Inledning

“Låt världen få veta att, en islamisk stat måste upprättas. Vare sig motstånd från fienden eller hycklaren”. Detta är direkt citerat ur ett inlägg publicerat av facebookprofilen “Sanningen från Ash Sham”. Detta  och 100 tusentals andra inlägg världen över, är exempel på hur extremistiska organisationer kan marknadsföra sin verksamhet för allmänheten. I dagens samhälle förekommer den absoluta majoriteten av informationsspridning på internet. På så vis blir sociala medier en ideal plattform för människor att föra fram information eller göra reklam för sig själva. Att sociala medier får större inflytande i samhället ger extremistiska grupper som Islamiska staten en idéal möjlighet att nå fram med sina ideologier till fler

människor. I sin rapport “Våldsbejakande islamistisk extremism och sociala medier” utgiven år 2015, refererar Linus Gustafsson till en studie som är utförd mellan september och oktober år 2014. Studien innehåller information angående IS-sympatisörer på Twitter, och är skriven av J.M. Berger och Jonathon Morgan vid Brookings Institute. Studien informerar om att det finns mellan 46 000 och 70 000 konton på twitter som hade visat stöd för IS. Utnyttjandet av sociala medier spelar en stor roll i IS rekryteringsprocess. Antalet människor som rest till syrien för att kriga under IS ledning är hög redan nu. Enligt Gustafssons rapport uppges det att antalet människor som rest från Sverige för att ansluta sig till IS-trupper i Syrien och Irak är upp emot 300 personer.

Syftet i denna rapport är att granska de tekniska och psykologiska aspekterna av Islamiska statens rekryteringar på sociala medier i Sverige.

Källkritik

Vi har använt oss av Lisa Kaati´s artikel “Våldsbejakande extremism i digitala miljöer”. Artikeln är utgiven i Januari månad 2017 vilket gör källan aktuell. En infallsvinkel kan dock vara att artikeln ej är färdigställd. Informationen i texten bara en del av en undersökning som skall pågå fram till Mars 2019. Av denna anledning kan ny fakta komma att bli aktuell i senare skeden. Utifrån vårt syfte är källan synnerligen tillförlitlig. Skribenten är anställd av Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), som är en uppdragsfinansierad myndighet under försvarsdepartementet. FOI’s verksamhet fokuserar kring bland annat studier och analyser om försvar och säkerhet. Texten är skriven på uppdrag av regeringen. Tanken med undersökningen är att ge regeringen bra underlag för sina beslut. Av den anledningen kan vi försäkra oss om att informationen ej är tendentiös.

Vi har även använt oss av rapporten “Våldsbejakande islamistisk extremism och sociala medier” skriven av författaren Linus Gustafsson. Rapporten är utgiven 2015, inget datum utges. Detta påverkar inte källans aktualitet speciellt mycket eftersom att de extremistiska rekryterings-inläggen inte är en färskvara. Med andra ord är ett inlägg från 2015 i princip identiskt med ett inlägg som publicerats idag. Rapporten är utgiven av Försvarshögskolan, av avdelningen “Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier” och på uppdrag av Nationella samordnaren. Följaktligen gör detta källan mycket trovärdig samt ej tendentiös då rapporten är skriven utifrån en tanke om att upprätthålla demokratin. Källan använder sig delvis av andra källor för att föra fram delar av sin information. En följd av detta blir att källan kan anses något beroende. Däremot använder sig källan till största del av bilder och inlägg från sociala medier. Bilderna är från en bilaga vilket gör detta till en andrahandskälla. Källan upplyser dock endast inlägg från svenskspråkiga facebookprofiler vilket gör informationen något begränsad.

Sveriges teknologiska utveckling möjliggör en rekrytering på sociala medier.

Den stora tillgängligheten till internet och sociala medier spelar stor roll i rekryteringens framgång, inte minst i Sverige. I vårt källmaterial finner vi uppgifter om att 77% av jordens internetanvändare använder sociala medier, varav 58% gör det dagligen. Sveriges tekniska utveckling gör det möjligt för en enormt snabb och utvidgad informationsspridning. Gustafsson ger i sin rapport belägg för att 96% av 17-åringarna i landet har tillgång till mobiltelefon och internet. Ungefär 87% av 13 till 18-åringar använder sig av sociala medier. Den tekniska utvecklingen i Sverige lägger till stor del grunden till att rekryteringen på sociala medier kan uppstå, och dessutom lyckas.

