Diktatur och demokrati

1.
Beskriv och förklara vad styrelseskicket diktatur innebär och ge exem-
pel på vilka följder en diktatur kan få.

Själva begreppet ”diktatur” användes från början inom den romerska republi-
ken. Förr i tiden, när ett land hamnade i en kris och man behövde någon som
snabbt kunde fatta ett beslut utan tidsfördröjningar, utsåg man en diktator. På så
vis kunde ja eller nej funktionen användas lättsammare. De romerska diktato-
rerna behövde alltså inte ta hänsyn till vad folket tyckte när de fattade besluten.
Den gamla de?nitionen av diktatur stämmer fortfarande in i den moderna dikta-
turen. Fortfarande styr dessa makthavare över andra människor utan några som
helst begränsningar och struntar oftast i det som står skrivet i lagarna.

För att vara mer speci?k, är en diktatur alltså ett styrelseskick där det innebär
att en person eller gruppering styr en stat. Detta sker utan att befolkningen har
något in?ytande, dvs. ledaren är inte folkvald. Man får alltså inte rösta. I vissa
fall är det dock endast kvinnorna som är utan rösträtt. Ifrågasätter man ledning-
en kan man bli förföljd på grund av sin åsikt. I en diktatur kontrollerar även
makthavarna massmedia, vilket betyder att det är otillåtet för tidningar och tv-
program att uttala sig negativt om styrelsen.
Många gånger uppstår en diktatur efter att ett politiskt parti eller militären tagit
makten och avsatt den sittande regeringen. I andra fall har tidigare folkvalda le-
dare plötsligt infört en diktatur. Det ?nns även diktaturer som helt enkelt ska-
pats för hundratals år sedan och som ännu inte har haft något demokratiskt ge-
nombrott.
Det ?nns olika typer av diktatur. Bland annat envälde, där endast en person be-
sitter makten, t.ex. en kung. Det kan även handla om ett partidiktatur där en stat
endast tillåter ett parti i maktställning. Ett annat begrepp är teokrati där makten
ligger hos en särskild grupp eller person som regel leds av tron på en gud eller
viss religiös övertygelse.
Följderna av detta styrelseskick är en hel del. På grund av deras bristande rätts-
säkerhet sker ofta övergrepp mot medborgare. Många av dessa maktlystna
människor gör allt för att försöka upprätthålla sin position som ledare, och kon-
sekvenserna av detta blir förtryck, manipulation och våld. I många länder riske-
rar man sitt liv om man protesterar och försöker göra en invändning i de all-
männa valen. Det är nästintill omöjligt för befolkningen att rösta bort de

styrande från makten i många fall. Möjligheten till att uttrycka sig och tänka
som man vill existerar inte inom detta statsskick eftersom att det utgör ett hot
mot själva diktaturen. Mänskliga fri- och rättigheter respekteras inte alls.

2. Beskriv och förklara vad styrelseskicket demokrati innebär och ge ex-
empel på vad som krävs för att ett samhälle ska klassas som demokratiskt.

Ordet demokrati härdammar från den grekiska ”demos” vilket betyder folk, och
”kratein” som betyder härska/styra. Dvs, folkstyre. Man brukar säga att demo-
kratin tillkom i den grekiska staden Aten i slutet av 500-talet f.Kr. Vid den tid-
punkten samlades de fria männen vid stadens torg och diskuterade, beslutade
om skatter, krig, samt tog viktiga beslut tillsammans. Dock hade varken kvin-
nor, slavar eller utlänningar någon talan eller in?ytande över besluten.
Demokrati innebär i grund och botten att alla ska få vara med och bestämma.
Det ?nns två olika typer av demokratiformer, vilket är direkt- och indirekt de-
mokrati. I en direkt demokrati är folket själva med och beslutar samt stiftar la-
gar i en så stor utsträckning som möjligt, t.ex. folkomröstningar. I en indirekt
demokrati, även kallat representativ demokrati, vilket är den vanligaste formen,
röstar man på en person eller grupp som man vill ska representera ens åsikter i
valda församlingar så som riksdag, landsting och kommun. I en demokrati så
strävar man hela tiden för att så många som möjligt ska ta del i de politiska de-
batterna samt att de röstar i de politiska valen.

För att ett samhälle ska kunna klassas som demokratiskt
?nns det en del
krav. Allmän, lika och hemlig rösträtt är en av dem. Den allmänna rösträtten är
en central tankegång i demokratin. Det menas med att alla kunna uttrycka sin
åsikt genom att själv välja vilket parti eller vilken politiker man vill lägga sin
röst på. Rösträtten innebär även att varje person har en röst vardera och ingen
har rätt att veta hur en annan person har röstat.
En annan viktig del i demokratin är
yttrandefriheten
vilket innebär att man ska
ha möjligheten till att uttrycka sig fritt i sina åsikter. Både i tal och skrift. Ingen
ska riskera att hamna i fängelse eller straffas på något sätt på grund av dess
åsikt. Det för oss till
organisationsfriheten
som menas med att människor ska
kunna gå i samma partier, fackföreningar och organisationer för att påverka
samhället. Det är viktigt att alla människor och föreningar ska få höras och re-
spekteras.

En annan viktig faktor i demokratin är att
de mänskliga rättigheterna
ska föl-
jas. Det innebär att individer ska respekteras och skyddas. Alla ska behandlas
lika och vara av samma värde. Ingen ska straffas eller behandlas annorlunda på
grund av dess kön, ålder, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Det innebär
även att staten ska ta hänsyn till människor i allmänheten och visa dem respekt.
Man ska exempelvis inte använda våld eller tortyr när man utreder ett brott. Inte
heller är det tillåtet att köpa sig fri från straff genom att muta domstolarna. Det
som är kriminellt ska stå tydligt i en lag och därmed vara lika för alla männi-
skor. Det är detta som kallas för
rättsäkerhet
och
likhet för lagarna.

Något annat som krävs för att en demokrati ska kunna gälla är att det även ska
?nnas demokratiska institutioner och inte bara demokratiska lagar i vår lagbok.
Man måste se till så att det förekommer en demokratiskt kultur i samhället. Ex-
empelvis: olika myndigheter måste se till så att lagarna uppfylld och polisen
måste se till så att befolkningen följer dessa lagar.
Ser man tillbaka på hur det antika styrelseskicket var uppbyggt och jämför med
den moderna demokratin är det ganska stora skillnader. Den antika demokratin
var direkt, aldrig representativ. I modern mening var Athens demokrati inte alls
demokratisk. Ett exempel på det är det faktum att det endast var fria, vuxna och
manliga medborgare som hade rösträtt. Dvs endast 10 % av befolkningen i det
dåvarande Athen. För att vara atensk medborgare var du även tvungen att ha
föräldrar som båda var greker. Kvinnor, slavar och utlänningar hade inte alls
något värde. Redan där brister själva innebörden i demokratin.

3. Det ?nns två huvudsakliga former av demokrati, i form av direkt och
indirekt demokrati. Börja med att beskriv och förklara hur dessa två typer
av demokrati fungerar. Diskutera sedan deras för- och nackdelar och ge
förslag på lösningar på de problem du hittar.

Som jag tidigare beskrivit så menas
direkt demokrati
med att samhällsmed-
borgarna har ett stort in?ytande i samhället. Alla människor får själva vara med
rösta i vad som innefattar olika politiska frågor. Detta sker bland annat genom
folkomröstningar. Alla röster är lika mycket värda. Användandet av denna typ
av demokrati är inte särskilt vanlig. Länder brukar köra med detta när det gäller
ett stort beslut där det råder stor oenighet. Vi i Sverige har använt oss av folk-
omröstning totalt 6 gånger hittills vilket var under rusdrycksförbudet 1922, hö-
gerregeln 1955, pensionsfrågan 1957, kärnkraftsfrågan 1980, EU-frågan 1994
samt EMU-medlemskap 2003.

Ett land som däremot tillämpar direkt demokrati är Schweiz. Genom att kalla
folket till torg så sker besluten i viktiga frågor genom handuppräckning. Det är
vad människorna från det antika Grekland också gjorde när demokratin tog
form från allra första början.

Fördelar:
Denna typ av demokrati ger en väldigt tydlig bild av vad folket vill
eftersom att alla har en röst i frågan. Det kan anses som mer rättvist. Och i och
med att folket känner att deras röst blir hörd, ökar även engagemanget och fol-
ket blir mer delaktiga i samhället. En annan tydlig fördel är att det försvårar för
större företag och organisationer att lyckas övertala folket som röstar eftersom
att de är så många och det är ju majoriteten som avgör besluten. ?

