USA:s uppkomst och början

USA:s uppkomst och början



Innehåll

1. Inledning …………………................................................................................................... 3
2. Syfte och frågeställning .............................................................................................. 3
3. Källor och metod ........................................................................................................ 3
4. Undersökningsdel ....................................................................................................... 4
4.1 Amerikanska frihetskriget .......................................................................................... 4
4.2 Det nya Amerikas Förenta Stater ................................................................................ 6
4.3 USA:s konstitution och Bill of Rights ............................................................................ 7
4.4 Självständighetskriget 1812 ....................................................................................... 8
5. Analys/Diskussion ....................................................................................................... 9
6. Sammanfattning ......................................................................................................... 10
7. Käll- och litteraturförteckning ....................................................................................... 11



Inledning


Den här uppsatsen handlar om händelserna i Nordamerika som ledde till att Amerikas Förenta
Stater bildades. Därmed ingår även det Amerikanska revolutionskriget i denna uppsats.
Därefter handlar uppstatsen om Amerikas Förenta Staternas början som ett suveränt land.
Denna uppsats behandlar också Självständighetsförklaringen samt konstitutionen. Slutligen så
ingår en redogörelse för det amerikanska självständighetskriget år 1812.


Syfte och frågeställning


Denna uppsats ska handla om bildandet av Amerikas Förenta Stater. De olika historiskt
viktiga händelserna i USAs historia kommer att redogöras som ledde till och följde av landets
uppkomst. Uppsatsen kommer att handla om bland annat revolutionskriget,
självständighetsförklaringen samt USA:s konstitution. Till sist så ingår även
självständighetskriget i detta vetenskapliga arbetet i historia.
Målet med detta vetenskapliga arbete är att redogöra och sammanfatta Amerikas Förenta
Stater historia från dess början, med de olika viktiga händelserna, ända t.om. det Amerikanska
självständighetskriget.
Frågeställningarna är: Varför började det Amerikanska revolutionskriget? Vad hände när
Amerikas Förenta Stater blev ett nytt land? Varför handlar USA:s konstitution och Bill Of
Rights i så stor grad om frihet? Varför började självständighetskriget året 1812?

Källor och metod


Litteraturen som jag har använt i denna uppsats är ett antal historie-böcker som behandlar
Amerikas Förenta Stater. Böckerna har valts så att de behandlar den tidsperiod och händelser
som uppsatsen handlar om.
Första boken heter “Empire of liberty a history of the early republic, 1789-1815” av Gordon
S. Wood. Författaren till denna bok, Gordon S. Wood, bor i USA och där är han en
universitetsprofessor emeritus i historia. Han har skrivit böcker om Amerikas Förenta
Staternas historia tidigare och har blivit prisbelönad vid två tillfällen. Boken tar upp perioden
efter det Amerikanska revolutionskriget och fortsätter ända till det Amerikanska
Självständighetskriget och behandlar också några år efter det kriget. Boken tar upp ungefär
samma tidsperiod som mitt vetenskapliga arbete vilket gör att den passar till denna uppsats.
Slutligen så innebär faktumet att det är en prisbelönt professor i historia som har skrivit boken
att boken är ett bra val.
När det kommer till källkritikens inre kritik av boken ”Empire of liberty a history of the early
republic”. Då är det så att det finns en risk att boken har ett beroende av andra källor
uppkomna i USA. Alltså är både författaren samt de källor han använt skapta av medborgare
av Amerikas Förenta Stater. På grund av detta så kan det förekomma en del tendens i denna
bok. Denna tendens skulle isådanafall vara att delar av boken är skrivna ur en patriotisk
synvinkel.
Nästa källmaterial är tre artiklar från Internet. Den första heter ”The American Revolution,
1763-1783”. Den källan är seriös då den är från Library of Congress och är en del av
utbildningsmaterialet i USA. Denna källan verkar vara neutral.
Den andra internet källan är en artikel som heter ”American revolution history” och finns på
hemsidan ”history.com”. Denna källan är bra anser jag eftersom den tar med den populär
historiska varianten av den Amerikanska revolutionen. Den nämner den allmänt kända
händelsen som kallas för ”Boston Tea Party”. Källan hos history.com verkar lägga mer vikt
på att nämna att amerikanerna behandlades dåligt av britterna som styrde över dem innan
revolutionskriget. Därav verkar den vara amerikansk-patriotisk i jämförelse med
källmaterialet i Library of Congress som är neutralt.
Nästa källa är boken ”USA:s historia” av Charles Peter Hill i England. Författaren Charles
undervisade i universitetet Exeter i England. Boken omfattar en väldigt bred tidsperiod varav
innehållet som är intressant för denna uppsats är inte så mycket. Boken verkar vara vinklad
för England på grund av att den är skriven av en engelsman. Detta kan ses genom ett antal
påminnelser om de olika bra aspekterna av engelsk överhöghet.
Nästa bok är ”Om demokratin i Amerika” av Alexis de Tocqueville. Alexeis de Tocqueville
var en fransk politiker samt historiker. Han reste till Amerika år 1831 och var där i 9 månader
och noterade sina observationer och reflektioner. Detta källmaterial kom till bara 23 år efter
att Självständighetskriget år 1812 tog slut. Alltså är källan ganska användbar på grund av
tidssambandet.
Författaren Alexis de Tocqueville är en fransman som levde då Amerikas Förenta Stater
uppstod. Frankrike som land hade på olika sätt stött Amerikas Förenta Stater, redan under det
Amerikanska revolutionskriget samt senare. Alexis Tocqueville besökte Amerika 48 år efter
att Amerikanernas segrat i revolutionskriget. På grund av att författaren är en fransman som
var involverad i politik så kan det vara så att en tendens återfinns i hans bok. Den riskerar att
vara som sådan att Alexis har sett och skrivit om Amerikas Förenta Stater på ett positivt sätt
istället för vara helt neutral, i linje med Frankrikes stöd till Amerikas Förenta Stater.

