Socialpedagogik - Reflektioner kring Etnicitet

Detta är den första uppgiften jag gjort i ämnet Socialpedagogik. Uppgiften handlar om etnicitet och ursprung. Jag beskriver nedan

• De största omställningarna för invandrare
• Eventuella faror och kriser
• Vad jag anser är viktigast för att komma tillrätta i ett land?
• Hur man kan arbeta för att göra det lättare för invandrare
• Vad betyder "integration", "assimilation" och "segregation"?

De största omställningarna för invandrare
Att omställningen för invandrare är stor, det vet jag. Min mamma är från Indien, och jag finner det ganska skrämmande när jag är i min mammas hemland. Hur är det då inte för de som måste ställa sig in i en helt ny kultur helt och hållet?

Jag tror de två största omställningarna är skola och språket. I många länder finns ingen skolplikt, och det faktum att alla måste gå ur grundskolan kan därför bli antingen en dröm eller ett påtvingat problem. De allra flesta barn vill och kan gå i skolan, oavsett bakgrund. Ja, i Sverige är man till och med tvingad till det. De flesta accepterar det, då de flesta som sagt vill ha en utbildning. Men för de som är vana att inte gå i skolan kan se detta som något skrämmande, särskilt om man aldrig gått i skolan och inte har några grundläggande kunskaper. Man kanske inte ens kan språket! Dessa barn och ungdomar kan då hamna i specialklasser eller i lägre årskurser. Detta kan vara förödande för självkänslan.

Då jag har jobbat inom Svenska Kyrkan ideellt, och en av mina främsta uppgifter var att lära en 12-årig flicka multiplikation och subtraktion, så har jag lite erfarenhet av just de barnen. Hon gick i fjärde klass och hennes familj hade invandrarbakgrund, men är nu Svenska medborgare. Trots att hon inte sa något, så såg jag att hennes självkänsla sjönk för att hon var så pass mycket äldre än de andra. Jag är inte lärare, men av vad jag såg att döma låg hon säker lägre än fyrans årskurs.

Generellt sätt tycker jag skolan ska vara obligatorisk, och detta är ingen kritik.

Språket behöver jag kanske inte ens förklara varför det är en svårighet. Det är ju inte bara talet som skiljer, för många länder har ju helt olika skriftspråk också. Sedan blir det knappast lättare av att övriga samhällsgrupper kritiserar och trycker på. Att lära sig ett språk är svårt nog utan konstant påtryckning. Sedan får man ju heller inte glömma att väldigt många invandrare har traumatiska erfarenheter, vilket gör att det hindrar ens inlärning.

Jag har ingen erfarenhet av att fly och lära mig språk. Inte heller av att ha problem med skolarbetet. Jag utgår från de människor jag träffat när jag jobbat ideellt, och min egen förmåga att leva mig in i andras situationer.

Eventuella faror och kriser
Faror som kan dyka upp är t.ex identitetkriser, uppror i form av skadegörelse och liknande, psykisk ohälsa, och risken att aldrig riktigt känna sig tillfreds i ens nya land. Det sistnämnda skulle nog innebära att mycket blir sämre. Vi är ju ett mångkulturellt land, som skulle bli tomt utan alla olikheter. Borde inte Sverige vara stolt över att det finns så mycket olika sorters mat, kläder, idéer och kunskap?

Vad anser jag är viktigast för att komma tillrätta i ett land?
Språket är - enligt mig - en av de största och viktigaste faktorerna för att bli en del av ett land. Inte bara för landets “ursprungliga” befolkning, utan också för de som nyss blivit en del av den. Att kommunicera är A och O. De flesta invandrare jag mött har varit positiva till att lära sig Svenska. De som inte varit det har oftast varit äldre, som tycker att de är för gamla, eller människor som har ett trauma i sitt förflutna och som därför måste prioritera sin psykiska hälsa först. Språk ger trygghet och därför avgörande om man kommer till rätta eller ej.

Hur man kan arbeta för att göra det lättare för invandrare
I samhället
Man kan arbeta för att invandra ska känna sig trygga genom små - relativt enkla saker - som t.ex att sluta säga “vi och dem”, sluta kritisera andras regligioner, levnadsätt och vardag. Jag menar inte att man måste gilla allt, eller hålla med om saker, men man kan acceptera att det finns och respektera människorna som lever därefter.

Ur ett socialpedagogiskt perspektiv
Man kan arbeta för att invandrare på exempelvis behandlingshem eller i vården, ska känna sig socialt accepterade genom att se denne som en egen individ, hjälpa han eller hon att hjälpa sig själv, ta allt i personens takt och låta denne få styra sitt eget liv. Viktigast är att inte göra någon skillnad på folk och folk. Kort och gått, så som man behandlar alla andra.

Vad betyder "integration", "assimilation" och "segregation"?
Integration betyder att invandrare själva väljer vad de “tar med in” i landet. Saker s...