Konflikthantering

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Konflikthandtering 2012-10-07
Inlämnings uppgift nr 4, Arbetsområde 5


Jenny Jerksten Barn o Fritidspaketet 1:3 Sida
1
av
4
Kommunikation 100 p


Konflikter

Är en konflikt alltid något negativt? Eller kan det finnas något positivt med konflikter också? Måste
man alltid reda ut en konflikt? Och vems är ansvaret att konflikten reds ut? Är det en konflikt om
bara den ena parten tycker att man är oense? Är det bra eller dåligt att vara konflikträdd? Är det bra
eller dåligt att söka konflikter? När är det okej att starta en konflikt? Kan man lära sig något ur en
konflikt? Ska man undvika konflikter eller är det nyttigt att utsättas för dem? Är det bra att låta
barnen se att även föräldrarna och andra vuxna har konflikter med varandra eller ska man gömma
sina konflikter för barnen?
Frågorna är många. Tankarna och teorierna kring ämnet lika så.

En konflikt handlar om skilda intressen och behov, men kan också handla om missförstånd, fel
information och dålig kommunikation.

När vi kommunicerar med någon annan så fyller vår hjärna i den information som vi inte får från vår
samtalspartner, detta görs genom att hjärnan tar från tidigare erfarenheter och fantiserar ihop
tankarna så bilden blir hel. Om vi ska lägga samma värdering i ett viktigt ord så måste vi analysera ner
ordet i molekyler för att vi skall komma överens om vad ordet sedan kommer att betyda för oss.
Samma sak gäller egentligen allt vi pratar med varandra om.
Det är också viktigt att tänka på att vi aldrig går ur en dialog med samma kunskaper som när vi gick in
i den. Våra fördomar kan också spela oss ett spratt när det gäller att starta konflikter.

Ska man kunna reda ut en konflikt måste man ta tillvara på alla parters olika åsikter, tankar,
uppleverser och känslor. För att konflikten skall vara löst så måste alla parter vinna och ingen får gå
ur konflikten som en förlorare.

Idag är det inne med konflikthandtering. Det finns mängder av företag som lever på andras
konflikter.

Alla hanterar konflikter på olika sätt och ibland kan även detta bli en konflikt i sig.

Som mamma, sambo, dotter, syster, vän, jobbarkompis, klasskamrat och samhälsmedborgare
hamnar jag i konflikter dagligen. Konflikterna är oftast inte så djupa utan det räcker att vi pratar
igenom våra meningsskiljaktigheter så löser vi smidigt konflikten.

En konflikt som ständigt återkommer är den mellan mig och min tre år gamla son, speciellt nu när
han är i sin ålder då han försöker släppa taget om mamma men ändå inte vet hur långt som är ok.
Min son har just nu extra stor identitetskonflikt inom sig. Medan vår konflikt varierar mellan sak-,
roll-, intresse- och värderingskonflikter.
Jag har även många konflikter med många av mina medmänniskor kring frågor om t.ex.
funktionsnedsättningar. Detta är en stor värderingskonflikt som jag tycker är en mycket onödig
konflikt i vårt samhälle. Men eftersom inte alla människor tycker och tänker lika i denna fråga så
kommer jag att fortsätta att skapa konflikter med mina medmänniskor som tycker tvärt emot mig i
denna fråga.

Tydlig värderingskonflikt som jag stöter på minns varannan vecka då jag är på skolmöte för min
lillasyster är den som tyvärr allt för många pedagoger och personer i vårt samhälle har. Det är
tankarna kring målen som sätts på samhällets individer med någon form av funktionsnedsättning..
Jag anser att det inte är någon annan än individen själv som kan sätta taket på vad hen skall kunna.
Det är inte vi kring personen som gör detta. Det är en typiskt humanistisk syn på mål. Men tyvärr har
allt för få pedagoger denna syn på sina elever.


