Instuderings frågor centrala nervsystemet
uppladdat: 2015-12-15
Inactive member
Instuderings
frågor centrala
nervsystemet
1.
2. Cellkropp: Är cellens central parti med cellkärna, även centrat för ämnesomsättningen och
innehåller även Nissel-substansen som är ett proteintillverkande substans. Där är också här
dendriterna och axonet fäster vid.
Myelinskida: är en fettrik substans som bildar ett isolerande elektrisk hinna runt axonet. Finns
huvudsakligen för att impulsen ska kunna fortplanta sig snabbare.
Nod (Ranviers nåder)= små blottlagda platser i axonet som finns till för att impulsen ska kunna
hoppa mellan dom och därför får högre hastighet. så kallad saltatorisk fortledning.
Axon: är en nervtråd vars uppgift är att skicka vidare elektriska impulser från cellkroppen ut mot
synapsen som sedan leder till nästa cellkärna. Axonet är ofta försedd med en myelinskida.
Dendrit: utskott från cellkroppen vars uppgift är att ta emot elektriska impulser för att sedan kunna
skicka den vidare mot kärnan och ut i axonet. Dendriterna tar upp impulsen från ett axoner via
synaps kontakter.
Synaps: finns vid axonens slut och skickar därmed impulserna över synapsgapet till dendriterna.
kapslar med blåsor som innehåller signalsubstans tar emot elektriska impulser
och vandrar sedan över synapsgapet till receptorer som tar emot impulserna från blåsorna och
skickar sedan vidare impulsen. Blåsorna åker sedan tillbaka till deras kapslar via en så kallad "åter
upptagare"
3.Signal ämnen kan beskrivas som hjärnans budbärare då signalämnena tar upp impulser
och sedan för vidare dom till nästa cell genom synapsen som jag förklarade ovan.
Signalämnena ligger lagrade i vesiklar (kapslar) i synapsen. Några exempel är GABA och
Dopamin.
4.Inåtledande nervbanor finns både i CNS och i PNS. I CNS brukar man mena att en signal
som redan har kommit in i CNS skickas vidare längre in i CNS tex till ett speciellt
barkområde. I PNS talar man om att en impuls skickas från PNS in till CNS. Tex när du känner
på något så skickas Impulser från PNS till CNS som för impulsen till det aktuella
barkområdet.
Även utåtledande nervbanor finns både i CNS och PNS. I CNS skickas impulser från ett
speciellt barkområde till rätt nerv som ska ut mot PNS till det aktuella området. I PNS skickas
signaler ut från PNS till tex en nerv i handen och du tar tex bort handen. Dessa impulser
kallas även för motoriska signaler.
Sammanbindande nervbanor är nerver som binder ihop CNS med andra ord hjärnan och
ryggmärgen så att dom kan samarbeta.
5.Centrala nervsystemet (CNS) består av hjärnan och ryggmärgen. CNS får impulser från
PNS som sedan bearbetar impulsen och skickar ut en ny impuls på nytt till PNS till det
aktuella området. Man brukar dela upp CNS i tre typer.
? Inåtledande (sensoriska) nerver som för impulser från dina sinnen och kroppens inre
organ från PNS till CNS
? Sammanbindande nerverna som binder ihop hjärna och ryggrad
? Utåtledande (motoriska) nerver som sätter både muskler och tex körtlar i rörelse.
Perifera nervsystemet (PNS) består av första av Motoriska och sensoriska nerver.
Motoriska=impuls som leds från CNS via PNS till muskler och tex körtlar. Sensoriska
=impulser som går från PNS till CNS så kan uppkomma från något av människans fem
sinnen. Sedan delas Motoriska nerver in i somatiska och autonoma nerver. Somatiska=
Viljestyrda, tex från någon muskel som du spänner. Autonoma=självstyrda nerver som tex
körtlar eller hjärtslag. Slutligen delas Autonoma nerver in i Parasympatiska och Sympatiska
nerver. Parasympatiska= fungerar som en gas tex vid en inflammation säger nerverna till att
skicka fler vita blodkroppar till en lymfknuta. Sympatiska=fungerar som en broms tex när
inflammationen går över skickar nerverna att vita blodkropparna kan minska från en
lymfknuta.
