nervsystemet

Nervsystemet och sinnesorganen

1)      I det centrala nervsystemet ingår hjärna och ryggmärgen. Hjärnan består av storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.  Stora hjärnan delas in i 4 lober : pannloben, hjässloben, nackloben, tinningloben. Pannloben(lobus frontalis) är största delen där viljestyrda rörelser påbörjar. Personlighet, omdömesförmåga och koncentrationsförmåga sitter i den delen. I pannloben lagrar korttidsminne och tankar konstrueras till ord. Hjässloben(lobus parietalis) är kommandocentral. Den  omvandlar alla sinnesintryck till kunskap, koppla de till händelser samt lösa logiska problem. Nackloben(lobus occipitalis) uppfattas information från ögat, bearbetas till sinnestryck och kopplas som bilden till minne. Tinningsloben(lobus temporalis) kopplar hörselintryck samt luktintryck till minne. Storhjärnan(cerebrum) består av 2 halvår. Det skilj med hjärnbalken(corpus callosum) som består av vit substans och håller i kontakt de 2 halvorna. Höger hjärnhalva ansvarar för konst, färgen, musik och känslor. Den vänstra halvan står för logik, matematik, tal och skrivförmåga. Storhjärna är täckta av 3 hjärnhinnor : hårda hinnan(dura mater) och spindelvävnadshinnan(araknoidea) och mjuka hinnan(pia mater). Hjärnhinnorna  med likvor och skallbenet  funkar som skydd för hjärnvävnaden mot skador. Lillhjärna(cerebellum) ansvarar för samordning, koordination, muskelrörelser. Den kontrollerar sinnesorganen. Hjärnstammen finns delvis i storhjärnan och genom nackområden som utgår i ryggmärgen.  Den styr inre organen och kontrollerar kroppens automatiska funktioner som andning, blodtryck och puls. Består av mellanhjärnan( thalamus), mitthjärnan(hypothalamus) och hjärnbryggan(pons) samt förlängda märgen(medula oblongata). Det olika delarna ansvarar för nervimpulser från sinnesorganen, regleringen av hormoner, kroppstemperatur,  törst, sömn och vakenhet, sexualdrift hunger och samordnar autonoma systemet.

I det perifera nervsystemet ingår sensoriska och motoriska nerver.

2)      Skillnaden mellan sensoriska nerver och motoriska nerver.

Sensoriska nerver ansvara för impulser i sinnesorganen som går till CNS.

Motoriska nerver skickar impulser från CNS till muskler och organ. Motoriska systemet delas in i viljestyrd(somatiska) och icke viljestyrd(autonoma). Somatiska kontrollerar skelettmuskulatur och sinnen samt autonoma tar hand om inre organen och systemen som kan inte kontrolleras av människa. Motoriska nervceller finns i CNS. Sensoriska cellkroppar utanför CNS  i ansamlingar av cellkärnor som kallas ganglier.

3)      Vit  substans kalas för substantia alba och befinner sig innanför hjärnbarken och omger inre delar av hjärnan.  Substansen bestå av motoriska nervtrådsmassor som är täckta av myelin, och är vita. Myelin består av gliaceller som gör att signalen skickas extra snabbt. Substanser  förmedlar information mellan olika bearbetningsplatser till CNS och styr muskelfunktioner och sensoriska nerver. Vit substans täcks av grå substans. I ryggmärgen befinner substanserna tvärtom, dvs grå substans täcks av vit substans.

Grå substans  består av neuronens celler (soma) som bildar grå vävnad. Substanser              finns i storhjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen och ryggraden. Substanser behandlar all sorts information tex muskulär aktivitet samt sensorisk( syn, hörsel, tal, minne, känslor och självkontroll). Halter kan orsaka psykiska och fysiska nedsättningar.

4)      En nervcell (neuron) har liknande uppbyggnad som andra nervceller( cellkärnan, en eller flera dendriter, en axon som skickar impuls osv). Alla nervceller är lika med varieras för form, funktion och längd.  Nervceller tar emot (genom dendrit)och skickar i vägg impulser(genom axon) till andra nervceller. Axon omges av myelin och fungerar som isolation. Det gör att impulser skickas  mycket snabbt.  Nervceller med hjälp av axon nervcellutskott  bildar nerver som förmedlar information från ett ställe i kroppen till andra och tillbaka. I kroppen finns ca 130 miljarder  nervceller. I axons slutet överförs impulserna  elektriskt med hjälp av transmittorsubstanser till nästa nervcell.  Mötet kallas för synaps( kemisk process). Nästa cell tolkar den kemiska processen och överför den till elektrisk process som bildar impuls och skickar vidare. Impulser överförs in och ut med hjälp av elektrisk laddade joner med  kanaler på nervcellens yta. Sedan  när de kommer till axons slutet släpps signalmolekyler(transmittorsubstanser) till nästa nervcell. Det kalas för synaps. Om  signalvägar används för ofta då bildas synapser oftare som gör att  synapsen blir starkare med tiden. Det betyder att signaler skickas lättare via den vägen. Så skapas beteende, minne och beroendet.  Nervceller kan kopplas med celler från muskler eller körtelceller. Typ av signalmolekyler(transmittorsubstanser)  bestämmer över vilken effekt  som nervcellen har.  Transmittorsubstanser  sig i synapsens små vesiklar. Tex dopamin, noradrenalin, serotonin osv. haltningar av transmittorsubstanser kan orsaka olika sjukdomar och psykiska nedsättningar.