Undersökningsdel



Det Amerikanska revolutionskriget


I Nordamerika så fanns det brittiska kolonier och bosättare som bodde där. Britterna hade
varit i ett stort krig som kallas för det Fransk-indianska kriget. Det kriget vann Storbritannien
över Frankrike och deras allierade. Fast på grund av att det kriget hade varit så väldigt
omfattande så hade Storbritanniens ekonomi försämrats mycket. Deras statsskuld hade ökat
till det dubbla (Hill 1970, s. 39). I deras koloni i Amerika så började britterna att öka skatterna
samt skeppa dit soldater (The American Revolution, 2015). Åren efter 1763 hade den nya
engelska premiärministern börjat stoppa smugglingen samt öka beskattningen i den
amerikanska kolonin. En ny skatt var stämpelakten, år 1765, som orsakade många protester
och amerikanska kolonister började att bilda grupper som t.ex. ”Frihetens söner”. Personer
som angav smugglare blev tjärade och rullade i fjädrar. Året 1769 så satte kolonisterna i
Rhode Island eld på ett brittiskt tullskepp. Amerikanerna kände sig orättvist behandlade av
britterna då de inte fick samma rättigheter som britter. De fick ingen representation i Engelska
parlamentet (Hill 1970, s. 39-41).
Året 1770 protesterade en grupp amerikaner i Boston och de blev då beskjutna av brittiska soldater. Det dog 5 amerikaner och 6 skadades och händelsen kallas för ”Boston massakern” (Hill 1970, s. 41). En av de skatterna som britterna skapade var ”Tea Act of 1773”. Det var en skatt för té, som vid den tiden var en viktig handelsvara. Storbritannien hade satt flera olika lagar som begränsade all handel över Atlanten så att Storbritannien gynnades. En del av dem innebar att det endast lönade sig för kolonisterna att handla med Storbritannien.
Skatten på import av varan Melass, som behövdes hos kolonisterna för att tillverka spritdrycken Rom, var väldigt hög vid import från alla länder förutom Storbritannien. De i sin tur hade inte tillräckligt Melass. Det ledde till en väldigt
omfattande smuggling hos de amerikanska kolonisterna (Hill 1970, p. 36-39). Kort därefter,
år 1773, så samlades en grupp amerikaner i Boston utklädda till indianer. De gick till hamnen
och steg på en brittisk båt och började kasta ut massor lådor av té i havet. Denna protest kallas
för ”Boston Tea Party” och var ett av amerikanernas sätt att protestera mot hur de
behandlades av britterna (American Revolution History, 2015). Det var således en upprors-
stämning under flera år i området kring Boston. De amerikanska kolonisterna hade skapat sig
en egen kongress i Nordamerika, den hette Kontinentalkongressen. Det var mestadels bärgade
män, från alla kolonierna förutom Georgia, således 12 kolonier, som träffades år 1774. De
enades i att göra motstånd mot Storbritannien genom ett importförbud samt exportförbud mot
Storbritannien (Hill 1970, s. 43). Senare så började amerikanerna i Boston-området att samla
vapen och krut. I områdena kring Lexington och Concord så fick en brittisk general, Thomas
Gage, en order att gripa flera patriotiska amerikaner. När den brittiske generalen skickade ut
sina trupper till Lexington så väntade de amerikanska kolonisternas milis på dem. Då blev det
en beväpnad konflikt med amerikanerna och britterna i April år 1775. Det dog 250 brittiska
