Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Matematik och Självförtroende

    Hur självförtroende påverkar matematiska prestationen

“

Gymnasiearbete

Författare: Umut Admis

Handledare: Hannes Andersson

Medbedömare: My Buskqvist

Program: Samhällsvetenskapliga Programmet

Hagströmska gymnasiet 2018

Abstract

 

This study was about checking how self-confidence correlates with mathematical performance. I used qualitative and quantitative methods where I used, among other things, the rosenberg self-esteem scale test. The result is not shocking and showed that it is possible to raise the performance of mathematics by raising self-confidence. Self-confidence is also reflected in their mathematical achievements. In the study, I conclude that you can actually improve students' mathematical performance by focusing and raising their self-esteem. You can see a correlation between academic results and self-esteem

 

Keywords:  the rosenberg self-esteem scale test, mathematical, performance, Self-confidence

 



1. Innehållsförteckning

Inledning 4

1.1 Syfte och frågeställningar 5

1.2.1 Metod                                                                                                                                             5-7  

1.2.3 Material                                                                                                                                             8 1.2.3 Avgränsningar                                                                                                                                  8-9

2. Bakgrund 9-13

3. Resultat 14-16

4. Diskussion 17

4.1 Metoddiskussion 17-18

4.2 Resultatdiskussion 18-21

4.3 Slutsatser 21-22

Källförteckning 22-23

Bilagor 24

Bilaga 1: The Rosenberg Self-Esteem Scale 24





1. Inledning

 

Jag har valt att undersöka om korrelationen mellan akademisk framgång inom matematik och självförtroende bland 4 niondeklassare i Internationella Engelska Skolan i Falun. Jag valde just detta ämne för många undersökningar har validerat antagandet att hög självkänsla är associerad med högre akademisk prestation, från olika teoretiska perspektiv (t.ex. social jämförelseteori, symbolisk interaktionsteori), att förmåga nivåer kan påverka depressiva symtom och självkänsla och att ett positivt självkoncept är önskvärt för barns personliga utveckling. Bevis för ömsesidig karaktär av självkänsla och ungdomars akademiska prestation har hittats av vissa forskare, men resultaten är inte konsekventa över studier eller dokumenterade såväl som dubbelriktad påverkan mellan domänspecifik självkoncept och akademisk prestation. Till exempel har en studie av 838 sekundära elever i USA funnit ett signifikant samband mellan självkänsla och akademisk prestation för sjunde elever, men inte för nionde klass). I ett strängt longitudinellt test av relationerna mellan självkänsla, självkoncept och akademisk prestation baserad på ett stort urval av öst- och västtyska sjunde graders, fann Trautwein och kollegor att tidigare självkoncept väsentligt förutspådde senare prestation och tidigare prestation betydligt förutsagt senare matematik självkoncept; Ett ömsesidigt förhållande mellan självkänsla och akademisk prestation kunde dock inte hittas.

 

Även om det finns bevis på ett förhållande mellan självkänsla och prestation, misslyckas andra studier med att hitta den inom vissa populationer.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om 4 högstadieelever på internationella Engelska skolan i Falun kan nå en högre akademisk nivå inom matematik genom att man jobbar med självförtroendet och för att se hur en elev presterar innan och om man med hjälp av att uppmuntra dem kan hjälpa dem med att få högre betyg. Jag vill lära mig mer om hur självförtroende påverkar betygen samt om man kan jobba med självförtroende så att man får en bättre akademisk framgång.  

 

• Speglas självförtroende i resultat i matematik för 4 åk 9 elever på Internationella Engelska Skolan i Falun (IES)?

• Går det att höja självförendet hos dessa 4 åk 9 elever på Internationella Engelska Skolan i Falun och hur påverkas resultaten i matematik?

