mängd människor. Exempel: Aa (ja), o (och), ist (istället), iaf
(i alla fall), d (det), e (är), lr (eller). Exempelmening: aa, men d e bra o så där iaf, lr?

6
Birkne, F. Lärares attityd till dialektanvändande i skolan. S 29-30.

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



6

Lånord & termer:
Lånord från andra språk är vanligt i internetkulturen, och används i brist
av bra motsvarande ord i det svenska språket, eller för att det helt enkelt låter bättre än en
forcerad översättning. Ord som ”random” beskriver slumpmässiga ting, medan ”community”
beskriver en samlingsplats på Internet. Många lånord har dock efter längre tidsperioder blivit
ordinära ord i språket (exempelvis kyrka från grekiskan och stad från tyskan).
7
Så länge orden
inte är allmänt accepterade bör man dock passa sig.


Många bokstäver:
Genom att skriva fler bokstäver än ordinärt kan man förmedla en särskild
känsla, men det har en tendens att se oseriöst eller oprofessionellt ut och bör därmed inte
inkluderas i formell skrift. Exempel: Vafaaan, han är ju bara fööör snygg.


Ordförråd:
Likt en överanvändning av pronomen kan texten bli tråkigare om ett alltför
begränsat ordförråd används. I tal är detta inte en nödvändighet eftersom att man istället har
andra metoder till sitt befogande – såsom ton, volym och accentuering. Variation är därmed
en nödvändighet i längre texter för att hålla läsaren intresserad. Självklart finns även andra
knep som författaren eller skribenten kan använda sig av.


Pronomen:
Pronomen är nödvändiga i texter men liknar vid överdrivet bruk talspråk. En
trolig anledning till att man använder sig av pronomen till en sådan hög grad är att det helt
enkelt är lättare än att ersätta dem med andra ord. Förutom att texten kan bli kontextberoende,
så kan den även bli tråkig att läsa.


Satsradning:
Att använda sig av två huvudsatser i en mening och enbart skilja dem med
kommatecken eller mellanslag. Exempel: Jag var uppe länge, vid tolv lade jag mig. Båda
delarna kan utgöra självständiga meningar och är därför huvudsatser. Här använder man sig
antingen av punkt och bildar två separata meningar, eller binder ihop delarna med
konjunktioner.


Skiljetecken:
Felaktigt använda eller helt uteblivna skiljetecken kan vara ett tecken på att
man inte lärt sig skilja på grammatiken i skrift och på den i tal. Här inkluderas också problem
med versalisering, det vill säga nödvändigheten att skriva stor bokstav i början av nya
meningar och i namn samt länder.


Slanguttryck och sammanslagningar:
Slanguttryck är acceptabla inom det sociala talspråket
men väldigt sällan inom det formella skriftspråket. Slang skiljs ofta mellan klasser, platser och
grupper. Exempelvis slagga (sova), macka (smörgås), haja (förstå) och snut (polis). Utöver
detta finns det även sammanslagningar. Genom att slå ihop två eller fler ord (och böja eller på
annat sätt förändra dem) bildas i talspråket – och även i chattspråket – nya ord. Exempelvis
vettu (vet du), äre (är det), äru (är du) och förståru (förstår du).


Stavfel:
Stavfel kan bero på att man går för mycket på uttalet av ett särskilt ord.


Särskrivning:
Att skriva samman två delar av ett ord som egentligen skall sitta ihop som ett.
Kan vara väldigt förvirrande och ger ibland en helt annan betydelse än den ursprungliga. En
del av det ursprungliga ordet kan istället bara agera som ett adjektiv. Blå bär inkluderar alla

7
Jansson, U. & Levander, M. (2011). Handbok i svenska språket. Stockholm: Liber. S 223-224.


Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



7
bär som är blå, medan blåbär är en specifik sort. ”Rök fritt” är en uppmaning till att röka bäst
man vill, medan rökfritt innebär att rökning är förbjudet. I denna kategori inkluderas även
motsatsen, sammanskrivning. Då skriver man ihop ord som egentligen skall stå som egna till
ett.


Talspråkliga former:
Former eller stavningar (uttal) som förekommer inom talspråk men
som inte bör göra det inom skrift. Exempelvis åtminstonde (åtminstone), medans (medan),
våran (vår), eran (er), mej (mig), sej (sig) och dej (dig). ”Dom” är troligen det främsta
misstaget inom skriven text, och det av en förståelig anledning. Bör ersättas av de (subjekt)
eller dem (objekt). Exempel: Dom åker till dom (de åker till dem).


Övriga grammatiska fel:
Inte nödvändigtvis fel som påverkats av chatt- eller talspråk, men
eftersom att man där har en mycket friare grammatik än i skriften så inkluderar jag det som en
möjlighet. För många elever är det just sättet att tala som gör det svårare att korrekt använda
grammatik i skrift.