5)      Nervsystemet delas in i 2 grupper : det perifera och centrala nervsystemen. Det perifera  befinner sig i ryggmärgen och förmedlar impulser från kroppenens olika systemen och organen samt hjärna.  Impulser som går till centralnervsystemet sker i motoriska och sensoriska nerver. Det motoriska nervsystemet delas in i 2 grupper : somatiska och autonoma. Det somatiska nervsystemet styrs av viljan och skickar impulser till muskler som rörelser i armar och ben. En del nerver kan skicka känselimpulser till sensoriska nervsystemet, dvs reflex. Autonoma i skillnaden styrs omedveten dvs icke viljestyrd utan reglerar glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och körtlar tex lever , hjärta, spottkörtlar.  Delas in i 2 grupper : parasympatiska och sympatiska och det arbetar mot varandra. Sympatiska systemet aktiveras när kroppen upplever  psykisk eller psykisk stress, anstränger sig vid fysisk aktivitet eller mobiliserar sig för flykt.  I kroppen aktiveras olika processen som stödjer kroppens funktioner vid sådana aktiviteter. Tex höjer blodtrycket och hjärtslag, minskar blodet i matspjälningssystemet och huden,  minskar utsöndringen av insulin och ökar  utsöndringen av glukagon, då blodsocker börjar stiga och används som bränsle i kroppen och hjärna. I det fallet  parasympatiska systemet värkar lugnande.  Blodtrycket  och hjärtarbete normaliseras, stresshormoner som adrenalin sjunker och oxytocin produceras. Matspjälkningssystemet och utsöndringsorganen ökar i arbetet.  Parasympatiska systemet fungerar bäst vid sömn.

6)       Likvor/cerebrospinalvätska är en klar och färg fri vätska som omfattar hjärna och ryggmärgen och skyddar de från stöttar.  Likvor bildas av ependymalceller i hjärnans ventriklarna. Under ett dygn produceras ca 500 ml likvor. I vissa fall likvor ersätter lymfan samt transporterar olika substanser och näringsämnen. Likvor bortför avfallsprodukter.  Cerebrospinalvätska  först och främst skyddar hjärna och ryggmärgen från mekaniska skador och kyller ner hjärna.

7)      Reflex är en omedveten kroppsreaktion som är svar på någon sensorisk stimulans. I vissa delar av kroppen finns stor mängd sinnesnerver  som snabb tar emot ta emot stimuli och sedan skicka den till ryggmärgen motoriska nerver som är ansvarig för det arbete. Sedan skickar ryggmärgen impuls tillbaka till den stimulerade nerver som gör att vi reagerar snabb och gör någon rörelse. All information om det skickas sedan till hjärnan så att vi blir medvetna om händelsen. Det finns medfödda och inlärda reflexer. Till medfödda reflexer tillhör sugreflex, gripreflex, sväljreflex, sträckreflex. Till inlärda tillhör rodnad vid blyghet, svettning vid nervositet, att gå, att cykla osv. Tex  om man läger en hand på en varm spis, drar en handen så fort som möjligt. Då värmen har stimulerat nerver på handen( man kände högvärme på handflatan),och impulser gick till ryggmärgen som har svarat så att en dar handen tillbaka. Sen förstör man att spisen var varm, och så kände man värmen på handen. Genom reflexer utvecklas vår neurologi som gör att våra reflexer blir bättre med tiden(integreras). På så sätt lär vi oss om vår kropp och kan kontrollera den bättre. Vissa  reflexer måste tränas för att  de påverkar nervsystem på ett bra sätt samt förbättrar muskelreaktioner.  Vissa reflexer hjälper att klara det dagliga livet som alla har.  Reflexer är viktiga i spädbarnsålder. Om det fanns missbildningar under graviditeten eller spädbarnsålder kan barnet ha svårt att utvecklas vidare, inlärningen kan bli långsammare och nervsystem inte samarbetar med hjärna som leder till vissa nedsättningar.

Fördjupningsuppgift 1

Se ovan.

Fördjupningsuppgift 2

Synaps – när impuls elektiskt förs genom axon till den plats där impuls överförs till nästa nervcellens dendrit uppstår synaps. Där elektrisk impuls bearbetas i kemisk process som gör att transmittorsubstanser utsöndras till nästa cellens dendrit. I sin tur dendrit tar emot substansen och skickar den till receptorer som bearbetar den till elektriska impuls osv. 