I Sverige leder den tekniska utvecklingen till ett möjliggörande av alternativ media som i sin tur har en stor påverkan på den främlingsfientliga sammanhållningen i samhället. Kaatis artikel visar på att det i Sverige finns ett flertal så kallade “alternativa medier”. Dessa är medier som har en begränsad spridning av nyheter utan statligt stöd. I Sverige är dessa sidor ofta radikala och förknippas med invandringskritiska texter. I artikeln beskriver Lisa Kaati de oroligheter som finns och att dessa alternativa medieplattformerna bidrar till en normalisering av främlingsfientlighet och rasism. Artikeln visar att det är denna typ av rasism som förekommer i Sverige som leder till en typ av utanförskap hos vissa människor i samhället.

Psykologiska och religiösa aspekter till en lyckad rekrytering

“Begreppet våldsbejakande radikal nationalism betecknar ideologier baserade på föreställningen att ett territorium tillhörande en viss etnicitet, ras eller kultur med våld behöver försvaras mot andra etniciteter, raser eller kulturer. Till den radikalnationalistiska miljön räknas bland annat nationalsocialiska och islamofobiska/counterjihad-rörelser”, skriver Lisa Kaati i sin artikel kring begreppet våldsbejakande radikal nationalism. I Sverige är detta fenomen närvarande på många fronter och med hjälp av vissa alternativa medier blir tankarna om ett “vi och ni” i samhället mer och mer accepterat. Lisa Kaati menar att detta blir ett fönster för IS- och jihad-företrädarna att bedriva sin radikalisering. Företrädarna trycker ned synen på “den andre”, och använder svenskarna som en fiendegrupp för att lättare kunna rekrytera de segregerade i det svenska samhället.

Kaati förklarar även hur anhängarna av religiösa våldsbejakande ideologier har en tendens att visa “låg kognitiv flexibilitet”. Detta innebär att de har svårt att sätta sig in i andras tankebanor och på så vis bildas en typ av tunnelséende där de våldsbejakande ideologierna ses som det enda rätta alternativet. En människa som hela tiden blir intalad om att det bara finns en rätt väg i livet, har en tendens att till slut följa denna väg om inget annat presenteras. Kaati menar att detta går hand i hand med svårigheten att tolerera ambivalens och kluvenhet, vilket gör att anhängaren är tvärsäker på att dess tankesätt är det enda rätta. Avstånd från att se situationen från andras perspektiv och problematisera situationen uppstår, vilket leder till ett slags dumförklarande mot de som inte delar uppfattningen i fråga. Detta resulterar i ett dikotomt tänkande och ovilja till diskussioner där valet är svart eller vitt utan några nyanser däremellan.

Rekryteringsinlägg av religiösa extremistiska organisationer i Sverige har pågått under en lång tidsspann. I Linus Gustafssons rapport “Våldsbejakande islamistisk extremism och sociala medier” (2015),  kan vi se att den första videon från syrien med en svenskspråkig man publicerad i november 2012. Mannen bakom videon heter Mujahedeen Fi Ash Sham. I videon uppmanar Fi Ash Sham “de troende att kriga”. Gustafsson förklarar i sin rapport att “uppmaningarna förs inte sällan inom ramen för religiösa, ideologiska och humanitära resonemang”. Detta blir ett redskap för rekryteringen för att väcka känslor hos de Svenskar som blir utsatta för rekryteringsinläggen.

Avslutning och analys

Syftet med den här rapporten har varit att granska de tekniska och psykologiska aspekterna av Islamiska statens rekryteringar på sociala medier i Sverige. Vi har valt att strukturera analysen kring ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv för att vidare resonera kring detta syfte.

Som vi ser i både Gustafsson och Kaatis analyser är tillgängligheten till internet och de sociala medierna den största anledningen till att rekryteringen kan lyckas så bra i Sverige. Vi kan se att 96% av landets 17-åringar har tillgång till mobiltelefon och internet. Ungefär 87% av 13 till 18-åringar använder sig av sociala medier. På så vis får IS stor publicitet när de sprider sin propaganda. Detta gör så att alla tre perspektiven individ, grupp och samhälle, påverkas av sveriges tekniska utveckling. Å ena sidan anser vi att det är denna publicitet som kommer att motverka de extremistiska influenserna från organisationer som bland annat IS. På samma vis som sociala medier bildar en plattform för IS och andra religiösa extremistiska grupper, bildas det även en plattform för anti-extremistiska rörelser.

I Sverige kan vi på många håll skildra en tydlig rasistisk uppdelning av människor på sociala medier. Kaati ger i sin rapport belägg för att alternativa medier bidrar till en normalisering av främlingsfientligheten i landet. På så vis skapas ett stort utanförskap hos de folkgrupperna som blir drabbade av den rasistiska propagandan. Vi tror att det är dessa psykologiska aspekter som en del av rekryteringens framgång vilar på. Det ligger i människans natu...