soldater i konflikten, mestadels när britterna retirerade, och detta var början på det
amerikanska revolutionskriget (Hill 1970, s.43). Bland de amerikanska kolonisterna så fanns
det både personer som ville ha självständighet genast men även de som endast såg på och
väntade (The American Revolution, 2015).
När Kontinentalkongressen samlade sig för den andra gången, var alla 13 kolonierna
representerade. Då bestämde de sig för att skapa en armé som blev benämnd
Kontinentalarmén (Hill 1970, s. 43-44). Detta var i Juni år 1775, som de skrev ner på papper
skapandet av denna armé. Den man som blev överbefälhavare var George Washington. Det
var en svår uppgift med många problem att skapa en armé, eftersom man var tvungen att
rekrytera, träna, införa disciplin, ordna med försörjning och betala soldaterna för deras
tjänstgöring. Fast trots svårigheterna så förstod George Washington att detta var hans
viktigaste uppgift, att hålla en armé i fält.
I början av det Amerikanska revolutionskriget så pågick det mest i norra Nordamerika.
Britterna hade då ett stort övertag, eftersom de var överlägsna på grund av sin stora
skeppsstyrka på havet. George Washington vann djärvt mot britterna vid Trenton, sent året
1776.
Det var den 4 juli året 1776 som amerikanerna utfärdade Självständighetsförklaringen.
Kungen Georg III i England ansåg de som sin motståndare som hade begått brott, vilka de
hade skrivit ner i en lista. Thomas Jefferson hade skrivit Självständighetsförklaringen och i
den betonades friheten för alla människor som är skapade lika. Trots att Jefferson själv var en
slavägare, så uttrycktes en passion för frihet som amerikanerna kände (Hill 1970, s. 45).
Därefter vann han ett slag mot britterna vid Princeton, New Jersey, i början av året 1777. Fast
trots dessa vinster mot Storbritannien så var det fortfarande så att britterna hade ett övertag.
Ifall britterna skulle koordinerat sina trupper på ett bättre sätt, så skulle de förmodligen kunnat
ha avslutat upproret året 1777.
Patriotiska amerikaner, som var ledda av generalen Horatio Gates, vann ett viktigt slag i
Saratoga, New York i oktober 1777. Inom några månader efter denna vinst, så fick
fransmännen i Frankrike lust att skriva ett fredsavtal samt ett handelsavtal med de Förenta
staterna. I efterhand så kan man förstå att Frankrikes inblandning i kriget var en vändpunkt för
kriget. Fast det var inte något man ansåg som självklart just då.
Slaget vid Yorktown var en viktig vinst för de amerikanska patrioterna. Fast efter det slaget så
väntande det 2 år av fortsatta militära förberedelser samt diplomatiska förhandlingar.
Amerikanerna samt britterna skrev under ett preliminärt fredsavtal den 30 November år 1782.
Därefter så skrev de ett avslutande fredsavtal i Paris, kallat ”Parisavtalet”, den 10 september
år 1783. Detta avtal var överlag ganska gynnsamt för Amerikas Förenta Stater med tanke på
hur gränsdragningen blev samt andra förmåner som de fick. Parisavtalet innebar politisk
självständighet. Fast trots Parisavtalet så hände det väldigt ofta att britterna bröt mot detta
avtal. Detta ledde till en konstant orsak till irritation mellan dessa två nationer långt in i
framtiden (The American Revolution, 2015).


