Det social arvet

Det sociala arvet.

Beteenden som man ärver brukar man kalla för “det sociala arvet”. Det är upplevelser och inlärda uppföranden som har påverkats av omgivningen. Man anpassar sig till den miljö man befinner sig i. Det kan exempelvis betyda att man är artigare borta än man är hemma. Alltså påverkas du av din sociala miljö men du påverkar även den, socialisation. Dina föräldrar påverkar dig och du påverkar dom.

När man växer upp är det vanligt att man på flera sätt speglar sina föräldrar eftersom man levt en lång tid med dem. Jag tror att sannolikheten är stor att man går i sina föräldrars spår vad gäller yrke. Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för hur barnet engagerar sig i sina studier och vilken hjälp de kan få hemifrån. Jag tror att många föräldrar kan se på sina barn och se sig själv i dem, eftersom det är de som har uppfostrat barnet. Alltså med stor sannolikhet kommer jag bli lik mina föräldrar i mitt beteende eftersom jag levt länge med dem.

Trots det är det inte självklart att man kommer bli lik sina föräldrar, många barn går i andra spår och formas på ett annat sätt. Det finns människor med svår uppväxt, kanske föräldrar med alkoholmissbruk, som trots detta klarar sig bra i livet. Detta kan ha att göra med att det finns andra i omgivningen som påverkat barnet. Man brukar kalla dessa barn för “ Maskrosbarn”.

Barns utveckling

De sinnen som utvecklas först är hörseln och smaksinnet. Redan i mammans mage kan barnet höra musik som det senare känner igen. Barnet reagerar olika när de får något i munnen, genom att grimasera. Luktsinne och känsel är också tidigt utvecklat hos barnet. Barn känner igen lukten av sin egen mammas bröstmjölk och barnet har kapacitet till att känna när det gör ont.

Det finns ett visst antal faktorer som påverkar barnets utveckling. En faktor som har stor betydelse är att barnet tidigt har knutit an till en förälder. Stimulans är ett annat exempel på en viktig faktor för barnet. Man har kunnat påvisa att barn med sämre stimulans än andra har fått allvarliga störningar i utvecklingen. Generna från föräldrarna spelar stor roll eftersom man kan ärva vissa färdigheter som exepmpelvis: bollsinne, karisma och intelligens.

Man kan dela upp barnets utveckling i tre olika områden, den fysiska och motoriska utvecklingen, den intellektuella och kognitiva utvecklingen och den emotionella och sociala utvecklingen

Socialisation brukar man kalla den process där man utvecklas till att bli människor. Under det första året sker mycket i barnets utveckling, primärsocialisation. Barnets fysiska utveckling brukar mätas tidigt. Den mäts i vikt, längd och huvudomfång, för att se att barnet utvecklas normalt. Den fysiska utvecklingen är en grund för andra delar i utvecklingen som kommer senare. Den motoriska utvecklingen pågår hela tiden. Det är bland annat förmågan att styra rörelser med vilja, istället reflexmässiga rörelser som är medfött. Många andra utvecklingsområden är beroende av den motoriska utvecklingen. Barn kan utvecklas i olika takt men det fin så kallade milstolpar i barnets utveckling som man kan följa för att se att barnet utvecklas normalt.

Den intellektuella och kognitiva utvecklingen handlar om hur barn tänker, förstånd, eller information och hur minnet fungerar. Den emotionella och sociala utvecklingen rör sig om känslomässig utveckling, samspel med andra människor samt personligheten.

Faktorer som påverkar barns inlärningsförmåga

Inlärningsförmågan sker med hjälp av de fem sinnena. Perception (varseblivning) handlar om hur man lär in saker genom sina sinnen. Människor har olika intellektuell kapacitet. Den intellektuella utvecklingen har stor betydelse för hur barnet kan lära sig nya saker och ta till sig ny information, den har även stor betydelse för hur barnet tänker konkret och abstrakt. Förmåga till abstrakt tänkande är viktig för lärandet, barn kan inte föreställa sig saker de inte kan se så som tid, rum och bokstäver, därför är abstrakt tänkande viktigt. Minnet är en del av den intellektuella förmågan och viktig för inlärandet. Minnet hos barnet utvecklas steg för steg. Även språket är en viktig del för tänkandet, att lära sig saker är lättare om man har ett språk som kan föreställa det man tänker.

Jag tror att det är väldigt mycket som påverkar inlärningsförmågan och framförallt den miljö man lever i. Jag anser att barnet behöver stimulans. Barn som levt utan stimulans har svårt med språkinlärning då man anser att språkinlärning bör ske vid en viss ålder. Saker som funktionshinder, emotionella och sociala svårigheter kan har en stor inverkan på förmåga att lära. Har man ett funktionshinder är det viktigt att man får stöd.

Man bör ha kommit till en viss mognadsgrad, ett visst stadie då man är mottaglig för att ta emot fakta. Man kan exempelvis inte lära en bebis matematik om den inte lärt sig att tänka abstrakt. För att ett barn ska lära sig ta in information krävs att den som ska lära in anpassar inlärningen till barnets mognadsgrad, jag tror även att barnet lär sig saker lättast av en människa som står dem nära.

Idrottstalanger s.20 Jag tror att idrotts prestationerna är en kombination av allt. Först och främst måste man själv visa intresse och hitta motivation till idrotten.Det är när man är motiverad som man har förmåga att utvecklas. Intresset ska inte bara komma från föräldrarnas sida utan från båda hållen. Det är viktigt att föräldrarna visar intresse och uppmuntrar sitt barn då barnets självförtroende stärks igenom att föräldrarna tror på sitt barn. Om man till exempel bor ute i skogen och inte får skjuts in till träningen kan det vara svårt att utföra sin idrott, det kan till exempel krävas en viss utrustning och kunskap som man inte har och därför kan det vara viktigt med engagemang från föräldrarna. Dock kan det se väldigt olika ut och vissa saker kan spela större roll för vissa idrotter. Att ha de ekonomiska förutsättningarna kan vara viktigt om man vill bli bra inom exempelvis ridning medans de genetiska förutsättningarna spelar stor roll inom exempelvis basket där det är en fördel att vara lång. Jag tror personligen att prestationer kan vara medfödda. Det kan falla sig naturligt redan från första början att man har det lätt för sig i en speciell idrott just för att man har medfödd talang, dock håller det inte i längden att bara gå efter talang då man måste vidareutveckla sina talanger för att prestera bättre.

Vissa förmågor som är viktiga i idrott går att träna upp men jag tror inte längre på att alla människor kan träna upp allt till samma nivå som de som har de fysiska förutsättningarna Det kanske fungerade förr men idag måste man ha alla de bästa förutsättningarna som går för att nå världseliten då konkurrensen är stenhård och allt påverkar prestationen.

Har man rätt att skylla på sin bakgrund? Jag tycker att alla vuxna måste ta ansvar för sina egna handlingar. Det är inte rätt att skylla på sin bakgrund om man begått ett brott men uppväxten kan vara en förklaring till att en människa hamnar i en viss situation, “det sociala arvet”. För mig är det självklart att någon som har det bra hemma har bättre förutsättningar för att inte hamna i sådana situationer som att begå brott än, någon som har det dåligt hemma och kanske inte mår...