Arbetsmiljö inom vården och resturang

                               Arbetsmiljö vård och omsorgsarbete 2!  

Arbetsmiljölagen (AML 1977:1160) är en lag som alla arbetsgivare måste följa. I denna lag regleras olika bestämmelser och tillsyner inom våran arbetsmiljö. Denna lag är väldigt viktig och utförlig  jämfört med andra länder.  Lagen finns där för att ingen ska ha risk för att eller bli skadad både fysiskt eller psykiskt på sin arbetsplats. Lagen är tydlig där det står att arbetsgivaren ansvarar för att arbetsmiljön är god och måste därmed ta till åtgärder på olika sätt för att arbetsplatsen ska vara god och säker i olika hänseende. Om något är fel är man skyldig till att slå larm. Även anställda i organisationen ska slå larm om de utsätts för olika faror inom sitt arbete.  Precis som vissa andra lagar så är lagen i vissa hänseende otydlig tex i första hjälpen. Där står det att alla arbetsplatser ska ha tillräcklig materiel inom första hjälpen som är anpassat till arbetsplatsen och dess risker. Men där står inte vad man ska ha för någon typ av materiel i stort. Jag menar att de finns ju tex risk för hjärtstopp på alla arbetsplatser där det vistas människor men ändå har inte alla hjärtstartare. Menar folk då att de inte finns risk för hjärtstopp på sin arbetsplats när ett hjärtstopp ofta inträffar helt oväntat? Fyra av tio som drabbas är ändå under 65 år. Där med så är även arbetsmiljölagen luddig precis som alla andra lagar.  

Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet som har ansvarar över att kontrollera att arbetsplatserna följer den arbetsmiljölag stiftningen som finns. Myndigheten ger även ut information och föreskrifter om arbetsmiljö. Dessa åker ibland ut på olika arbetsplatser och kontrollerar att arbetsplatsen följer lagstiftningen. Dessa gör de både när de misstänker att något är fel eller ibland bara för att visa att de tar arbetsmiljön på allvar. Dessa var bland annat på vår förra skola och då satt vi som elevskyddsombud också med. Dessa kontroller är ofta omfattade men väldigt bra.   

Skyddsombud ska utses på alla arbetsplatser med minst 5 anställda. Skyddsombudet är arbetstagarnas resperetant när det kommer till arbetsmiljöfrågor. Detta ombud är extra duktig på arbetsmiljöfrågor.  Enligt arbetsmiljölagen har skyddsombudet vissa typer av befogenheter några exempel är att denna har rätt att ta del av dokument som rör olika typer av förhållande i arbetsmiljön, rätt att få utbildning i arbetsmiljö. Om skyddsombudet tex upptäcker en risk ska detta rapporteras till arbetsgivaren. Gör arbetsgivaren inget åt detta ska syddsombudet kontakta arbetmiljöverket. Skyddsombud kan och får även om det finns risk för arbetstagarens liv  sätta stopp för arbetet i väntan på arbetsmiljöverkets utlåtande.  När jag var skyddsombud på min förra skola så fick jag en utbildning varje år men detta har jag inte fått på min nya skola vilket jag tycker är dåligt. Jag har även kontaktat mitt skyddsombud på min arbetsplats i Skånes djurpark då vi hade en utländsk chef på en av restaurangerna som stod och skrek hela dagarna på alla anställda. Hen sa även att vi tex. var tvungna att använda ett farligt medel som var både frätande och hälsofarligt utan tillräcklig skydds utrustning. När vi på pekande detta blev hen bara arg på oss och ifrågasatte varför vi inte ville utföra våra arbetsuppgifter. Folk fick tillexempel klåda och andningsproblem av medlet. När jag sedan gick till hens chef gjorde denna inte heller något åt det, mer än sa att folk över 18 år skulle använda medlet. Men det tillkom ingen mer skyddsutrustning, vilket inte gjorde saken bättre.  MÅNGA andra anställda klagade också på att hen skrek och bettede sig illa på restaurangen under en lång tid utan resultat hos den högre chefen. Hen kunde även bli arg om man tex. frågade en kollega om var vi hade hamburgerbröden och hen sa då ” i am the boss her , ask me” Detta är ett tydligt tecken och exempel på hierarki.  Folk ville till och med inte jobba där men var tvungna att göra detta endå vilket är tecken på dålig Psykosocial arbetsmiljö. Tyvärr fick inte skyddsombudet reda på detta förrän säsongen var slut. Detta berodde på att knappt någon visste vem skyddsombudet var vissa viste inte heller vad ett skyddsombud gjorde eftersom många är unga som arbetar där. Vi träffade aldrig skyddsombudet heller eftersom att vi hade helt olika arbetsuppgifter.  Då tänker jag lite att man borde ha mer än ett skyddsombud då det är många anställda på stora ytter.   

Om ett allvarligt tillbud eller arbetsskada inträffar är arbetsgivaren skyldig till att utreda orskarerna till olyckan eller tillbudet. Varje år ska även arbetsgivaren göra en skriftlig sammanställning av de olika sakerna som inträffat. Ett tillbud är när en sak inträffat som kunde leda till en arbetsskada. Detta är sedan en viktig grund till det fortsatta arbetsmiljöarbetet. På min arbetsplats var man ibland dålig på att ta arbetsskador på allvar och anmälde det inte tros att de fick reda på det. Exempel på detta kunde vara brännskador. Ibland kunde samma typ av skada ske flera gånger utan att något gjordes. Detta trots att de även är skyldiga att anmäla skador. Ibland anmälde inte heller de anställda sina skador till sin chef för att de inte viste hur/att de skulle göra det.  Det är bland annat viktigt att man dokumenterar skador för att se om det finns någon särskild risk på ett visst ställe.  Att cheferna inte tog detta på stort allvar och att de anställda inte anmälde sina skador kan tyda på ett auktoritärt ledarskap där chefen bestämmer, och därmed vågar kanske ingen sätta sig emot chefen.  Jag var även med om det när jag gjorde APL på hemtjänsten där en grupp ledare hade ett auktoritärt ledarskap, denna stod också och skrek på sina anställda och när de påpekade något tex. att de inte hann med något hos en vårdtagare på grund av att de hade dålig tid blev gruppledaren arg. Detta lede till stress och att folk sjukskrev sig på grund av detta. Stress är vanligt i sjukvården och leder till många och ofta långa sjukskrivningar vilket leder till stora kostnader både för samhället och arbetsgivaren. För samhället kostar det för eventuella sjukhusvistelser/ besök. Det är även ansträngt läge på sjukhusen med personal och med fler sjuka så ökar även pressen för dessa.  Tex. Ur  arbetsgivarens perspektiv i en kommun kostar det extra då man måste sätta in extra personal då även där är det stor brist på personal. Om det är en usk som blir sjuk är det inte allas säkert att man får in en ny sådan, detta då det är brist på dessa. Istället får man då kanske ta in ett vårdbiträdäde utan utbildning. Detta kan drabba patienten negativt då denna kanske inte kan se samma saker som en usk kan göra. Den enskilda arbetstagaren och dess anhöriga kan även drabbas mycket hårt rent ekonomiskt om denne blir sjuk, då ens vanliga ekonomi ofta inte är uppbyggd för att man ska bli sjuk. Därför är det viktigt att arbetsgivaren jobbar förebyggande ,detta lönar sig oftast även ekonomiskt i längden. Något annat som är viktigt är att det finns tillräckligt med personal på jobbet. Detta är ett stort problem inom vård och omsorg då det ibland inte finns någon personal att tillgå. När detta hände på min praktik fick vi gå in och täcka för denna personalen också vilket blir extra arbete och därmed mer stress.  

