Den globala uppvärmningen

Den globala uppvärmningen

Problem

Växthuseffekten är den största faktorn till den globala uppvärmningen. Växthuseffekten innebär att när solens strålar når jorden genom atmosfären värmer de upp jorden lite grann. Men när de studsar tillbaka ut i rymden som infraröd strålning/ värmestrålning (ljuset böjer sig nämligen när det studsar på något) kan det ibland krocka med molekylerna i luften och därmed åker vissa solstrålar tillbaka på jorden och värmer upp jordytan lite mer. Sen studsar de ut igen fast nu har de ännu lättare att krocka med något eftersom de är lite bredare nu. Därför kallas det växthuseffekten, just därför att det är precis det som händer inuti ett växthus.

Hursomhelst, det finns några så kallade växthusgaser, dvs. gaser i atmosfären som soltrålarna har mycket lättare för att krocka med än andra gaser. De viktigaste växthusgaserna är framförallt koldioxid och metan men också dikväveoxid och fluorföreningar. Dessa gaser förutom fluorföreningarna finns naturligt i atmosfären. Men när vi människor förbränner framförallt kol, olja, och naturgas i t.ex. våra kraftverk bildas växthusgaser, mest koldioxid. Eftersom våra kraftverk inte är naturliga och oljan och kolet dessutom är uppgrävt ur marken är inte denna ökning av växthusgaser naturlig. Därför kan inte naturen ta hand om allt och det blir därmed ett överflöd av växthusgaser i atmosfären. Det bidrar till en ökad uppvärmning på jorden. Därför måste vi kraftigt minska våra utsläpp annars kommer det få konsekvenser för hela jorden.

Även fast vissa menar att den största klimatförändringen har skett i media är den globala uppvärmningen ett faktum eftersom man har sett att medeltemperaturen på jorden har höjts med 0.7- 0.8 grader sen den industriella revolutionen.

Konsekvenser

Afrika är den kontinent som kommer drabbas hårdast, även om det är den kontinenten som släpper ut minst växthusgaser. Vid en temperatur ökning av cirka 3 grader kommer troligen stora delar av södra Afrika vara obeboeliga pga. öken spridning och extrem torka.

En annan global konsekvens är t.ex. att i Victoriasjön i centrala Afrika har vattennivån sjunkit hela 3 meter på 6 år. Eftersom Victoriasjön är den främsta vattenkällan för Nilen kommer detta få förödande konsekvenser för bl.a. Egypten eftersom hela deras befolkning lever längs floden.

Nederbörden i västra USA kommer minska markant samtidigt som de olika glaciärerna i klippiga bergen smälter bort. Detta kommer leda till torka och problem med vattenförsörjning för både jordbruket och privatpersoner. Större skogsbränder kommer också breda ut sig. Cyklonerna kommer även bli kraftigare.

Den ökade temperaturen kommer leda till att mycket av glaciärerna i Himalaya kommer smälta bort. Det kan i sin tur leda till att flera miljarder människor som lever längs med floderna från smältvattnet får minskad vattentillgång efter att glaciärerna smält. Det kommer inte heller regna/snöa lika mycket så att glaciärerna kan återhämta sig efter sommaren.

I och med att vattennivån höjs kommer låglänta länder som t.ex. bangladesh där det lever cirka 150 miljoner och många ö-stater i haven få det väldigt svårt med översvämningar.

Polernas, framförallt norra halvklotets permafrost riskerar att tina upp vid en ökad temperatur. Bara i Sibirien finns uppskattningsvis 70 miljarder ton metangas och uppemot 1000 miljarden ton koldioxid. Jämfört med dagens koldioxidutsläpp vilket ligger på runt 30 miljarder ton om året kan detta få en väldigt stor inverkan på växthuseffekten.

I Europa finns det risk för ökenutbredning i medelhavsområdet Och somrarna i södra Europa kan bli lika varma som Saharaöknens somrar om uppvärmningen får fortsätta.

I Sverige kan klimatet få mer av en tropisk karaktär med kraftiga åskoväder och regnskurar. Mer intensiva värmeböljor med temperaturer av 40 grader i skuggan förväntas också komma menar vissa forskare. Sommartorkan som nu förekommer i södra Europa kan också komma till södra Skandinavien. Vintertemperaturerna i Sverige stiger troligen kraftigt och den genomsnittliga temperaturökningen blir betydligt högre här än för resten av världen i genomsnitt. Vissa forskare menar istället att klimatet i Sverige kommer få mer av en karaktär av Rysslands klimat idag med kallare och snörikare vintrar och torrare och varmare somrar. Men jag tror vi också kan få regnigare somrar eftersom mycket mer vatten kommer avdunsta från övriga delar av världen som sen transporteras upp hit och då övergår i mer regn. Det finns även teorier om att golfströmmen kan avstanna och resultera i kallare väder. Men växthuseffekten kommer troligtvis att värma upp mer än vad avstannandes av golfströmmen kyler ned.

