Vetenskapliga revolutionen

Vetenskapliga revolutionen

inledning

Under den nya tiden eller tidigmoderna tiden så kom det enorma upptäckter inom en rad olika
ämnen i vetenskapens värld, astronomi, fysik, matematik, biologi m.m., men jag har valt att fokusera
på astronomin och lite fysik.
Vetenskapliga eller naturvetenskapliga revolutionen som den också kallas växte fram i Europa under
1500- och 1600-talen. Det var många anledningar och faktorer som gjorde att dessa upptäckter växte
fram under denna tid och att det var just i Europa. En av anledningarna var att den grekiske filosofen
Aristoteles, även om många av hans verk visade sig vara felaktiga, hade tidigare talat om att det var
viktigt att studera naturen för att förstå sig på den. Detta var en stor förutsättning men det var tack
vare de ständiga europeiska krigen och upptäcktsfärderna som gjorde att européerna kunde utveckla
sitt tänkande.
Det behövdes mer och mer avancerade vapen och befästningar för att kunna vinna över sin fiende
och för detta behövdes det mer exakta mätningar och beräkningar. Man behövde också förbättra sin
navigationsförmåga på havet för att vinna kampen om kolonier, och här krävdes det bättre
navigeringsmetoder och mer exakta kartor. Konkurrensen mellan länderna drev på utvecklingen
rejält. En annan viktig del var att Europa blev rikare tack vare kolonierna och slavarna som de tog
därifrån, och med mer pengar så kunde fler utbilda sig och mer vetenskap kunde utföras.

Astronomi

Den exakta händelsen som startade den naturvetenskapliga revolutionen och när det inträffade kan
diskuteras men ofta säger man att det började med den polske astronomen Nicolaus Copernicus.
Han föddes i staden Thorn(dagens Torun) år 1473 och studerade olika ämnen, teologi, medicin,
matematik och astronomi b.la.
Astronomin var viktig för navigeringen under den här tiden och för att kunna hitta på vattnet
studerade man hur stjärnorna rörde sig och deras positioner. De flesta utgick från en geocentrisk
världsbild vilket är att man tänker att jorden är universums mitt och att allt kretsar runt den i
perfekta cirklar och detta tyckte kyrkan var bra eftersom att det stämde överens med deras
föreställning. Men med detta synsätt blev det krångligt att navigera ibland vilket gjorde att vissa
började tro att det egentligen var solen som var mitten av universum.
Copernicus jobbade nästan hela sitt liv på en heliocentrisk världsbild, där solen och inte jorden var
centrum av universum. Han trodde bestämt på denna världsbild, men väntade att publicera sina
teorier och beräkningar tills kort innan hans död troligen för att han var rädd för dålig reaktion av
kyrkan vilket ofta ledde till att man blev bränd på bål.
År 1543 blev hans arbete publicerat i hans bok Om himlakropparnas kretslopp.
Dansken Tycho Brahe var nästa viktiga person för astronomin. Han trodde felaktigt att jorden var
universums mittpunkt men oavsett detta så gjorde han de mest noggranna mätningarna av stjärnors,
planeters och kometers banor.
Copernicus hade helt rätt med att solen var universums mittpunkt men han trodde felaktigt att
planeternas rörelser gick runt solen i perfekta cirklar vilket gjorde att han inte riktigt kunde få ihop
sina beräkningar.

Johannes Kepler från Österrike forskade noggrant planeternas banor med observationer och
matematiska beräkningar och tack vare det kunde han bekräfta Copernicus teori om att jorden rörde
sig runt solen och inte tvärtom. Dessutom bevisade han att planeterna inte rörde sig i perfekta cirklar
utan i ellipser vilket betyder ungefär att de rörde sig i ovala banor.
Galileo Galilei född år 1564 var en italiensk astronom, fysiker, mekaniker, filosof och matematiker
som spelade en väldigt stor roll i den vetenskapliga revolutionen. Galilei anses ibland som den förste
vetenskapsmannen eller fadern av naturvetenskap och det är på grund av att han var en av de första
som forskade genom fullbordade försök. Dessutom så var han den första att noggrant registrera sina
observationer.
Galileo kombinerade Keplers beräkningar med Copernicus teori och tillsammans med sina egna
beräkningar lyckades han helt och hållet motbevisa den geocentriska världsbilden. Han räknande ut
att solen hade fläckar och att den alltså inte var helt perfekt vilket kyrkan lärde ut. Med hans teleskop
märkte han tre föremål vid Jupiter som han då beskrev som tre fixstjärnor vilket betyder himmelska
objekt som ser ut att de står stilla i relation med de andra stjärnorna i himlen. Efter ett antal fler
observationer märkte han att de kretsade runt Jupiter. Han hade upptäckt Jupiters tre största månar.
Vissa säger också att han uppfann teleskopet vilket inte är säkert men han har i alla fall utvecklat och
förbättrat det. Han upptäckte även andra saker som tillexempel att tidvattnets rörelser berodde på
jordens rotation.
År 1633 dömdes Galileo till livstids fängelse för kätteri. Men hans straff blev senare bytt till
förvisning. Vanligtvis så blev man avrättad genom att bli bränd på bål om man gått emot kyrkan, men
han lyckades undkomma det straffet genom att neka sina handlingar inför domstolen.