Hot och våld är mycket alvarligt och tyvärr drabbas ofta personal inom vård och omsorg av detta.  Därför ska det finnas en handlingsplans för detta på varje arbetsplats. Många arbetsgivare har även i sitt arbete mot hot och våld valt att satsa på att all sin personal ska bära överfalls larm under vissa tidpunkter samt vid ensamarbete. Tyvärr är min erfarenhet dålig av att personalen använder dessa vid tex. ensamarbete. Trots att försäkringarna många gånger inte gäller om de inte bär larmen. Argument som jag fått till att man inte använder larmen är många, några av de är att det aldrig har hänt något med hen när hen har jobbat, att man inte vet hur man använder dom,  att de har alltid en telefon med sig när de jobbar. Men tyvärr är alla dessa argumenten jätte dåliga och det är mycket slappt att arbetsgivaren inte ställer mer krav och kanske utför stickprovskontroller när de vet om problemet.  Många arbetsgivare har även valt att utbilda personalen i vad de ska göra vid hot och våld. Men tyvärr är dessa arbetsgivare alldeles för få idag. På min arbetsplats på skånes djurpark har vi även överfalls larm i baslägret vilket känns väldigt tryckt då det är där alla går in till parken samt ditt alla problem kommer. Detta larm är direkt kopplat till polisen men många andra har även valt att koppla det till ett bevakningsföretag. Min pappa som är väktare kommer många gånger förre polisen vid ett överfallslarm. I dessa hotfulla situationer  är varje minut viktig. Något som jag däremot saknar är övervakningskameror vilket kan vara bra och skrämma bort många från att begå ett överfall eller brott. Vi har även ett system som heter cash gard som innebär att vi inte får ut några pengar vid ett rån. Men även detta system har sina baksidor då man kan göra ett återköp i kassan och därmed få ut pengar ändå. Det jag vill säga med detta är att det är väldigt svårt att skydda sig helt från rån. Vi har även fått direktiv på vad vi ska göra vid ett rån.   

Från och med 1 januari 2016 finns det en ny lag som säger att många nya verksamheter ska ha arbetskläder. Exempel på arbetsplatser som numera ska ha arbetskläder är hemtjänsten och Lss boende. Detta är något som många kommuner fortfarande bryter emot. Att man bryter emot det kan ha många orsaker men de vanligaste är kostnader samt att man inte vet hur man ska tvätta kläderna då det inte finns några resurser till detta i kommunen. Detta är viktigt att följa liksom de basala hygienrutinerna för att undvika smittspridning. Jag märkte tillexempel på samtliga APL platser att man inte använde plastförkläde vilket är väldigt viktigt för att minska risken för smitta. Det är även väldigt bra att den här lagen kom till då man sliter väldigt mycket på sina egna kläder då man måste tvätta dessa varje dag. Detta är också något som tyvärr alltför många inom tex. hemtjänst personalen bryter mot. Jag tycker även att man känner sig även mer professionell med arbetskläder vilket även höjer statusen för yrket.  Vilket är viktigt för att fler ska välja yrket i framtiden. Något annat som kan höja statusen är en Leg. För usk. Detta är något som har diskuterats i perioder och nu 2016 är dissektionen i gång igen.  Andra saker som är en risk för smittspridning är om vi som vårdpersonal sticker oss på olika nålar vid tex. Ven provtagning. Sprutar och nålar ska alltid hanteras som riskavfall. Bland sjuksköterskor och läkare uppger 30-40% att dom har utsatts för blod eller stickskador de senaste året.  Om du sticker dig ska du följa den åtgärdsplan som finns på arbetsplatsen och eventuellt ta prover för att se om du drabbats av någon blod buren smitta. Du ska även precis som alla andra skador som sker på en arbetsplats göra en arbetsskadeanmälan (försäkringskassan) tillsammans med din chef eller arbetsledare.  En arbetsskadeanmälan ska man alltid som jag tidigare nämnt göra så fort något har gjort ont eller att en olycka har inträffat tex. Att man bränt sig på en varm platta. Detta är viktigt att göra då menen av en skada kan komma långt efter att skadan har inträffat. Om det funnits stor risk för att du skulle sticka dig ska du istället göra en tillbudsanmälan.  

Elsäkerhet är en viktig del för att motverka brand. Bara något så pass enkelt som att ett ljusrör står att blinkar kan vara en brandrisk. Vissa saker får man inte heller koppla in själv då det krävs olika el licecer som man får som elektriker. En myndighet som jobbar med elsäkerhet är elsäkerhetsverket. Denna myndighet jobbar bland annat med att ge olika råd om elsäkerhet till både privatpersoner, kommuner och företag.   

Kränkande särbehandling på arbetsplatsen regleras i arbetsmiljöverkets föreskrifter om syst