Det nya Amerikas Förenta Stater

Nordamerika kan delas in i 2 delar. Den södra delen samt den norra. I området kring New
England i norra Nordamerika så bodde det människor med bra ordning, hög utbildning och
moral. Det området karaktäriserades av vild skog och kyla samt en del vilda indianer.
I den södra delen av Nordamerika så bodde det mest gruvarbetare samt bönder som tillhörde
en lägre klass. Där hade man även infört slaveriet (Tocqueville 1997, s. 54-55).
Amerikas Förenta Stater, efter revolutionskriget, karaktäriserades av en demokrati som hade
utvecklats från den tidigare brittiska monarkins införda samhällsordning. För redan innan
hade det anglo-amerikanska styrelseskicket varit intellektuellt, moraliskt samt hade en del
demokrati (Tocqueville 1997, s. 66-70).
Av de flesta invånare som bodde i det nya Amerikas Förenta Stader, där George Washington
var president, så bodde de inom 32 kilometer från Atlant-kusten. Det var 3 % som bodde i
städer som huvudstaden Philadelphia, med 45000 medborgare, samt New York med 33000
medborgare. De resterande 97% var bönder eller bodde på landet, i uthuggningar i skogen
m.m. (Hill 1970, s. 57).
I det nya Amerika efter frihetskriget så valde man att ta bort den brittiska arvslagen. Detta
gjorde man så att den inte skulle hindra den fria handeln med jordegendomar. De familjerna
som styrde över storgods hade således försvunnit och blev en del av den stora massan.
Ättlingarna till storgodsägarna jobbade i New York som köpmän, advokater eller läkare
(Tocqueville 1997, s. 80).
Amerikanerna visste vid år 1776, att efter att de hade störtat monarkin, så hade de gjort mer
än att bli kvitt en kung samt ett institut. De hade också brutit med England. De blev därefter
ett med de 13 republikerna. Det var något utopiskt samt moraliskt de kände med sin
revolution (Wood 2009, s. 54-55).
I Amerikas Förenta Stater så hade man infört en folksuveränitetens princip. Folkets andel som
var röstberättigat ökade ständigt i början av 1830-talet. Amerika styrdes inte av någon makt
som stod utanför samhället. Inte heller var det så att makten var delad, där en del av makten är
inom samhället och en annan utanför samhället. I Amerika så utgick makten av folket
(Tocqueville 1997, s. 85-89).
Den amerikanska unionens politiska samt administrativa liv blev indelat i kommunen, countyt
samt staten. De olika kommunerna hade cirka 2000-3000 invånare och styrdes av så kallade
Select-men. Det fanns också constables som hade polisiära uppgifter (Tocqueville 1997, s. 90-
95).
När det kommer till det amerikanska countyt så är det här som rättskipningen sköttes.
Kommunen var för liten för det ändamålet. Därför så var countyt den första rättsinstansen.
Countyt hade en domstol, en sheriff samt ett fängelse (Tocqueville 1997, s. 103).
Amerikas Förenta Stater var vid första hälften av 1800-talet starkt decentraliserat med sina
olika stater som hade egen lagstiftning. Fast regeringsmakten var däremot centraliserad
(Tocqueville 1997, s. 128-130).
Förenta staterna blev efter självständighetsförklaringen fria från handelsrestriktionerna som
England hade infört. Detta bidrog till att deras handel över havet blev väldigt bra (Tocqueville
1997, s. 553).

