Franska och Amerikanska revolutionen del 1

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Fråga 1.

a) Beskriv det amerikanska frihetskriget och den franska revolutionen.

Det amerikanska frihetskriget, eller den amerikanska revolutionen, kallas kriget som slutade med att
Storbritannien erkände de 13 kolonierna som självständiga år 1783 och uppkomsten av De Förenade
Staterna skedde.
Den franska revolutionen kallas den politiska och sociala reformen som skedde i Frankrike år 1789 och som
sedan spred sig som en löpeld till andra europeiska länder.

b) Redogör för orsakerna till revolutionerna och vad de leder till.

Den amerikanska revolutionen startade med den mycket kända händelsen i en hamn i Boston, där
missnöjda stadsbor kastade en hel skeppslast med te överbord. Man säger att detta berodde på att
amerikanerna var trötta på den brittiska övermakten och att de försökte att kontrollerade all deras handel.
Denna händelse kallas för The Boston Tea Party.
Efter det sjuåriga kriget med Frankrike så skärpte britterna övervakningen av Amerika. Man förde in höga
tullar på allt fler varor, bl a te. Man fick heller inte odla upp någon ny mark väster om Appalacherna ­ detta
för att förhindra ett krig med indianerna och förhöjda priser på pälsar. Andra saker som bidrog till revolutionen
var upplysningstidens idéer och tankar, amerikanerna ville inte ta order från britterna, de var ju inte ens
representerade i det brittiska parlamentet! Varför skulle de då hjälpa till att finansiera deras krig?
År 1776 förklarade de 13 kolonierna sig fria från den brittiska kronan. Efter många protester och uppror
trappades konflikten upp och det slutade med krig. Med hjälp av Frankrike vann staterna. År 1783 blev
britterna tvungna att ge upp och erkände de föredetta kolonierna som självständiga.
Amerikanarna startade nu ett helt nytt politiskt system där jämlikhet, mänskliga rättigheter och rösträtt
utgjorde stora delar. De flesta vita män fick rösträtt, men att indianerna och de svarta slavarna och skulle få
ta del av konstitutionen var det få som ansåg. Slaveriet avskaffades i nordstaterna, men kvarstod i de sydliga
delarna av landet där det snart fick större betydelse i samband med att bomullsplantagen började gå bättre
och expandera.
1789 fick Amerikas Förenta Stater en delad konstitution. Den styrande makten utgjordes av presidenten,
den lagstiftande makten var kongressen och den dömande var högsta domstolen. Denna maktindelning
byggde på Montesqieus lära. Denna författning gäller fortfarande som grundlag i USA, självklart med vissa
tillägg.
Amerikas revolution på 1700­talet har och är fortfarande en stor inspirationskälla för politiska rörelser i hela
världen. Under denna period i Europa blev detta ett bevis på att upplysningens idéer gick att förverkliga. I
USA hade de varken stadskyrka, adel eller kung och detta blev ett ideal som många andra länder också ville
uppnå.
­­­
Frankrike var fortfarande till stor del ett medeltida samhälle under tiden av den amerikanska revolutionen.
Folket hade olika uppgifter beroende på vilket av de tre stånden man hörde till; adeln, kyrkan eller “det tredje
ståndet”. Det tredje ståndet utgjorde 95% av Frankrikes befolkning under den här tiden, detta p g a att det