Australien som redan är världens torraste ”kontinent” förväntas bli ännu torrare och kommer värmas upp kraftigt. Under de senaste åren har Australien drabbats av den svåraste torkan på minst 100 år. Och enligt många forskare den värsta på kontinenten på över 1000 år.

Lösningar

Global nivå: Klimatet är en global fråga. Därför är det viktigt att världens länder – trots olika förutsättningar – kan komma överens och arbeta tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Att minska utsläppen är bara en del av lösningen. Genom att t.ex. stoppa den ohållbara avverkningen av jordens skogar kan vi inte bara minska utsläppen utan också höja upptaget av koldioxid till biomassan. Man kan också plantera ny skog på vissa ställen.

Det är vi som bor i den rikare delen av världen som lättast kan ta vårt ansvar. Även om många tror att omställningen kommer vara väldigt kostsam och det kanske är därför många väljer att fortsätta som de har gjort så kommer det inte påverka oss rika länder särskilt mycket, jämfört vad det kommer göra om vi inte stoppar utsläppen.

Det som krävs är vilja och mod att tänka i nya banor. Man kan t.ex. utveckla nya metoder för att göra och förbruka energi på. Till exempel kan man skapa motorer som går på vätgas istället för bensin, då vätgas inte avger någon koldioxid vid förbränning utan bara vanlig vattenånga. Trots att vattenångan är en växthusgas är den inte alls lika farlig och förekommer dessutom mycket mer naturligt. Det finns såklart nackdelar med att använda vätgas som bränsle, t.ex. stor explosions risk och brandfara. Dock har redan bensin och andra bränslen det också.

De ohållbara kolkraftverken och andra sorts kraftverk där man eldar (ofta fossila bränslen) måste ersättas med gröna energikällor som inte släpper ut några växthusgaser.

Sammhällelig nivå:

Fler och fler flyttar in till städerna. Idag bor över hälften av världens befolkning i städer och inom några åtionden beräknas 70 procent av jordens invånare bo i städer. Städer står idag för en växande miljöbelastning med över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen. Samtidigt rymmer staden stora möjligheter att förminska koldioxidutsläppen. Städer kan också sätta krav på att en bestämd del av den energi som förbrukas i bostäder måste ha förnyelsebar energi. Bygga ut kollektivtrafiken och göra den billigare, samtidigt som man kan sätta t.ex. vägskatt och höja bensinskatten.

En annan sak samhället kan göra är att utöka vindkraft, vattenkraft, vågkraft och bygga solceller på hus och använda dessa som energikälla istället för t.ex. kolkraftverk eller olje/gaseldning. Samhället borde underlätta för alla invånare att tänka klimatsmart och t.ex. göra mer källsorteringsstationer. De kan också uppmana folket att t.ex. köpa elbil eller sälja de billigare och underlätta för elbilarna på andra sätt.

Individuell nivå:

Man kan isolera sina hus bättre mot värme och kyla. Då kan man spara energi eftersom man inte behöver värma upp/ kyla ner huset lika mycket, vilket minskar koldioxidutsläppen.

Semesterresor är källa till höga koldioxidutsläpp. Flyg ger också mellan 2 och 3 kilo koldioxid per mil och passagerare. Det är betydligt mer än om man åker hela familjen på semesterresa i bil.

Att åka tåg som drivs med svensk el istället för bil eller flyg leder till mycket låga koldioxidutsläpp per personkilometer.

Med solceller tar man tillvara på solens väldiga energi som varje timme tar upp lika mycket energi som hela världen förbrukar på ett år.

Ett enkelt sätt att minska energianvändningen hemma är att släcka lampor och stänga av apparater som bara står på, det kan man spara mycket el och koldioxid med.

Om alla hem i Sverige byter ut en 60 watt glödlampa mot en 11 watt lågenergilampa ger det en energibesparing på totalt 350 miljoner kilowattimmar per år. Det motsvarar elförbrukningen för 14 000 eluppvärmda villor. Dessutom är det lönsamt. En lågenergilampa spar under sin livslängd in cirka 200 kronor jämfört med en vanlig glödlampa.

Genom att spara på varmvattnet sparar man också energi. Återvinning sparar både på resurser och energi, så det är viktigt.

Den som sänker sin...