USA:s konstitution och Bill of Rights

Amerikas Förenta staters konstitution skapades (federala konstitutionen) år 1787. En av
grundarna av Amerikas Förenta stater, en av de så kallade ”Founding fathers”, var amerikanen
James Madison från Virginia. Hans familj hade plantage och höll slavar, de var rikast i
Virginias Orange County, där de bodde. James Madison var den första i familjen som
utbildade sig, han gjorde det i New Yerseys college, som senare blev universitetet Princeton
(Wood 2009, s. 61). James Madison blev vid 28 års ålder medlem av Kontinentalkongressen
och var 36 år när konstitutionen blev till. Det var James Madisons idéer som var grunden till
konstitutionen där han försökte att skapa en god nation. Det var bland annat inte meningen att
nationen skulle ha en typ av europeisk stark och krigisk ledare enligt Madison. Det fanns både
en senat och kongress som skulle skapas för den nya demokratiska nationen. Några av James
Madisons idéer gick inte igenom då kongressen stoppade dem, däribland hans idé om en
proportionell representation i båda husen av kongressen.
James Madison förväntade sig inte att den nya federala regeringen skulle komma att bli
inaktiv och styras av olika intressegrupper. Han trodde istället att liberalt utbildade, rationella
män ”vars upplysta och dygdiga uppfattningar, som skulle göra dem överordnade lokala
fördomar och ränker av orättviser, att bestämma i frågor genom ett opartiskt dömande.”
(Wood 2009, s. 31-34).
Efter att konstitutionen ratificerats, i september 1787, så kom det en del negativ kritik som i
huvudsak gick ut på att regeringsmakten och presidenten ansågs ha fått för mycket makt samt
att inget ingår om de fattiga medborgarna. Därtill så ansåg Thomas Jefferson att det var
konstigt, att inget innehåll om de medborgerliga rättigheterna fanns (Hill 1970, s. 54-56).
Året 1791 antogs ett tillägg till konstitutionen. Det var Bill of Rights. Det är 10 tillägg som
går under namnet ”Lagen om medborgerliga rättigheter”. De är skapta efter en engelsk lag
från 1688-1689 (Hill 1970, s. 55).

Självständighetskriget 1812

I Amerikas Förenta Stater så valdes James Madison till president året 1809 (Wood 2009, s.
664). James Madison verkade svag och britterna ansåg honom och USA:s regering som
oorganiserade.
Det som föregick självständighetskriget år 1812 var frågan om handelsrestriktioner över
Atlanten som Storbritannien hade infört på Amerikas Förenta Stater. Presidenten James
Madison från det republikanska partiet, använde ett handelsembargo mot Storbritannien för
att sätta press på dem. Han önskade att de skulle tillåta Amerikas Förenta Stater fri handel
som ett fritt land. I viss mån behandlade engelsmännen fortfarande amerikanerna som om de
var deras koloni.
Frankrike med Napoleon hade också infört en restriktion för amerikansk handel. Den innebar
att fransmännen vid år 1810 tillfångatog fler skepp än Storbritannien. Den 1 november år
1810 så fick James Madison ett brev från Napoleons utrikesminister. Det stod att Napoleon
var redo att ta bort handelsrestriktionerna mot amerikanerna. Kravet var att amerikanerna i sin
tur återinförde handelsembargot mot Storbritannien. James Madison gick med på detta trots
att det inte riktigt stämde överens med amerikanernas proposition kallad Macon Bill No. 2.
Orsaken var James Madisons anti-brittiska mentalitet sedan revolutionskrigets dagar.
I juli år 1811 så samlade presidenten James Madison kongressen för att förbereda landet för
krig, ifall handelsrestriktionerna mot Storbritannien skulle visa sig lönlösa.
Det var republikanerna med James Madison som styrde USA åren 1809-1812. Det andra
partiet federalisterna, som inte var i regeringsställning, uttryckte sig ofta för Storbritannien.
Detta bidrog en del till att republikanerna kände att deras nya nation var ännu mer hotad av
rojalism och Storbritannien. Amerikanerna ansåg därför att det var viktigt med ett krig mot
britterna för sin självständighet.
När amerikanska trupper började att marschera norrut mot Kanada, som britterna
kontrollerade. Då var det några amerikaner som tvekade, då de ansåg sig som defensiva
soldater och inte sådana som anfaller (Wood 2009, s. 659-677). Fast en amerikansk styrka tog
sig in på Kanadas område. Storbritannien hade vid det här laget, år 1812, fortfarande en stor
armé. Så mycket som en kvarts miljon, medan amerikanerna endast hade ett antal tusen.
Då anföll britterna amerikanerna och tog sig söderut ända till Detroit. Därefter tog de sig till
Vita huset och brände det. Amerikanerna hade en svagare armé och var i underläge. På havet
hade britterna också kontrollen med sina skepp. Där försökte amerikanerna att vid ett tillfälle
anfalla dem med små skepp fast det blev ett fiasko. Amerikanerna lyckades dock att ta cirka
400 handelsbåtar och på så vis tillfoga lite skada till Englands ekonomi.
England var också indraget i kriget i Europa där Frankrike med Napoleon stred. När Napoleon
abdikerade så kunde Engelsmännen skicka mer trupper till Nordamerika året 1814. De
skickade veterantrupper och dessa trupper anföll norra delen av New York. Senare vann
Amerikanerna slaget vid Plattsburgh. Fast britterna tog sig till Washington och brände den
staden samt plundrade Alexandria. Brännandet av Washington ledde till att amerikanerna
valde att avsätta en högt uppsatt militär som hette Armstrong.
Vid det här laget så förberedde amerikanerna ett avtal med britterna som kallades ”Treaty of
Ghent”. Fast utan att informera så anföll britterna amerikanska Louisana. Fast i Januari 1815
så besegrade amerikanerna detta anfall vilket ledde till högre moral.
När Napoleon blev besegrad år 1814 så ingick Frankrike och England fred. Britterna tog
också bort två olika handelsrestriktioner från de amerikanska seglarna. På så vis försvann
viktiga orsaker som hade fått kriget att börja. Kriget hade pågått i 2 år och vid det laget ansåg
ingen av sidorna i kriget att det var värt att fortsätta kriga. Den 24 december år 1814 så blev
fredsavtalet giltigt och kriget tog slut först efter slaget i Louisana, Januari 1815.

Analys/Diskussion


Det Amerikanska revolutionskriget

I den brittiska kolonin i Nordamerika så började britterna att beskatta sin koloni hårt och de
lät inte amerikanerna ha samma rättigheter som britter. Ett resultat av beskattningen var en
omfattande smuggling av varan Melass som bidrog till att de amerikanska kolonisternas lärde
sig att strunta i att respektera överhögheten Storbritannien (Hill 1970, s. 37-39). Orsaken till
den ökade beskattningen var att britterna ville kontrollera kolonin samt önskade förbättra sin
ekonomi, som hade blivit betydlig sämre efter det Fransk-indianska kriget. Amerikanerna
gjorde uppror och britterna svarade med våld vilket ledde till den händelse som kallas för
”Boston massakern” (Hill 1970, s. 41).
Senare så började amerikanerna att organisera sig själva och gjorde olika protestaktioner, som
att förstöra massa té som var lagrat på ett skepp.
Britterna försökte att med våld och militär få slut på upploppet men amerikanerna svarade
med att skjuta mot britterna när en del av dem skulle gripas.
Amerikanerna skapade Kontinentalkongressen och George Washington blev överbefälhavare
som organiserade en militär styrka. Det var George Washington som stred med sin armé mot
britterna och han vann flera slag under 1770-talet (Hill 1970, s. 43-46). När Frankrike såg att
det gick bra för amerikanerna så skrev de under fredsavtal och handelsavtal. Detta var väldigt
viktigt för amerikanerna, då de behövde stöd utifrån mot ett så starkt land som Storbritannien.
När amerikanerna skrev fredsavtalet med britterna, ”Parisavtalet”, så slutade kriget i
september 1783.