tredje ståndet utgjordes av alltifrån hantverkare, handelsmän, advokater och läkare till bönderna på landet.
Bönderna utgjorde den allra största delen och ansågs som den lägst stående klassen inom det tredje
ståndet. Det var också de som fick betala den största delen av skatterna, samtidigt som de var tvungna att
betala avgifter till både godsägare och kyrka. Mer eller mindre så var det enbart adeln och kyrkan som
tjänade på detta ståndsamhälle.
Under 1780­talet var Frankrike i kris. En mycket stor del av befolkningen var arbetslös. Det berodde på att
industrin tagit fart i Storbritannien och det konkurrerade ut den franska arbetskraften. Under sommaren 1788
drabbades landet av missväxt och brödpriserna steg. Detta resulterade i svält bland folket. I Versailles levde
kungaparet Ludvig XVI och Marie Antoinette lyxliv. Dock hade kungen och regeringen problem med
ekonomin, p g a att Frankrike lånat upp stora summor med pengar för att kunna finansiera sin inblandning i
det amerikanska frihetskriget. Nu började man inse att det inte gick att pressa ut mer pengar ur bönderna för
att betala tillbaka lånen.
Efter det här följde en händelse som vi nuförtiden kallar för “eden i bollhuset”. Denna händelse utspelar sig i
maj år 1789 i Paris. Landets delegater hade samlats, men de blev direkt osams om hur man skulle rösta.
Bönderna hade procentuellt sett alldeles för få röster. När kungen nekade dem fler röster så stängde de in
sig i en nära belägen idrottshall (därav “bollhuset”) och sa att de inte tänkte gå ut innan Frankrike fått en ny
författning. De började kalla sig “nationalförsamling” och fler och fler adelsmän och präster började gå över till
deras sida. Till slut gav kungen vika och beordrade resten av delegaterna att gå med i nationalförsamlingen.
Samtidigt började stadens fattiga göra uppror på gatorna. Upproret bröt ut på allvar när Bastiljen stormades
den 14 juli. Nu började bönder runt om i landet att storma slott. De plundrade och brände dem.
Nationalförsamlingen visste inte vad de skulle göra med de arga bönderna. Till slut bestämdes det att de
gamla privilegierna skulle avskaffas. Alla skulle stå lika inför lagen. Det här resulterade i en deklaration om
de mänskliga rättigheterna och med det så var ståndsamhället avskaffat.
Efter revolutionen ville många av de Parisiska ledarna att man med våld skulle sprida revolutionen till andra
länder. I april 1792 gick man i krig mot Österrike. Det gick ganska dåligt för fransmännen i början och
fientliga trupper kröp längre inåt landet.
Rykten om att kungaparet gav information till fienden ledde till att det kungliga slottet i Tuillerierna
stormades i augusti år 1792. Bara veckor senare löpte arga folkmassor amok när de gick från fängelse till
fängelse och slog ihjäl folk som misstänktes vara emot revolutionen. Dessa händelser resulterade i att en
mer radikal gruppering trädde fram. De kallade sig för “jakobinklubben” och de tog makten och gjorde landet
till en republik. Advokaten Robespierre styrde landet med en hjärnhand i två år. Kungaparet dömdes till
döden för spionage och de avrättades den 21 januari 1793. Under den här tiden föll ca 40 000 andra också
under giljotinen. Några var Robespierres egna medarbetare men de flesta var enkla människor som tog
avstånd från jakobinklubben.. Denna tid brukar kallas för “skräckväldet”.
Under skräckväldet införde man också allmän värnplikt och snart hade armén (som nu var på 800 000 man)
fördrivit de fientliga trupperna ur landet. Hotet mot revolutionen var borta och nu avsattes Robespierre. Han
halshöggs utan rättegång år 1794 och skräckväldet var nu över.

Den nya regeringen blev med tiden väldigt beroende av militären. I december 1799 tog en av generalerna
själv makten. Napoleon Bonaparte blev nu Frankrikes diktator.

c) Gör en jämförande analys. Finns det likheter/skillnader? Ge exempel på sådant som lever kvar
i nutid p g a revolutionerna

Den franska revolutionen var en blodig revolution. Otroliga massor med människor dödades eller fängslades.
Folket löpte amok och plundrade och brände för att göra sig hörda. Den amerikanska revolutionen var
lugnare på ett skulle man kunna säga. Det slutade visserligen med krig, men till en början var det mest
protester och uppror, snarare än upplopp. Till skillnad mot dem som pågick i frankrike under många, många
år.
OM man ser till hur revolutionerna påverkar dagens samhälle så beror det ju på hur mycket detalj man går in
i och hur långsökt det får vara. Men jag skulle säga att de sakerna s...