Nackdelar:
Det negativa med detta system är att det är oerhört svårt att få alla
människor insatta och involverade inom alla olika frågor. Alldeles för få har tid,
förmåga eller möjlighet till att göra detta och röstar istället endast när det är frå-
gor som berör dom själva, vilket leder till ett lågt valdeltagande i de övriga frå-
gorna. Därför är det relativt ineffektivt att använda sig av direkt demokrati i
större samhällen.
I demokratin har medborgare även rätt att påverka politiska beslut genom att
utse beslutsfattare, vilket kallas för
indirekt demokrati.
Det innebär att sam-
hällsmedborgarna väljer representanter till riksdagen varpå dessa representanter
har i uppgift att sätta sig in i olika frågor och därefter besluta åt folket. Denna
typ av demokrati använder vi av oss i Sverige, men även andra länder så som
Finland, Norge, USA och många ?er. Vi utser våra representanter genom att
delta i Riksdagsvalet, Landstingsvalet, Kommunvalet och Europaparlamentsva-
let.

Fördelar:
Det är ett förhållandevis effektivt och handlingskraftigt styre. Repre-
sentanterna i de olika partierna har större möjlighet att sätta sig in i alla de olika
frågorna, det blir på så vis bättre uppdelning och alla människor behöver inte ha
koll på allt själv. Det blir även betydligt mer organiserade omröstningar då det
är färre deltagare. En annan fördel är att det märkbart blir större valdeltagande
då folket endast får välja mellan de partier som ?nns och som de gillar mest.

Nackdelar:
Några nackdelar som indirekt demokrati medför är att den enskilda
individens möjlighet att påverka begränsas. Folket kan lätt känna sig distanse-
rade från riksdagen, vilket i sin tur kan leda till ett minskat intresse och enga-
gemang. Valdeltagande kan minska i och med denna begränsning. Indirekt de-

mokrati kan även leda till att representanternas makt blir för stor. Det kan hända
att partier plötsligt ändrar uppfattning om saker, även politikern. Ibland sker
även så kallad ”korruption” vilket menas med att företag/organisationer ”köper”
representanter för att få igenom sin vilja i ett beslut. Det ?nns även risk för ko-
handel (man gör ett avtal med en person, t.e.x: ”röstar du på mitt parti så röstar
jag på ditt nästa gång”). Man använder alltså detta för att få igenom så många
beslut som möjligt till sin fördel för varje parti.

Ge exempel på mänskliga rättigheter och beskriv och förklara hur de
påverkat det svenska samhället.

De mänskliga rättigheter är regler som handlar om vilka rättigheter varje män-
niska har. Dessa rättigheter täcker in många delar av varje individs liv och gäl-
ler för exakt alla människor oavsett var man bor, var man kommer ifrån, vilket
språk man talar, om man är tjej eller kille, vilken trosuppfattning man har, poli-
tisk ståndpunkt, om ens familj är rik eller fattig osv. Rättigheterna syftar på att
alla människor är födda och med samma värde, och ska därmed få möjligheten
till att leva ett bra liv.
Den allmänna förklaringen om
de mänskliga rättigheterna
grundar sig på
principen om respekt för den enskilda individen. Alla ska behandlas lika, på
samma sätt och med värdighet, oavsett, ras, nationalitet, religion, sexuell lägg-
ning, tro och kön. Ingen får bli kränkt, förnedrad, utsättas för tortyr eller be-
straffning. Det är även bestämt att alla människor ska ha rätt till ett arbete, ut-
bildning, äta sig mätta, hjälp mot arbetslöshet, sjukvård samt möjligheten till att
läsa och skriva.
Reglerna innefattar också människans möjlighet till att överleva, skydd från
landet, yttrandefrihet, människors rätt till sina innersta tankar och trosuppfatt-
ningar samt möjligheten till att kunna delta i olika föreningar. Alla ska vara lika
inför lagen samt ska vara berättigade till samma skydd av lagen utan diskrimi-
nering av något slag.
Det räcker dock inte med endast lagar, utan det måste även finnas ett fungeran-
de rättssystem, dvs: poliser, advokater, åklagare och rättvisa domstolar, som ser
till att lagarna följs. Man måste även prata om de mänskliga rättigheterna, ge
information och göra saker för att dom ska få ta plats.
Det är lätt att blanda ihop mänskliga rättigheter med demokrati, i och med att
det finns många likheter. Dock är de inte identiska och ska inte blandas ihop.

Däremot som tidigare sagt så bör de mänskliga rättigheterna respekteras och
användas för att en demokrati ska fungera och vara hållbar.
Förr i världen fanns det inga mänskliga rättigheter. Det var den 24 oktober 1945
precis efter andra världskriget som organisationen Förenta Nationerna, även
kallat FN, skapades....