Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt

Ordet salutogent härstammar från det grekiska ordet salutogenes och som betyder hälsans ursprung.
”Salus” betyder hälsa och ”genisis” betyder ursprung. Begreppet innebär att man försöker hitta och
utveckla de faktorer som skapa hälsa.
Under alla år inom medicin och psykologi har man letat efter orsaker till varför man får en
sjukdom och försöker hitta varifrån symptomen kommer. Då säger man att hälsan är ett
normaltillstånd och att ohälsan är en avvikelse. Men med ett salutogent perspektiv tar man inte för
givet att hälsan är ett normaltillstånd, utan det finns olika orsaker till varför man är välmående på ett
fysiskt och psykiskt plan. Det innebär att man försöker förstärka det friska och inte det sjuka hos en
person.

Det var Aaron Antonovsky som myntade begreppet om ett salutogent perspektiv. Han
forskade mycket om social stress och hur det påverkar människan på olika sätt. Aaron började
forska om hur och varför människor blir sjuka av stress. Han ville se hur människor behåller sin
hälsa trots påfrestningar. 1970 gjorde han undersökningar bland 1150 judiska kvinnor i klimakteriet.
300 av dessa hade suttit i koncentrationsläger och det Aaron blev fascinerad över var att 25% dessa
300 kvinnor mådde riktigt bra. När han intervjuade alla kvinnor såg han ett mönster. De som hade
klarat sig bra trots deras svåra förhållanden hade en ”känsla av sammanhang”, eller KASAM. Aaron
utvecklade ett KASAM-test där man kan se vilken grad av KASAM man har. Ju högre grad av
KASAM man har, desto större chans finns det att man klarar av motgångar på ett positivt sätt.


KASAM
Enligt Antonovsky består KASAM av tre grundkomponenter;
- Begriplighet: Handlar om att vilja förstå sig själv och omgivningen. Man har struktur, logik och
kontroll över situationerna i livet. Man upplever sig själv och omgivningen som strukturerad,
begriplig och förutsägbar. Man har ingen känsla av kaos.

-Hanterbarhet: Handlar om att fixa och hantera sin tillvaro. Man har tillräckligt med resurser
både inom sig eller i omgivningen för att klara av olika situationer och motgångar. Man ser sig
inte som ett offer, utan som herre över sitt eget liv.

- Meningsfull: Att känna sig delaktig och ha gemenskap. Ha ett mål och en mening med sitt liv
och att man betyder något för någon. Det viktigaste är att känna meningsfullhet, det är från den
man kan skapa begriplighet och hanterbarhet.
En människas känsla av sammanhang är inte evig eller statisk. En del personer har medfödda
egenskaper som gör att de lättare kan uppleva KASAM. Många utvecklar även sina egenskaper
under livets gång.

Att arbeta med ett salutogent förhållningssätt
När man arbetar med människors hälsa utifrån ett salutogent förhållningssätt fokuserar man på det
positiva som finns hos personen och i hennes omgivning. Genom optimism, självförtroende och
humor bygger man upp och stärker människor. Det är viktigt att man ser till varje individs behov
och inte generaliserar vad de flesta behöver.

Det salutogena arbetssättet är ett helhetsperspektiv. Man ser på alla delar av hälsa och alla de
faktorer som påverkar den. Man försöker också se allt från den ljusa och positiva sidan. När man är
sjuk eller mår dåligt är det väldigt lätt att bara fokusera på de symptom man har och hur dåligt man
mår utav det. När man arbetar med ett helhetsperspektiv innebär det i praktiken att man inte
fokuserar på fingret som man har ont i eller de negativa detaljerna, utan ser till allt som faktiskt
fungerar i livet. Det kan vara att man faktiskt kan gå och inte har några allvarliga sjukdomar. Man
försöker få individen att få upp ögonen för helheten av sitt liv och se det från den ljusa sidan. Det
positiva tänkandet går hand i hand med helhetsperspektivet.