Konflikthandtering 2012-10-07
Inlämnings uppgift nr 4, Arbetsområde 5


Jenny Jerksten Barn o Fritidspaketet 1:3 Sida
2
av
4
Kommunikation 100 p

För några veckor sedan hade jag en liten konflikt med en äldre herre som tog illa vid sig för att jag
bad om en lite förändring och förbättring fram över:
”Vi hade gått en tipspromenad som anordnas av en förening i området. Vi har gått tipspromenaden
många gånger. Men den här gången blev vi mycket besvikna för att terrängen var omöjlig för min
synskadade son att ta sig fram i, vilket det aldrig tidigare hade varit. Vi var tvungna att avbryta
rundan. Jag tog upp detta med arrangörerna. Jag tipsade att de kunde sätta upp en liten
informationslapp på tavlan där det stod ex ”Idag är banan genomextra ojämn terräng”.

Herren som hade gjort banan tände på alla tio, och tog jätte illa vid sig. Kändes som att ingen
någonsin hade sagt emot honom. Han missuppfattade mitt budskap, eller så var jag inte tillräckligt
tydlig. Han höjde rösten och jag visade att det inte bet på mig. Jag fortsatte och förtydligade mitt
budskap, men han hörde inte vad jag sa. När jag la om mitt sätt att tala och la mig på hans nivå blev
han ännu mer arg, och satt och muttra massa dumma saker till sina vänner. Då blev jag förbannad
och för jag tar inte vad som helst. Jag ändrade ännu en gång och trycker på att det är en form av
diskriminering av funktionshindrade. Då vänder han tvärt och säger ”Jaha, är det pga ett
funktionshinder, jag trodde att det handlar om att du inte kan gå i skogen med en barnvagn”. Nu har
han lugnat ner sig och jag kan förklara för honom. Vi är inte helt överens men han är i alla fall på ett
lungnare humör.”

Konfliktanalys:
Vad är konflikten? Jag ansåg att alla skulle kunna gå tipspromenaden, annars skulle man få veta detta
innan man börjar gå den. Han ansåg att han inte lagt banan på bästa sätt.
Vad beror konflikten på? Den största anledningen till konflikten var en missuppfattning,
kommunikationskonflikt. Men beroende på vilka värderingar herren la in när han började diskutera
med mig så kan det även vara en kulturkrock eftersom jag är så mycket yngre, dessutom är jag en
kvinna. Det kan också ha spelat in i hans sätt att agera.
Regression: Herren blev arg och ställde sig i försvarsposition, kände sig antagligen kränkt för att jag
klagade på hur han hade lagt banan. Han ansåg att han hade gjort sitt bästa med tanke på det dåliga
vädret.
När vi rett ut missuppfattningen kom vi fram till att vi hade samma mål, att göra så att även de med
funktionshinder skulle ha tillgång till tipspromenaden, vi hade samma värderingar. Han lyssnade
därför på mina tankar på hur fler skulle kunna gå promenaden. Vi var inte riktigt överens om hur vi
skulle kunna nå målet från början men jag fick honom att för stå att det fanns fler alternativ att lösa
problemet, vi hade även en liten strategikonflikt i början.
Vilka kan konsekvenserna bli? Om vi inte hade rett ut konflikten hade vi båda fortsatt att vara mycket
arga och frustrerade som hade kunnat drabba någon oskyldig, förskjutning. Även nästa gång vi skulle
ses på tipspromenaden hade det lätt uppstått nya konflikter.
Hur ska vi hantera konflikten? Den bör lösas.
Detta var en konflikt på individnivå. Trots att denna konflikt löstes snabbt tror jag inte att någon av
oss inblandade hade gått ur konflikten oberörd om den inte skulle utretts. Denna gång behövde vi
ingen medlare eftersom vi tillslut lugnat ner oss och lyssnade på vad vi hade att säga varandra.

Arbetsmarknadskonflikter: Med jämna mellanrum har vi konflikter på arbetsmarknaden. Detta är när
fackförbunden och arbetsgivarna inte överens om vilka regler som skall gälla framöver. När nya
kollektivavtal skall skrivas används medlare som hjälper parterna att komma överens om det
kommande avtalet.