5. RESULTAT


Här presenteras resultaten inom samma kategorier som presenterades i metoddelen. Många av
felen var konsistenta vilket tyder på att eleverna trodde att det de skrivit var korrekt. I andra
fall handlar det om enstaka misstag.


5.1 Obefintlig–Låg användning

Dialekt:
Inga instanser av dialekt påträffades i texterna. Värt att tänka på är dock att jag har
skiljt på dialekt och stavfel – trots att stavfel vid vissa tillfällen kan bero på elevens dialekt. På
grund av denna väldigt specifika definition var det högt förväntat att inte finna någon dialekt
inom texterna redan innan jag påbörjade undersökningen.


Diskurspartiklar:
Användes inte på ett inkorrekt eller talspråkligt sätt i någon av texterna.
Detta resultat förvånade mig lite, eftersom att ungdomar ofta har en stark emfas på partiklarna
i talet. Relationen mellan olika saker beskrevs istället på andra sätt, och man undvek därmed
överdriven användning av partiklarna.


Chattspråkliga förkortningar:
Påträffades inte heller i någon av texterna. Likt dialekt var
detta självklart ingenting förvånande, och anledningen till att kategorin inkluderades var
enbart för att inte ignorera något potentiellt misstag av eleverna.


Lånord & termer:
Jag fann endast ett lånord, som intressant nog var ett halvting mellan
engelska och svenska. Ordet i fråga var ”bodybildare”, och det användes två gånger i texten.
8



Många bokstäver:
Detta chattspråkliga koncept återfanns som förväntat inte alls i någon av
texterna.

8
http://www.mimersbrunn.se/Kost_och_prestation_8827.htm

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



8

Ordförråd:
Att på något sätt kunna mäta ett ordförråd är självklart nästintill omöjligt, men
jag fastnade för ett par olika meningar då jag tyckte att valet av ord virrade till själva
betydelsen. Genom att enbart ändra ett ord hade man alltså kunnat få en mycket starkare
genomslagskraft. De flesta uppenbara ordförrådsmissarna kom dock från en uppsats (text 2,
grundskola), och därför är det ingen idé att inkludera dem i jämförelsen (se Tabell 1, sida 10).

? Exempel 1: ”[…] som förökar sig genom att sätta ägg vid hår." Inte ofta hör man
någon sätta ägg, utan istället handlar det om att lägga ägg.

? Exempel 2: "Befruktningen går till på att två olika könsceller möts och bildar en ny
orgasm.”

Detta är ett särskilt gravt misstag, som jag tyvärr även stött på tidigare. Felet uppkommer
dessutom flera gånger i texten, vilket betyder att det inte var ett simpelt stavfel.

? Exempel 3: ”Varje nytt människoorgasm bildas så finns det 46 kromosomer.”

Pronomen:
Pronomen användes oftast i måttlig mängd, med undantag för dialoger. Det var
dock en text som stod ut med ett överdrivet användande – och även då låg det under
pronomen-substantiv ration på 50 % som användes av Nordvall (presenterades i
2.2.1
).

Slanguttryck och sammanslagningar:
Eleverna vet att slanguttryck och sammanslagningar
inte bör användas i texterna, och därmed förekommer inga.



5.2 Medel–Hög användning


Alla resultat med medel–hög frekvens tilldelas en bokstav och kommer att
5.3
ställas upp i
tabell.


Satsradning (Variabel A):
Ett extremt vanligt problem i nästintill alla texterna, oberoende av
om eleverna gick i grundskolan eller i gymnasiet. Endast 5 av dem 20 texterna klarade sig
ifrån satsradning. En sådan hög grad förvånade mig, men sedan undersökningen påbörjades
har jag även hittat satsradning på många andra ställen (exempelvis på förstasidan i
dagstidningen, eller i undertexter på TV-program). Detta tyder på att det kanske finns ett
problem inom undervisningen och upplysningen om sådana problem.

? Exempel 1: ”Själv har jag haft den känslan, den är helt underbar ska ni veta, men varar
den fortfarande?”

Lättast är det att helt enkelt avsluta meningen med en punkt efter den första huvudsatsen. Vill
man bygga en mer omfattande mening kan man placera ”den är helt underbar ska ni veta”
inom parentes, så att det enbart fungerar som en inflikning.

? Exempel 2: ”Så som slutsatts kan jag säga att kärlek är farligt att leka med, det är alltid
du som kommer få ont om du bränner dig, han kommer inte känna något...”

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



9

Att dela upp denna mening i tre meningar (eller använda sig av konjunktioner) kan vara
önskvärt.