Signalsubstans(transmittorsubstansen) – molekyler som skickar vidare impulser via kemisk väg till en annan nervcell. Tex dopamin, serotonin, GABA, histamin.

Subaraknoidalrum -  befinner sig mellan spindelvävshinnan och den mjuka hinnan. Där cirkulerar likvor som vidare i nedersta delen av ryggmärgen kan tas prov på den.

Pyramidbanekorsningen – befinner sig i förlängda märgen i hjärnstammen.  I den delen korsar nerver från den vänster hjärnhalvan styr den höger kroppsidan och nerver från den höger hjärnhalvan styr  den vänstra kroppssidan.

Fördjupningsuppgift3

 Hjärnstammen styr inre organ och styr kroppen autonomiska funktioner( andning, blodtryck och puls).  Den delas in i 4 delar som mellanhjärna, mitthjärna och hjärnbryggan samt förlängda märgen där finns pyramidkorsningen.( se ovan) 

Stroke i hjärnstammen  kan orsaka allvarliga problem med andningen, och hjärtarbete som kan leda till död. Sväljfunktion och ögonrörelsen som kontrolleras av hjärnstammen är också livsviktiga. Impulser som skickas från hjärnan till ryggmärgen går genom hjärnstammen. I fall det är blockerad  och kan det orsaka till förlamning i hela kroppen. Man kan lida av sänkt medvetande pga hjärnstammens skador.

Dysartri kan uppstå pga hjärnstammens skador.  I det fallet uppstår nedsatt funktion i de muskler man använder vid tal.  Rörelseförmågan kan bero på känselnedsättning, svårigheter att samordna rörelser eller förlamning av muskulaturen.  Muskler som drabbas finns i munnen, tunga och läppar.  Symptomen kan vara att man tappar förmågan att prata, rösten blir  svag, talet blir otydligt, nasalt. Det som har dysartri kan även lida av dysfagi( sväljningssvårigheter)

Dysfagi kan delas i 3 faser : oral-, faryngeal- och esofagealfas.

Oralfasen tar upp maten i munnen, smakas och bearbetas samt transporters vidare. Den faryngealafasen transporterar maten vidare genom svalget ner till matstrupen. Den esofagealafasen skickar maten från matstrupen till magsäcken.  Vid oralfasnedsättning kan maten ligga kvar i munhålan då maten kan inte skickas vidare genom svalget efter sväljning. Maten kan då gå ned till luftvägarna som är livsfarligt. Esofageal nedsättning kan göra att maten stanna kvar i matstrupen eller får uppstötningar av kvarliggande mat.  Sådana disfunktioner kan orsaka allvarliga sjukdomar och leda till död.

 Substans prostaglandin som utsöndras vid infektioner gör att hypotalamus svarar med hög temperatur och  känslan av trötthet. Stora koncentrationer av prostaglandin hos barn påverkar hjärnstammen och ge andningsuppehåll som leder till död.

Skador i förlängda märgen är nästan dödlig utgång och i vissa fall behövs livsuppehållande  behandlingar som stödjer livsviktiga funktioner som andning, blodcirkulation osv.

Hjärnbryggan som ansvarar för sömn och vakenhet har dödlig utgång.

Skador i mitthjärnan kan leda till permanent koma.

Fördjupningsuppgift 4

anatomi och fysiologi.

Det finns hårda hinnan, spindelvävshinnan och mjuka hinnan.

Hårda hinnan (dura mater)  består av fast bindväv. Skiljs till den lager som är närmare skallbenet(dura mater cranialis) och andra som är närmare subdruala rummet (dura mater spinalis). Hinna är rik på blodkärlen och har den venösa hålrummen vilken cerebralvätska gå genom ut i blodet. Den hårda hinnan stabiliserarar  det 2 hjärnhalvor  genom at bilda ett stramt bindvävsblad samt ett bindvävsblad som täcker lillhjärna. I hårda hinnan finns system av blodförande kanalen som transporterar venös blod till inre halsvenen.

Spindelvävshinna (araknoidea)  finns mellan hårda och mjuka hinnan och är skyddande membran. Det liknar spindelnät och består av  fibroblaster.  Mellan araknoidea och den mjuka hinnan finns subaraknoidala rummet som samarbetar med ventrikelsystemet. Där finns likvor, ca 140 ml ,som skyddar hjärnann och ryggmärgen samt lämnar rummet genom utskott i araknoidea till venösa hålrum. I  subaraknoidala rummet finns också  hjärnans stora artärer.

Mjuka hinnan (pia mater)  ligger vid själva hjärnan och omge ryggmärgen och består av bindväv. Där finns massor med artärer som skickar näringsämnen och syre till hjärnan.

Källor: