biologi

Biologi 1
22.01.2016

Biologi 1 (skolverkets ämnes-/kursplan)

Ekologi

• Ekosystemens
struktur och dynamik. Energiflöden och
kretslopp av materia
samt ekosystemtjänster. • Naturliga och av
människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald. • Populationers storlek, samhällens
artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta. •
Ekologiskt hållbar utveckling
lokalt och globalt samt olika sätt att
bidra till detta.


Genetik
• Eukaryota och prokaryota
cellers
egenskaper och funktion. •
Arvsmassans
uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och
mekanismer. Celldelning, dna replikation och mutationer. •
Genernas uttryck
. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och
miljö. •
Genetikens användningsområden
. Möjligheter, risker och etiska frågor.


Evolution
• Naturvetenskapliga
teorier om livets
uppkomst och utveckling. •
Evolutionens mekanismer
, till exempel naturligt urval och
sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning. •
Organismers beteende
samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv
framgång. •
Släktträd
och principer för indelning av organismvärlden.
Organismernas huvudgrupper
och evolutionära historia. • Biologins
idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen.


Biologins karaktär och arbetsmetoder
•
Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning
. • Modeller och
teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid. • Det
experimentella arbetets
betydelse för att testa, omvärdera och
revidera hypoteser, teorier och modeller. • Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang. •
Planering och genomförande av
fältstudier, experiment och observationer
samt formulering och prövning av hypoteser i samband med
dessa. •
Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor
. • Fältstudier och undersökningar
inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man

identifierar organismer
. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning. • Bearbetning av biologiska data med enkla
statistiska metoder. • Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang. • Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån
biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Undervisning och examination

1.Bokens upplägg
2.Undervisningssätt
3.Arbetssätt

–
Grupparbeten

–
Enskild arbete

–
laboration
4. Examination och prov

–
Prov

–
Labbrapport

–
Hemuppgift

–
presentationer



Livets byggstenar, mikro- och makrosystem
Cell Vävnad Organsystem Organ
Population
Art Samhälle
Ekosystem
Komplexa
Organismer
Biosfären
Atom
Molekyl
Biomolekyl

Från enkla molekyler till makromolekyler till celler
Vad är en cell?
Cell
Atom
Molekyl
Biomolekyl

Icke liv
liv
?

Vad är liv? (fundera, diskutera och notera)
1.Ordning - behöver byggnadsmaterial
2.Behöver ämnesomsättning och syntes

3.Behöver energi

4.Tillväxt och utveckling

5.Kan föröka sig (reproduktion)

6.Överför information mellan generationer
7.Levande materie kan ”flytta” på sig (rörelse) och

reagera
på omgivningen


8.Allt liv består av levande grundenheter som kallas
Celler

Bok
s.18-22


De vanligaste grundämnena i
människokroppen



syre
O 61%

kol
C 23%

väte
H 10%

kväve
N 3%

Bok
s.27


Kolhydrater
Proteiner
Biomolekylerna
Makromolekyler – livets organiska föreningar
Nukleinsyror (DNA)
Fett
Socker
Aminosyror
Fettsyror
Nuleotider
Byggstenar
(monomer)

Bok
s. 27-29


Kolhydrater
Proteiner
Biomolekylerna
Makromolekyler – livets organiska föreningar
Nukleinsyror (DNA)
Fett
Diskutera i grupper:
Vad vet ni om de fyra
molekylgrupperna?


Kolhydrater bestå av allt ifrån en enda sockerrenhet till långa
kedjor av enkla sockerarter – monosackarider, disackarider,
polysackarider
glukos är “bränslet” i våra och de
flesta andra organismers celler

•Stärkelse, cellulosa och olika
sorters socker kallas gemensamt
för kolhydrater.
•Kolhydrater finns i bröd, pasta,
potatis, grönsaker och frukt.
•Kolhydrater innehåller mycket
energi.
•Deras viktigaste funktion i
kroppen är energiproduktion.
•Monosackarid = den enklaste
kolhydraten.
•Den vanligaste formen av
kolhydrat är stärkelse.


Kolhydrater


Växtcell
Cellandning - Energiproduktion
Djurcell

ATP
Energi


Proteiner
Proteiner
Uppbyggd av 20 aminosyror som byggstenar.
Varje protein har en unik sammansättning
och sekvens (ordning/följd) av aminosyror


proteinernas byggstenar =
aminosyror

•Proteiner i maten sönderdelas
i vår mage och tarm till
aminosyror
•de transporteras sedan till
cellerna för att användas till
proteinsproduktionen
(translation)

•Proteiner finns framförallt i
mat från djurriket, t.ex. kött,
fisk, ägg, mjölk och ost.
•men även i växter som soja,
ärtor, bönor, linser, quorn,
chiafrön, hampafrön, bovete

Proteiner

1.Strukturproteiner: byggmaterial till
cellerna (framförallt muskelvävnad)
2.Regulativa proteiner:
•sköter cellens och kroppens funktioner,
ämnesomsättning och arbetsprocesser:
•enzymer: katalyserar reaktioner och
processer
•tillväxtfaktorer: tillväxt, utveckling
•hormoner, signalämnen, receptorer:
signalöverföring, budbärare,
kommunikation
•regulativa och styrproteiner
•antikroppar - immunförsvar
•DNA, Genreglering, delning, reproduktion
•transport, rörelse, förvaring, energi
mm

Proteinernas uppgifter/funktioner

antibody =
immunoglobulin


Fett
Lipider (fett) – feta ämnen
som INTE är lösliga i vatten

-
lösliga i fett och organiska lösningsmedel (innehåller
alltid kol), etanol, terpentin.

-
Fettsyror är byggstenar till lipider 3 typer av lipider:
fosfolipider
fetter (t.ex. kolesterol)
Steroider (t.ex. könshormoner)


Fosfolipider bygger cell
membraner


Steroider

fyra sammankopplade kolväteringar
anabola steroider = konstgjorda
(syntetiska) derivat av det manliga
könshormonet testosteron


•Bygger cellmembraner
•Signalämnen
•Energiförråd
•Skydd mot kyla
•Stötdämpare






Lipiders funktion


Nukleinsyror (DNA/RNA)
Uppbyggd av fyra (5) olika
nukleotider som innehåller ...