Med andra ord består PNS av alla nervceller förutom dom som finns i hjärnan och
ryggmärgen. Alla nervtrådar ute i PNS har förbindelse med CNS genom direkt eller indirekt
via andra nerver.
6.Hastigheten av en nervimpuls beror på axonets tjocklek, om axonet är naket eller om den
är täckt av en myelinskida. Ju tjockare axon, desto snabbare impuls. Myelinskida=snabbare
impuls. För att ett axon ska vara myeliniserad ska axonet vara runt 1 eller mer mikrometer
tjock i diameter. I de tunnaste omyelinisedade axonen är hastigheten mindre än 0,1m/s
men drygt 120m/s i tje tjockaste myeliniserade axonen. Så hastigheten varierar allt från 0,1-
120m/s. Bland annat leder de tunnaste myeliniserade axonerna impulsen med en hastighet
av 2-3m/s.
7+8.Autonoma nervsystemet ligger under det motoriska nervsystemet som i sin tur ligger
under PNS. Det Autonoma nervsystemet är självstyrande och får signaler från CNS, tex får
hjärtat impulser av CNS att slå, eftersom det är inte något du direkt påverkar utan det slår
hela tiden när du lever. Något annat som ingår i det Autonoma nervsystemet är tex
andningen, du tänker inte direkt på att du andas men du gör det ändå. Som jag sa innan kan
man också dela in det Autonoma nervsystemet i det Parasympatiska och det Sympatiska
nervsystemet.
9.Förlamning är ett tillstånd då en muskel eller muskelgrupp är helt ur funktion som oftast
härstammar från never i ryggraden. Med adnra ord fungerar inte impulserna som dom ska
då varken CNS kan skicka impulser till det förlamade området och inte heller tvärtom.
10.Människans hjärna består av storhjärnan (Cerebum) som delas upp i lober,
Hjärnsatamme (Truncus encephali) som i sin tur indelas i mellanhjärnan, mitthjärnan,
hjärnbryggan och den förlängda märgen och slutligen har vi tredje delen av hjärnan som är
lillhjärnan, det är här balansen och sammanordningen av kroppens muskler sköts.
11.Hjärnbarken som ofta brukar kallas grå substans är snarare rosa än grå i en levade
hjärna. Namnet grå kommer från att en icke levande hjärnbark blir grå när den lagras. Det är
det yttre skiktet av storhjärnan och består främst av nervcellskroppar. Hjärnbarken brukar
vara 3-5mm tjock och veckad. Hjärnbarken har också att göra med bland annat språk,
uppmärksamhet, minne och tänkande.
12-15. Hormoner består primärt av proteiner som tillsammans med enymer reglerar olika
kroppsfunktioner i kroppen. Hormoner bildas i hormonbildandeceller och transporteras
främst i blodet runt till det specifika stället i kroppen ett visst hormon ska till. Varje hormon
påverkar bara bestämda celler. Hormonets uppgift är med andra ord att kommunicera med
cellerna i kroppen och antingen stimulera eller bromsa en process i kroppen. Hormoner tas
upp ur blodet av receptorer som sedan för in hormonet i målcellen och reaktioner sker i
kroppen. En hormonbildande körtel kan känna av om det finns för mycket respektive för lite
av hormonet i kroppen och därmed reglera produktionen av hormonet. Hormonsystemet
har tillsammans med nervsystemet övergripande uppgifter i kroppen. De två systemen
arbetar inte självständigt utan samarbetar på ett invecklat sätt. Nervsystemet har en
överordnad funktion och är dessutom snabbare än hormonsystemet. Hormoner fungerar
oftast som signalsubstanser men inte alla hormoner. Det finns även signalsubstanser som
inte är hormoner.
Hypofysen är en edokrin körtel som är som ett center för det endokrina systemet, det styr
alla hormonella organ i kroppen. Den är liten som en ärta och har direkt förbindelse med
hjärnan. tre hormoner som bildas/släpps ut från hypofysen är följande.
? ADH: styr hur mycket vatten njurarna ska ta upp från kroppen. Bildas i hypotalamus
men frisätts från hypofysen.
? STH: som styr tillväxten men även mjölkproduktionen.
? TSH: som stimulerar sköldkörteln att vilda hormonet tyroxin som ökar kroppens
ämnesomsättning.