Fysik

Isaac Newton var en engelsk fysiker och matematiker som anses vara en av de mest betydelsefulla
vetenskapsmännen någonsin. Med hjälp av Keplers, Galileos och Descartes upptäkter kunde han
finna en väldigt grundläggande naturlag, gravitationslagen, som säger hur två olika kroppar påverkar
varandra beroende på deras massor och avståndet mellan dem.
Några av er kanske har hört historien om Newton som sitter under ett äppelträd. Äpplet faller ner
och träffar hans huvud och helt plötsligt har han upptäckt gravitationen. Den här historien är
förmodligen bara en förenkling, men även om det kanske gick till lite annorlunda i verkligheten så var
detta som fick honom att börja tänka.

? F= kraften mellan massorna
? G= Newtons gravitationskonstant (6,6743 ± 0,0007)·10-11 N·m²/kg²) som inte ska förväxlas
med tyngdaccelerationen på jordens yta vilket är 9,81 m/s²
? M1 = är den första massan
? M2= är den andra
? R= är avståndet mellan mitten av de två massorna
? Ju större massorna är desto högre blir kraften och ju större avstånd är desto lägre blir
kraften. Objekten kan vara vad som helst, t.ex. jorden och ett äpple eller jorden och månen.




Konsekvenser

Det blev väldigt många konsekvenser eller resultat utav denna tidsperiod. Vi kan börja med Newton,
med hjälp av upptäckter av sina föregångare så lyckades han förklara hur hela universum fungerar så
nu behövde man inte längre en gud för att kunna förklara världen. Newtons universum var helt
matematiskt och vetenskapligt. Nu när folket började se på religionen med andra ögon och man fick
nya synvinklar.

Under den här tiden hade man ett teistiskt synsätt vilket betyder att det finns en
personlig kraft i form av en gud som har skapat universum och kan ingripa i människans värld.
Newton hade ett annat synsätt som heter deism, i detta synsätt så har Gud skapat världen men
ingriper inte eller lägger sig i den. Men nu efter dessa vetenskapliga upptäckter hade ett nytt synsätt
skapas och det kom att kallas ateism. Det innebär att man inte har en tro på någon gud eller högre
makt överhuvudtaget.
Nu när man hade fått lära sig så mycket mer om hur världen fungerade blev folket mer optimistiska
och väckte hoppet om en bättre och mer framgångsrik framtid. På grund av de tekniska
framgångarna så började samhället industrialiseras och blev tillslut vad vi kallar den industriella
revolutionen.
Nu tappade alltså kyrkan mycket makt och folk började ifrågasätta religionen, eller i alla fall hur de
använde sin makt. Det kyrkan hade gjort tidigare var att utnyttja folks okunskap för att få pengar och
makt. Den vetenskapliga revolutionen började skifta folks fokus från religionen till vetenskapen
istället. Folk kunde nu ägna sig åt vetenskap utan att bli bränd på bål vilket gjorde att fler människor
kunde utbilda sig. Tack vare det här så gjorde vi många framsteg i teknologi, medicin, utbildning,
m.m. Utan denna revolution skulle vi inte ha den fakta om världen vi har idag. Vi skulle inte ha
kunskapen till att göra datorn, mobilerna eller internet. Världen hade sett helt annorlunda ut.
Och med detta så tänker jag gå över till min sista fråga, hur skulle vårt samhälle sett ut idag om inte
vetenskapliga revolutionen skett?
Jag tror att vi inte skulle ha något eller väldigt lite saker som är baserat på teknologi, som datorer,
mobiler eller andra maskiner. Vi hade inte kommit lika långt i något ämne alls, mediciner för dödliga
sjukdomar skulle inte finnas och även om vi kom på någon, så skulle den nog bli förbjuden eftersom
det ansågs som häxeri. Så eftersom vi inte skulle ha möjligheten att bota vissa sjukdomar hade nog
medelåldern vara mycket lägre än vad den är idag. Kyrkans makt skulle vara mycket större och man
såg nog fortfarande världen från ett geocentriskt per...