Det nya Amerikas Förenta Stater


Det nya Amerikas Förenta Stater var inte likadant överallt utan det fanns en skillnad. Denna
skillnad var att den kyligare norra delen hade ett mer intellektuellt och ordnat samhälle. Den
södra delen, som var varmare, hade istället mycket mindre ordning. Detta på grund av att där
fanns gruvarbetare och bönder. Det hade också införts slaveri där.
På grund av skillnaderna så kan man förstå att det är i den norra delen som människor kan
tänkas vilja försöka att få till förändringar för ett bättre samhälle.
Den brittiska nordamerikanska kolonin samt dess styrelseskick var det som amerikanerna
motsatte sig. I det nya Amerikas Förenta Stater så började amerikanerna att ändra de brittiska
lagarna. De tog bort vissa lagar för att ersätta dem med lagar som de ansåg skulle ger mer
frihet. En sådan lag var den brittiska arvslagen. De ansåg att friheten att handla med
jordegendomar var viktigare. Då kan man förstå att en person, som istället för att hålla kvar
sin jord, i första hand ska ha möjligheten att sälja den. Detta ledde till att många storgodsägare
flyttade in till städerna.
Amerikanerna kände en god moral och tänkte att de ska skapa en utopi efter att de bröt med
kolonialmakten England. Att de kände så beror troligtvis på att de tidigare hade blivit orättvist
behandlade av britterna samt att de nu hade blivit fria.
I det nya Amerikas Förenta Stater fanns det nu en folksuveränitets princip. Därefter så utgår
makten från folket genom demokratin som infördes.
Landets indelning i kommuner, counties samt staten verkar vara genomtänkt. Det fanns folk
som hade en roll som ”Select-men” vilkas uppgift var att styra en kommun (Tocqueville 1997,
s. 90-95). Därefter styrdes också countyt och staten av olika människor med sina bestämda
roller. Således tror jag att det nya Amerikas Förenta Stater var ordnat på ett genomtänkt sätt.
Det faktumet att Amerikas Förenta Stater blev uppdelat i stater som styrde sig själva så
innebär detta att landet i viss mån är decentraliserat. Detta är något som kan ha bidragit till
USA:s goda utveckling senare i framtiden. För då var det inte så att de som styrde landet var
väldigt långt borta och inte visste vad som behövde göras.
Efter en lång kamp med många döda så fick USA till slut den frihet de krävde. Det innebar
även att handelsrestriktionerna som England hade infört togs bort. På så vis hade de gjort upp
med den orättvisa behandlingen som de utsattes för samt fått frihet.


USA:s konstitution och Bill of Rights


När amerikanerna skrev USA:s konstitution så hade de kort innan frigjort sig från England
och övergått från koloni till ett eget land. De hade känt sig orättvist behandlade av britterna
och blev vid ett tillfälle beskjutna av dem, när Boston massakern hände (Hill 1970, s. 31). På
grund av att amerikanernas hela kamp för rättvisa handlade om frihet så påverkade detta även
dem när de sedan skrev USA:s konstitution. När det kommer till Bill of Rights så handlar den
om ökad frihet för individen. Detta kan man förstå som ett resultat av att amerikanerna vid
revolutionskriget var fria individer som organiserade sig. Efter att ha uppnått självständighet
så tillät de därför att man som amerikan har rätt att vara fri och att bära vapen. Det står även
om att det är just för att kunna försvara sig mot en statsmakt ifall den skulle förtrycka folket.
Det går att se hur det amerikanska revolutionskriget påverkade lagstiftningen i det nya
Amerikas Förenta Stater. De amerikanska kolonisternas frihetsuppfattning har kommit med i
konstitutionen.
När det kommer till Bill of Rights så har den kommit till för att det behövdes mer rättigheter
för de vanliga medborgarna ansåg man.

Självständighetskriget 1812

Självständighetskriget vid år 1812 var ett krig som orsakats av att Amerikas Förenta Stater
önskade fri handel över Atlanten vilket Storbritannien inte tillät. Alltså var orsaken delvis
densamma som vid revolutionskriget. I detta krig så hade amerikanerna en betydligt svagare
armé än britterna. Storbritannien visade i kriget på sin styrka gentemot amerikanerna genom
att bränna Vita huset samt staden Washington. Fast amerikanerna stred tappert mot engelska
trupper endå. Amerikanerna stred i underläge fast de lyckades ta cirka 400 engelska
handelsbåtar. Överlag så kan man förstå att amerikanerna hade det ganska svårt i kriget. De
vann dock tillslut och ett fredsavtal skrevs under.

Sammanfattning

Britterna hade bestämt sig för att öka skatterna och behandla amerikanerna på ett sämre sätt ...