Skiljetecken (Variabel B):
Att korrekt placera ut skiljetecken visade sig vara ett problem
inom många av texterna. Vissa misstag med versalisering gjordes också. Gällande bokstav i
början av mening får man anta att det helt enkelt är ett misstag, eftersom att det inte upprepas
ofta nog för att tyda på en oförmåga att korrekt påbörja meningar. Däremot gjordes misstaget
i vissa texter att inte versalisera länder – särskilt när det handlade om ägande eller tillhörighet
(Amerika +s).



? ”[…]och hela amerikas press och även andra länders press är helt till sig, detta är vad
de har väntat på sedan Clinton först kom till makten.”


Stavfel (Variabel C):
Stavfel har till viss del funnits i texterna. Många av dessa kan helt
enkelt vara slarvfel, medan andra kan vara ”legitima” stavfel. Att peka ut vilka som skulle
tillhöra dessa kategorier är dock ingenting som är rimligt. Stavningskoll har kanske inte varit
en prioritet bland eleverna, eftersom att man oberoende av felstavningar oftast förstår
meningen med hjälp av kontext. Detta stämmer dock inte alltid. Dessutom kan stavfel avbryta
och störa en redan framkallad känsla såsom i exemplet nedan, då en elev talar om kärlek men
skriver ”tårna” istället för ”tårarna”.

? ”Jag kunde höra mitt hjärta gråta, och tårna bara rann ner för kinderna.”


Särskrivning (Variabel D):
Särskrivning var relativt vanligt, även bland dem elever som
annars hade ett lågt antal misstag. Inga misstag var dock så grava att de ändrade betydelsen av
ett ord eller mening.

? Exempel 1: ”1750-1850 tre dubblades folkmängden i Storbritannien, fler människor
föddes och färre dog.”

? Exempel 2: ”Järn industrin hade redan så smått börjat.”


Talspråkliga former (Variabel E):
De talspråkliga formerna ”medans”, ”våran”, ”sej”
användes vid enstaka tillfällen. ”Medans” användes i två olika texter och ”våran” användes
enbart i en. ”Sej” användes också endast i en text, men däremot vid tre olika tillfällen.
Talspråksformen ”dom” användes extremt ofta i flera av texterna.



Nedan följer ett exempel som är särskilt intressant, eftersom att eleven lyckats inkludera båda
formerna (de/dem) och även talspråksvarianten ”dom”. För mig visar det att eleven vet att de
olika formerna finns av en anledning och därför används vid olika tillfällen – men att denne
helt enkelt inte vet hur det fungerar. Försökte eleven gardera sig mot alla möjliga misstag?
Svårt att säga. Användandet av ”han” istället för ”honom” hör till övriga grammatiska fel.

? ”Larry sa åt dem att om dom ville spela för honom fick de komma till han.”



Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



10

Övriga grammatiska fel (Variabel F):
Eftersom att denna kategori är så bred var det inte
heller förvånande att finna många fel som tillhörde den när jag läste igenom texterna. Relativt
vanligt var det bland annat för eleverna att missa ord som behövdes för att skapa korrekta
meningar. Nedan följer ett par exempel.
? ”Vietminh stöddes av Kina medan Frankrike av USA.”
I detta exempel har eleven enligt mig försvårat situationen för sig själv genom att lägga till
”medan”. Utan det ordet hade meningen varit acceptabel (Vietminh stöddes av Kina och
Frankrike av USA.)
? ”Förbundet Vietminh försökte få slut på kriget och ett självständigtland.”
I samma text gör eleven ett liknande misstag som hade gjort det svårare att förstå den
egentliga meningen, om man inte hade kontext att gå på. Försökte Vietminh få slut på kriget
och sätta stopp för det självständiga landet, eller försökte de skapa ett självständigt land? I
texten är det inte riktigt klart.

Relativt vanligt var det även för eleverna att använda fel former av ord, såsom att sätta
substantiv eller adjektiv inom plural istället för singular. Detta bör inte ha någon särskild
koppling till varken talspråket eller chattspråket, utan står istället enbart för bristande i
lärandet (eller viljan att lära).

? Exempel 1: ”Människan blev smittade av viruset[…]”

? Exempel 2: ”Detta leder till att personen får olika slags symptomer[…]”

Subjekt och objekt har väldigt många problem med, inte minst med ”dom” (de/dem). Men
även med pronomen har misstag gjorts, då ”han” skrivits trots att det stått som objekt (och
därmed bör ha varit ”honom”).

