Franska Revolutionen

Den franska revolutionen utbröt för att det tredjeståndet tyckte att de blev orättvist behandlade, vilket de också blev. Adeln och präster behövde inte betala skatt över huvud taget och hade många fördelar som inte de fattiga hade, t.ex. hade adeln och prästerna lättare att få dom högt jobben med bäst lön.

Endast två procent av befolkningen var adeln och prästerna, men ändå ägde dom nästan 40 % av jorden. Kolonisterna visade, i den Amerikanska revolutionen, att det lönade sig att revoltera, så den 14 juli 1989 visade Frankrikes befolkning att även dom var villiga att offra sina liv för jämlikhet, frihet och broderskap. Befolkningen i Frankrike var uppdelad i tre stånd, adeln, präster, och bönder. På den tiden bestod Frankrike av ca 24 miljoner invånare och två procent av dom var präster och adelsmän. Adeln och prästerna (de är också kallade för det första och andra ståndet) hade fått vissa privilegier som t.ex. att de inte behövde betala skatter och andra avgifter. Detta var bönderna och det tredjeståndet mycket irriterae på, som man ju i och försig kan förstå. Det tredjeståndet hade väldigt svårt att få en bättre levnadsstandard, eftersom det inte fanns någon tvivel på att de inte kunde komma ifrån livet som bonde, om de inte hade tur och blev borgmästare eller författare.

Det fanns heller ingen tvivel på att Frankrike hade ont om pengar. Detta berodde till viss del på alla krig Frankrike hade varit med om, men också på att landet slösade väldigt mycket på onödigt ”glitter och glamor”. Finansministern (som det kallas nu) i Frankrike vart till slut tvungen att låna pengar från bankerna. Det gick från en början bra, men efter ett tag så blev banken trött på alla löften som gavs om att få tillbaka pengarna och de drog in lånen. De var helt enkelt inte säkra på att få tillbaka pengarna så Frankrike fick inte mer pengar att låna. Frankrike hade nu större ekonomiska problem än nånsin och vart nu mycket skuldsatt.

Makthavarna i Frankrike kände på sig att skulle folket skulle göra uppror snart om de snart inte samlade ihop till en riksdag så. Så för första gången på ca 175 år skulle en riksdag bildas och besluta om nya viktiga frågor, som t.ex. Frankrikes ekonomiska problem. Representanter från de tre olika stånden skulle sitta i riksdagen och diskutera, men redan innan de hann diskutera något så uppstod det ett problem. När det skulle röstas ville det tredjeståndet att man skulle rösta var för sig, så att det blev en individuell röstning, men det ville inte de två andra stånden. De ville att man skulle räkna en röst frör varje stånd, eftersom att de då lättare skulle vinna för att de två första stånden alltid höll ihop. Mötet skulle hända i maj 1789, och det var många människor som kom dit för att titta på. I juni ,samma år som mötet, förklarade det tredjestånet sig ensamt representera Frankrike, och det gjorde de också (eftersom de var 98 % av befolkningen). De kallade sig för Nationalförsamlingen.

När kungen fick reda på att Nationalförsamlingen hade bildats så stängde han tredjeståndets mötessal så att de inte hade någon lokal att ha sitt möte i. Då använde Nationalförsamlingen sig av ett bollhus istället. Där hade de sina möten och representanter höll tal inför en grupp tredjeståndare. Där svor man också en högtidlig ed om attingen skulle ge upp förrän man hade fått sina villkor att gå igenom ; att blir fri från skatter och andra avgifter och att adelns privilegier skulle tas bort. Efter några veckor gick också präster och adeln med i Nationalförsamlingen och till slut var det så många medlemmar att kungen inte visste vad han skulle göra åt det.

Något som också hände samma år som mötet skulle hållas var att skörden var den sämsta på flera hundra år, så väldigt många människor dog och en del låg precis på svältgränsen. Det här gjorde situationen ännu mycket värre för ledamötena i regeringen och för kungen. Detta resulterade i att priset på spannmål var tvunget att höjas snabbt och mycket, så till slut började många människor plundra transporter med spannmål och till och med livsmedel plundrades av folk som hungrade.

Bastillien var en borg där många politiska fångar var fängelsesatta. Kungen hade burat in dem eftersom de hade gjort politiskt motstånd på något sätt. Befolkningen gillade inte detta och det gjorde Bastillien till det mest hatade fängelset i hela Paris. 14:e juni 1789 anföll folket Bastillien med många dåligt utrustade revolutionärer. Fullt av människor tvingade sig in i den yttre borggården, och då blev befälhavaren så rädd så han sa att han skulle släppa in dem i den inre borggården om de lovade att han fick behålla sitt liv, och det gick revolutionärerna med på, men de lät honom inte behålla livet! Efter att de hade räddat fångarna, som de förvånadsvärt upptäckte bara var ett fåtal, dödade de befälhavaren. Nu hade revolutionen startat.

