Laborationsrapport "En kemisk reaktion"

Syfte

När två ämnen reagerar med varann så att ett nytt ämne bildas kallas detta för en kemisk reaktion. I denna laboration skall en kemisk reaktion undersökas genom att en blandning av järn och svavel hettas upp.

Hypotes

Den första delen av min hypotes är att man kan använda en magnet för att skilja de båda ämnena åt då järn är en metall och magnetisk medan svavel är en ickemetall och därför inte magnetisk. När man testar detta kan man med fördel använda en elektromagnet då det annars kan bli svårt att få loss järnkornen från magneten.

Den andra delen av min hypotes är att svavlet kommer att börja brinna eller koka medan järnet behåller sin fasta form. Detta med anledning av att svavel har en mycket lägre smältpunkt än järn. Jag tror att det kommer att ske en kemisk reaktion mellan de båda ämnena och att ett nytt ämne med nya egenskaper bildas.

Materiel

I denna laboration har vi använt oss av en blandning av järnfilspån och svavel, porslinsdegel med lock, elektrobrännare och degeltång.

Utförande

Först testades den första delen av hypotesen genom att blandningens magnetiska egenskaper testades. Detta skedde genom att blandingen placerades på ett papper som hölls upp i luften. Sedan drogs en magnet under pappret och resultaten antecknades. Därefter fylldes en porslinsdegel med tre teskedar av järnfilspån- och svavelblandningen. Blandningen granskades och observationerna antecknades. Sedan ställdes porslinsdegeln, med innehåll, på en elektrobrännare, i ett dragskåp, som sattes på högsta effekt. Efter ett par minuter, när blandningen börjat brinna(bild), sänktes effekten på elektrobrännaren till hälften. Degeln fick sedan stå på elektrobrännaren tills all svavel brunnit upp. Då placerades degeln på bänken invid elektobrännaren för att svalna. Efter att den svalnat granskades blandningen och blandingens magnetiska egenskaper testades på nytt enligt samma princip som tidigare.

Resultat

Blandningens innan den hettades upp: Blandningen såg ut att bestå av ett ljust gult pulver blandat med mörkt gråa järnkorn. När dess magnetiska förmåga testades, drogs endast järnkornen mot magneten. Resten av blandingen (det gula pulvret) påverkades inte av magneten. Blandningen efter att den hettades upp: Till en början var blandningen hård och hade en yta som var rengbågsfärgad och hade små hål. Den hårda skorpan föll sönder den skrapades med en degeltång och sönderföll till små gråbruna korn. Blandningen hade en stark lukt. När dess magnetiska egenskaper testades drogs större delen av kornen till magneten.

När vi lyfte på locket till den brinnande blandningen kunde man se att det fanns flytande svavel i locket.

Man kunde se att ett nytt ämne bildats då det inte såg likadant ut efter laborationen som innan.

Diskussion och slutsats

Både den första och den andra delen av hypotesen stämde, det gick att skilja ämnena åt genom att använda en magnet och efter att vi hettat upp blandningen bildades ett nytt ämne.

Innan laborationen kan kunde man dra slutsatsen att blandningen var en heterogen blandning då man kunde se tydliga skillnader mellan järnet och svavlet. Efter blandningen kunde man inte se någon skillnad mellan den ämnen som bildats men man kunde skilja de åt med hjälp av en magnet vilket är anledningen till min slutsats att blandningen fortfarande är en heterogen blandning.

Det flytande svavlet som bildats i locket beror på att svavlet har kommit upp i så pass hög temperatur att det börjat avdunsta och sedan kondenserades svavlet när det kom i kontakt med det svalare locket. När locket lyftes men fortsatte värmas avdunstade svavlet, alternativt brann upp. Detta ledde till att det blev mer järn än svavel i blandningen. Det blev alltså en blandning, gissningsvis mellan järnsulfid och järn.

Svavel har sex valenselektroner och järn har 2 st, detta gör att de gärna reagerar med ...