? Exempel 1: ”Har jag glömt han?”
? Exempel 2: ”Om jag skulle träffa han igen som jag troligtvis kommer att göra är...”
Vid ett tillfälle använde sig en elev av en dubbel negation som helt förändrade betydelsen av
satsen. Detta bör dock ses som ett enstaka misstag.
Exempel: ”Men Clinton vet att bara väljarna tror på honom så behöver inte dålig publicitet
inte betyda något.”
Vid andra tillfällen skapades nya ord. Man kan tycka att det kan vara acceptabelt – antaget att
det inte finns några likvärdiga ord i svenskan – men så var här inte fallet. Ordet ”bortgjordhet”
hade utan problem kunnat ersättas med ”pinsamhet”. Annars kan man ju även skriva om
meningen så att den korrekta formen ”bortgjord” fungerar.
? ”Hela affären har ju en viss känsla av bortgjordhet över det hela[…]”

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



11
Vissa gånger kan del av texterna uppfattas som konstigt skrivna, tills det att man jämför dem
med hur människor faktiskt talar.
? ”Men trots det så när någon nämner hans namn, hela kroppen bara stannar still.”
Grammatiskt sett så är meningen minst sagt oortodox, men i talet hade det kunnat fungera bra
så länge man hade nog med pauser. För att göra det mer acceptabelt och lättläst hade eleven
kunnat använda sig av tre punkter för att markera en paus. I talet följer vi inte grammatiska
regler så strikt, utan vi improviserar mer (och får det att fungera).

5.3 Jämförelse


I denna del presenteras resultaten från undersökningen, som kategoriserats i underrubriker
baserat på innehåll och substans. Flera av kategorierna inom uppdelningen har utelämnats på
grund av frånvarande i texterna medan de mer frekventa tilldelas en bokstav och ställs upp i
tabell. På så sätt kan man räkna ut de vanligaste problemen som görs i skrift bland unga, och
avgöra om det kan vara på grund av tal- och chattspråkets inflytande. Eftersom att texterna är
av olika längd så inkluderar jag en uträkning med antal fel per hundra ord.


Variabel A: Satsradning

Variabel B: Skiljetecken

Variabel C: Stavfel

Variabel D: Särskrivning

Variabel E: Talspråkliga former

Variabel F: Övriga grammatiska fel



















Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



12
Tabell 1. Frekvens av de vanligaste variablerna A-F inom elevtexter från grundskolan.

Tabell 2. Frekvens av de vanligaste variablerna A-F inom elevtexter från gymnasiet.



Om man räknar bort den andra texten i grundskolan (på grund av dess längd) så kan man göra
en ganska ”rättvis” jämförelse i frekvens av dem olika felen. 16 instanser av satsradning, 21
av skiljetecken, 18 av stavfel, 8 av särskrivning, 14 av talspråkliga former och 24 av övriga
grammatiska fel. Att jämföra dessa variablers frekvens är naturligtvis svårt eftersom att
eleverna har problem med olika saker. Det är uppenbart att en av eleverna står för det största
användandet av talspråkliga former, medan de andra kategorierna är mer jämna.
På samma sätt kan man exkludera den andra gymnasietexten eftersom att den nästan enbart
består av felaktig användning av skiljetecken i en dialog. Det genomsnittliga resultatet
minskas då från ~2.7 fel per 100 ord till ~2.3 fel per 100 ord, som troligen är mer rimligt. Man
ligger då lite lägre i antal fel än grundskolan, men skillnaden är hårfin.



Text Antal ord A B C D E F Antal fel Fel per 100 ord
1 327 2 0 0 2 1 2 5 ~1.6
2 2666 9 33 5 5 0 21 73 ~2.7
3 307 1 2 0 1 8 2 14 ~4.6
4 548 2 1 1 0 0 3 7 ~1.3
5 144 2 1 0 1 0 0 4 ~2.8
6 594 1 6 2 1 0 2 12 ~2.0
7 622 0 2 1 3 0 6 12 ~1.9
8 322 2 4 1 0 0 1 8 ~2.5
9 561 6 0 9 0 1 8 24 ~4.3
10 495 0 5 4 0 4 0 13 ~2.6
Totalt 6586 25 54 23 13 14 45 172 ~2.6
Text Antal ord A B C D E F Antal fel Fel per 100 ord
1 1177 9 2 1 2 6 6 26 ~2.2
2 395 0 41 2 1 5 2 51 ~12.9
3 439 3 0 0 1 0 5 9 ~2.1
4 329 0 0 0 0 1 1 2 ~0.6
5 448 5 6 2 0 8 1 22 ~4.9
6 702 0 1 1 3 3 1 9 ~1.3
7 634 1 2 1 1 5 3 13 ~2.1
8 557 5 6 2 1 0 1 15 ~2.7
9 441 1 2 3 1 0 3 10 ~2.7
10 984 3 2 3 11 1 6 26 ~2.6
Totalt 6106 27 62 15 21 29 29 183 ~2.7

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Svenska C, SV1205 VT 2013
2013-05-03



13

6. DISKUSSION


Resultaten innebär inte nödvändigtvis en kausalitet, men samtidigt utgörs en stark konstrast
mot dem undersökningar som tydde på att ungdomar och barn var väldigt säkra på s...