16.Om sinnescellerna utsätts för stimuli skickar dom en sensorisk impuls som går till
ryggmärgen, och istället för att skicka vidare impulsen till hjärnan skickar ryggmärgen
tillbaka en motorisk impuls som tex träffar muskeln där stimulin utsattes och muskeln rör sig
utan vårat medvetande. Därefter skickas en Sensorisk impuls tillbaka till CNS fast den här
gången till hjärnan och vi uppfattar vad som hände.
17.En medfödd reflex är en reflex som utan vårat medvetande utför något. Efter utförandet
får hjärnan reda på vad som hände. Tex när vi blinkar eller bränner oss på en platta. När vi
bränner oss på en platta fungerar reflexen som hur jag beskrev en reflex på ovanstående
fråga. Stimulin är då hetta och muskeln är i detta fall då muskler i handen.
18.En inlärd reflex fungerar på samma sätt som en medfödd reflex fsat det är en reflex som
man har tränat in under en längre tid och musklerna vet med andra ord vad dom ska göra
utan hjärnans godkännande i olika situationer. Tex är cykling, åka skidor, skridskor inlärda
reflexer.
19.Hjärnan ligger skyddad under kraniet som bildar ett hålrum och har mer än 100miljarder
nervceller. Den väger knappt 1,5kg som är ca 2% av kroppsvikten, men förbukar ändå 15-
25% av kroppens all energi. Består av grå och vit substans. Hjärnan består av Storhjärnan,
hjärnstammen, lillhjärnan och hjärnhinnorna. 1/5 av allt syre som finns i blodet används av
hjärnan, där blod kommer upp genom två par blodkärl som förenas till en ring på hjärnans
undersida och från där förgrenas och når hela hjärnan. Hjärnan har även en vätska som
förhindrar dess kontakt med det hårda kraniet. Vätskan kallas hjärn-ryggmärgsvätska och
bildas i fyra ventriklar som är belägna i hjärnans hålrum. Det som skiljer våran hjärna från
andra djur är bland annat att våran hjärna är mycket större och mer utvecklad men också
att kopplingarna mellan hjärnans nervceller (synapser) är mycket större, fler och mer
komplicerat än hos andra däggdjur. Vi har också större komunikationsmöjligheter mellan
våra olika hjärndelar.
20,23,25.Hjärnans tre delar uppgifter:
? Storhjärnan: mest utvecklade delen i hjärnan som utgör nästan 90% av hjärnans
totalvikt och består av 2 hemisfärer(halvor) som sitter ihop med varandra. Ytan
består av vindlingar (veck) och fåror som delar in hemisfärerna i olika lober.
Storhjärnan består av pannlob, hjässlob, nacklob och tinninglob. Pannloben
kontrollerar viljestyrda muskelrörelser, hjässloben registrerar smak och
känselintryck, tinningloben finns bland annat centra för hörsel och lukt och in
nackloben finns syncentrum. Även båda hemisfärerna av storhjärnan har olika
uppgifter. Vänster är oftast dominant hos individer och styr språk, tal och
beräkningar mm. Höger styr därför mer konst, kreativitet och skapande mm.
? Hjärnstammen: ligger under storhjärnan och förbinder den med ryggmärgen.
Stammen består av mitthjärnan, mellanhjärnan, bryggan och den förlängda märgen.
Hjärnstammens viktigaste uppgifter är att filtera information och bestämma vad som
ska nå hjärnan, innehåller också områden som bland annat styr kroppens
hjärtverksamhet, kroppstemperatur, ämnesomsättning, vakenhet, andning och
hormonsystem.
? Lillhjärnan: är belägen under storhjärnans nacklober bakom hjärnstammen. Består
av två hemisfärer och består av vindlingar. Lillhjärnans huvudsakliga uppgifter är att
skötta balansen, rörelser och sammanfogar det så att våra rörelser blir mer mjuka
och finstämda.
21.Hjärnbalken är en balk i mitten av hemisfärerna i storhjärnan vars uppgift är att
sammankoppla dom två olika hemisfärerna genom att bestå av en tjock bunt nervutskott
eller axoner som gör att halvorna kan kommunicera med varandra. Det finns olika områden
i hjärnbalken som var och en är specialiserade på olika uppgifter såsom koppla samman
nedre tinninglobens bark och synbarken mm. Hjär...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
Källhänvisning
Inactive member [2015-12-15] Instuderings frågor centrala nervsystemetMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59707 [2024-12-13]