Man försöker också uppmuntra allt som är positivt. Om en individ gör bra ifrån sig så ska
det uppmärksammas och uppmuntras, antingen genom att man säger det eller visar att det individen
gjort är bra. På detta sätt lär man sig att positivt föder positivt. En del personer är av naturen
positiva av sig. Men alla kan lära sig att bli positiva, det är något man bestämmer sig för att vara.
Det finns inte alltid saker som man kan se positivt på. Ibland måste man acceptera att saker
är tragiska och smärtsamma, men då måste man komma ihåg att det finns saker i sitt liv som är bra
och som fungerar.


KASAM i praktiken
När man använder KASAM i praktiken utgår man från de tre grundkomponenterna.
- Begriplighet: Inom vård- och omsorg ser man till att vårdtagarna har ett förutsägbart liv. De får
reda på vad som ska hända under dagen eller vad som kommer ske under en undersökning. Man
arbetar för att individen inte ska känna kaos eller få negativa överraskningar i livet.

- Hanterbarhet: Som personal hjälper man till vårdtagarna att känna att de klarar av olika
situationer och motgångar. Ett viktigt begrepp är coping, som handlar om förmågan att hantera
motgångar. Detta begrepp används mycket inom stressforskning, psykosomatik och psykoterapi.
Man strävar efter att lära ut vad positiv coping är. Då accepterar man sina motgångar på ett
balanserat sätt. Man bearbetar motgångarna så man inte förtränger dem, inte ältar dem eller låter
dem ta över livet. De blir alltså hanterbara.

- Meningsfullhet: Man ser till att alla känner sig meningsfulla och betydelsefulla på sitt eget sätt.
På ett äldreboende kan man till exempel se till att berätta för vårdtagarna att de betyder något och
få dem att göra saker som gör att de känner sig meningsfulla.

Egenansvar
I det salutogena arbetet vill man också få individen att ta ansvar för sitt liv. Om någon har en
negativ livssituation är det vanligt att man lägger över ansvaret att må bra på andra. Man ser sig då
som offer för omständigheterna och har ingen kontroll över sin egen tillvaro. Har man haft en svår
uppväxt är det väldigt lätt att få en negativ livssituation. Man har svårt att hitta glädjen och energin
att ta tag i saker. Eftersom att kunna ta ansvar är ett av de viktigaste grundtankarna i det salutogena
arbetet är det viktigt att vårdtagarna får träna på det. De som inte är vana vid att ta ansvar får börja i
små steg med lite frihet och ansvar och sedan få mer och mer.

Skratt och humor
Att skratta och vara glad har en positiv inverkan på hälsan. Därför ska man vara glad och försöka
skratta bland sina vårdtagare. Glädje smittar av sig och är man själv glad finns det en stor chans att
alla i sin omgivning också blir glada. Genom att skratta tillsammans får man gemenskapen,
sammanhållningen, den sociala kompetensen, förmågan till positiv kommunikation, kreativiteten
och problemlösningsförmågan att öka. Man kan även få en individ att bearbeta svåra eller tunga
ämnen och få henne att se saker i rätt perspektiv.

Att skratta och vara glad ökar självkänslan och självförtroendet. I det salutogena arbetet är
det viktigt att man stärker vårdtagarnas självförtroende och självkänsla. För att hjälpa vårdtagarna få
bättre självförtroende och självkänsla kan man göra annat än att bara få dem att skratta och vara
glada. Till exempel är det bra om de får göra saker som de klarar av. Man kan även låta dem testa på
nya saker som man vet att de klarar av. Att stärka någons självkänsla kan man göra genom att säga
att hon duger som hon är och få henne att känna sig värdefull. Det är också viktigt att få varje
individ att känna sig speciell även om de misslyckas med någonting.
För att få en bra effekt av humorn är det viktigt att den ligger på rätt nivå. Som personal
måste man veta vart gränsen går så att ingen blir kränkt eller sårad av ett skämt.

Fördelar och nackdelar
Att arbeta med ett salutogent förhållningssätt och perspektiv är enbart positivt för vårdtagarna. Man
stärker varje individ och får dem att må bra. Det salutogena arbetssättet innehåller många olika
delar som behövs för att man ska må bra. Man måste ha alla de delarna som arbetssättet innehåller
för att få en bra hälsa. M...