Språk är makt

Språk är makt


Har det alltid varit så här illa, eller är det på senare tid som vi i Sverige verkar ha gett upp det
svenska språket? När man grips av förvåning, efter att ha tagit sig igenom en vardag utan att ha
blivit attackerad av särskrivning efter särskrivning, felstavning efter felstavning eller inkorrekt
grammatik – det är då man vet att något inte stämmer. Men värre är det att detta så gott som aldrig
händer.
Språk är makt. Genom att behärska vårt språk kan vi nå ut till människor och få dem att lyssna på
oss. Om vi kan påverka och övertyga människor – det är då vi får makten. Men många verkar
missförstå detta. Det handlar inte om hur professionellt ens språk är, om man använder slang eller
ej – det handlar inte ens om hur stort ens ordförråd är. Även om det är en fördel att kunna fler ord,
spelar det ingen roll om man inte vet hur man ska använda orden.
Nej, det handlar om att kunna anpassa sitt språk på bästa möjliga sätt efter syfte och person. Pratar
du med ett litet barn i femårsåldern är det inte särskilt klokt att använda det avancerade språk du
borde använda i exempelvis ett brev till myndigheterna. Till exempel jag ska skriva om Nelson
Mandela.
Vem är han?
Mandela har haft och har än idag en stor betydelse för de mörkhyade, men också för många andra
människor tack vare hans vilja att skapa ett rättvist och sammanbundet samhälle. Han har hållit
fast vid idealet om ett demokratiskt och fritt samhälle där han ville skapa samma möjligheter för
alla, oavsett hudfärg.
Vi valde att fördjupa oss inom detta arbetet eftersom vi tycker att det är nödvändigt för alla att veta
att världen inte alltid har sett ut som den gör idag. Visserligen händer det hemska saker varje dag,
men att någon vågar ställa sig mot all diskriminering och ägna sitt liv åt sitt folkslag är något
oerhört modigt.

Nelson Mandela sade en gång: ”If you speak in a language they understand, you speak to their
head. If you speak in their own language, you speak to their heart.” Att prata samma språk ger en
känsla av solidaritet, och man själv kan ses som jämlik. Folk lyssnar på dig, vilket skapar
möjligheten för dig att ändra deras perspektiv. Du får därmed ”makt”. Förstår inte personen vad
du säger, genom att du kanske använder inkorrekt grammatik eller ordföljd, är det lätt att du inte
får deras fulla uppmärksamhet – vilket leder till att du förlorar ”makt”.
”Ja men, förstår folk mig spelar det inte så stor roll.” Jag verkar stöta på liknande versioner av
detta uttalande när jag nämner dagens inkorrekta svenska – och jag håller inte alls med. Tänk dig
att någon sjunger riktigt uselt. Det är inte svårt att förstå att denna person sjunger, men inom detta
område lär personen aldrig tas på allvar.
Samma sak gäller språket. Skriver någon en text full med felstavningar och särskrivningar förstår
man förmodligen vad personen menar, men själv hade jag inte tagit personen på så stort allvar.

Talspråket - som är menat att vara mer fritt och flytande, där felstavningar och särskrivningar
förstås inte kan förekomma – är in...