Världskonflikter: På nyheterna ser vi stora konflikter varje dag från platser runt om i världen där flera
miljoner oskyldiga människor drabbas.



Konflikthandtering 2012-10-07
Inlämnings uppgift nr 4, Arbetsområde 5


Jenny Jerksten Barn o Fritidspaketet 1:3 Sida
3
av
4
Kommunikation 100 p


Mobbning

Det är aldrig, under några omständigheter, okej att med mobbning. Jag tror att det är vanligare med
mobbning om man har en svag, konflikträdd ledare i gruppen. En konflikt kan leda till mobbning om
den starkare individen i konflikten får med sig flera i gruppen mot denne hen har konflikt med.
Det är allas ansvar att ingen i vårt samhälle blir mobbad. All skolpersonal och alla chefer har
dessutom, enligt lagligen, skyldighet att ta tag i mobbningen redan tidigt.
Jag anser att det är viktigare att ha starka ledare, officiellt eller inofficiellt utvalda, än att jobba med
förebyggande åtgärder kring mobbning och kränkning. För har man inga bra chefer, lärare eller
annan ledare som vågar ta tag i problemet när det uppstår, så är det, enligt mig, onödigt arbete att
jobba med förebyggande åtgärder. En svag ledare kan dessutom vara anledningen till många och
stora konflikter och mobbning i en grupp.


Krishantering

Jag är inte nöjd med fallbeskrivningen om ”Fästmön som miste sin man”. Med den anledning att om
jag aldrig har varit med om en kris i mitt liv eller om jag inte förlorat någon nära anhörig och skall
analysera det här lyckliga fallet så ser det ut som: När man har gått igenom de olika faserna i
läkningsprocessen så är allt bra. Man kommer att har lite tankar kring sin förlorade anhörig men dem
är inte så jobbiga.

En krishantering kan beskrivas med 4 olika faser. Man går igenom alla fyra faserna men stannar i
faserna i olika lång tid, det är delvis individuellt. Man behöver heller inte vara helt klar i en fas för att
gå över till nästa. Man kan även falla lätt tillbaka till tidigare faser trots att de redan är färdig
bearbetade.

Analys av fästmöns krishantering:
När hon fick veta att hennes man hade dött gick hon in i chockfasen. Hennes chock utetryckte sig
genom bl.a. allt kändes overkligt, världen stod stilla, hon får svårt med andningen, fryser och mår illa.
Hon trodde att det var en dröm som hon skulle vakna upp ur. Hennes chock lägger sig efter några
timmar då hon får tillbaka verklighetsuppfattningen och känslor så som tomhet och sorg, hon går
sakta in i reaktionsfasen. På morgonen kommer hennes obehagliga ångestkänslor och
overklighetskänslor tillbaka.
Under de kommande veckorna är hon ganska stadigt i reaktionsfasen och skuldsätter bland annat
samhället för Pers död, men även sig själv att det är hennes fel att han stressade så och att det var
därför som Per körde så fort och körde ihjäl sig. ”Hade hon inte stressat honom hade han inte behövt
köra så fort.” Hon funderar på meningen med livet nu när inte Per finns vid hennes sida längre.
Under reaktionsfasen har hon försökt bedöva sina känslor med droger, så som alkohol.
Läkaren sjukskriver henne för att hon behöver bearbeta sin sorg, hon flyttar hem till sin snälla
förstående syster som hjälper henne att bearbeta sorgen. Fästmön går ganska fort in i
reparationsfasen och får hjälp av sin syster att förstå att livet måste gå vidare. De hitta på saker som
gör att fästmön börjar se ljuset efter sorgen. Hon kan även se att allt inte allt d var underbart i
hennes liv med Per. Hon är på väg in i nyorienteringsfasen.
Tiden har läkt hennes sår, det finns små ärr kvar men annars är sorgen nästan borta. Hon blir bara
påmind om den när yttre omständigheter väcker minnena om olyckan.
Hade fästmön inte h...