Ryktena om den här händelsen som skedde i Paris spred sig snabbt genom hela landet. Först blev folket i bland annat landsbygden skrämda , men efter ett tag såg dom att det fanns möjligheter för dem. De samlade ihop sig i stora trupper och anföll affärer och transporter. Revolutionärer från landsbygden attackerade också Tullerierna och annat som var kungliga ägodelar. Den 14 juli är nu Frankrikes nationaldag pågrund av att det tredjeståndt då slog sig fria från adeln, präster och kungen.

Nu var Franska revolutionen i full gång och jordbrukare anföll många av kungens ägodelar som en sorts hämnd för alla de år som de fick betala skatt som bara gick till utsmyckning och krig. Många i det tredjeståndet började också bränna papper, där det stod att de var skyldiga till att betala skatt. De vägrade betala. Den 4:e augusti 1789 ville adelsmän avsäga sig sina titlar som adlade, och avsäga alla sina privilegier. Det gjorde de också. Det här är ett gott exempel på att de ledande männen i Paris började bli oroliga och många försökte fly från landet. Även kungen försökte med detta år 1791 en gång, men det tog inte lång tid innan innan de blev hittad. Kungafamiljen blev direkt skickade tillbaka till sitt slott som fångar i sitt eget palats. Nu hade kungen knappt någon makt alls. Tredjeståndarna hade nu fått det de alltid ville ha, att vara fria från skatt och andra avgifter och att de skulle vara jämnställda med adeln. Tredjeståndarna var inte längre särskilt intresserade av att revoltera. 1791 blev det bestämt att Frankrike fortfarande skulle ha en kung fast med minskad makt, men det gick inte lång tid innan den lagen ändrades också. Senare bestämdes det att Frankrike inte längre skulle vara en monarki utan en republik, de skulle ha en president istället för kung.

1792 anföll Preussen och Österrike Frankrike. Kungen av Österrike reagerade väldigt starkt på hur hans syster Marie Antoniette blev behandlad under revolutionen. Så nu hade Frankrike fått ett till problem. Preussen och Österrike var överlägsna över Frankrike när det gällde utrustning och man, men de Franska männen var motiverade även fast de var dåligt utrustade. Först gick det väldigt dåligt för Frankrike, och inte minst i slaget vid Verdun när dom förlorade stort, och Paris gator låg helt öppna för fiender. Men sen kom slutligen slaget vid Valmy den 20 september 1792 då Frankrike kämpade ch faktiskt lyckades vinna . Danton , Maraton , och Robispierre ledde armén och deras slagord blev: ” Till vapen medborgare. Fienden står framför portarna.” (citat-länk )

Kungen och 35 000 andra gillioteras. 1793 hittade man ett brev från kungen till andra kungar och högt uppsatta män runtom i Europa. Han behövde hjälp eftersom hans familjs liv numera stod på spel eftersom han knappt hade någon makt allt kvar. Efter att hans brev hittades röstade man om han skulle gillioteras. De som röstade var inte riktigt eniga, men de kom till slut ändå fram till att kungen skulle avrättas. När kungens huvud höggs av utropade alla folk ”länge leve revolutionen, länge leve friheten” Men det fanns fortfarande de som grät gjorde korstecken. Det var inte bara kungen som dödades dock. Även kvinnor , adelsmän och andra politiska motståndare gilioterades. Jämlikhet, frihet och broderskap blev slagorden för denna revolution.

En ny grundlag kom till år 1795. Fem diktatorer skulle styra Frankrike, men efter fyra år kom ännu en ny grundlag, och den andra kastades bort. Året var alltså 1799 och man bestämde att Frankrike istället skulle styras av tre konsuler. Napoleon Bonaparte var en av de tre, och han själv utnämnde sig till den högst ledande av de tre. Men det här tyckte inte parlamentsledarna om men när de protesterade som mest, skickade Napoleon sina soldater och tog in dom som protesterade allra mest. Efter detta gick de med på den nya grundlagen, och sedan tog revolutionen slut. I slutet av nationalförsamlingens deklaration om det mänskliga rättigheterna bestämde man att alla människor var födda jämnlika, att alla människor har rätt till samma rättigheter, och a...