 

1.2 Metod, material och avgränsningar

1.2.1 Metod

Metoden/Metoderna jag kommer att använda mig av för att besvara mina frågeställningar består av både en kvalitativa samt kvantitativa del. Den kvantitativa delen kommer att göras i form av The Rosenberg Self-Esteem Scale jag kommer använda mig av den pga att den är accepterad som ett av dem bästa testerna för att se hur man ligger till självförtroendemässigt. Eleverna kommer att få papper med testet på och sedan få göra dem som sedan lämnas in till mig och jag räknar ut med hjälp av instruktioner från The Rosenberg Self-Esteem Scale ut vad dem har för så kallade värden, detta görs för att eleverna själva ska känna sig trygga samtidigt som jag får ett mer nyanserat arbete och att jag ska veta vart jag har  elever samtidigt som det förstärker reliabiliteten samt validiteten i mitt arbete. Dem kvalitativa metoderna kommer bestå i form av intervju med eleverna. Anledningen till det är att jag vill ha en klar och tydlig bild av hur jag tycker att mina elever står och hur trovärdig The Rosenberg Self-Esteem Scale är, med andra ord så kanske dem får maxpoäng på The Rosenberg Self-Esteem Scale medans jag under intervjuerna inser att det inte stämmer elle vice versa. Detta är alltså mer en försäkring som kommer stärka reliabiliteten samt validiteten i mitt arbete. Så hur kombinerar man dessa två forskningsmetoder? Kvalitativ forskning är nästan alltid en startpunkt, där målet är att upptäcka nya problem och möjligheter. Dessa låter dig i sin tur definiera vad vidare forskning behöver riktas in på. Kvantitativ forskning ger specifika mått som identifierar tillförlitligheten och betydelsen av ett problem eller en möjlighet. Jag ska använda mig av båda för att få svar på bägge av mina frågeställningar.

 

Jag kommer inleda det hela med att intervjua eleverna genom att ställa frågor om hur dem känner om matematik och hur bra dem tror att dem är så att jag får lära känna dem som personer. Jag kommer även under pågende lektioner, när elever ska besvara frågor, låta dem komma fram till tavlan och visa hur dem har tänkt inför hela klassen, detta kommer jag göra för att utsätta dem för stress och för att se hur dem hanterar det. Då olika karaktärsdrag med olika nivåer på självförtoende agerar på olika sätt.

Jag kommer använda mig av The Rosenberg Self-Esteem Scale som en vital del av dem kvantitativa delen, för att kunna sätta ett värde på deras självförtroende med andra ord så att jag har en siffra att jobba med vilket leder förhoppningsvis till tydligare resultat. Jag kommer som jag tidigare har sagt att dela ut papper med skalan för att sen samla in dem och sammanställa dem statistiskt. Självkänsla kan mätas med hjälp av både tydliga och underförstådda metoder, och båda metoderna visar att de flesta människor tenderar att se sig positivt. Ett vanligt uttryckligt självbetänkande mått på självkänsla är Rosenberg självkänslighetsskala. Högre poäng på skalan indikerar högre självkänsla.Många studier har använt Rosenbergskalan för att bedöma människors självkänsla i många delar av världen. Ett intressant funderande i många prover från västvärlden, särskilt i Nordamerika, är att medelvärdet är ofta betydligt högre än mittpunkten. Heine och Lehman rapporterade exempelvis meta-analytiska data som indikerar att mindre än 7% av deltagarna gjorde poäng under mittpunkten! En intressant följd av detta är att deltagare i sådana prover som klassificeras som låga självkänsla på grundval av en medianuppdelning, normalt har åtminstone måttlig självkänsla.

Om så många människor, särskilt i individualistiska kulturer, rapporterar att de har relativt hög självkänsla, är en intressant fråga varför detta kan vara. Kanske lägger vissa kulturer större vikt vid att utveckla högt självkänsla än andra, och människor känner därmed mer tryck för att rapportera att de känner sig bra om sig själva . Ett problem med åtgärder som Rosenbergskalan är att de kan påverkas av en önskan att skildra självet positivt. De observerade poängen på Rosenbergskalan kan vara något uppblåsta eftersom människor naturligtvis försöker få dem att se ut som om de har ett mycket högt självkänsla - kanske ligger de lite för experimenterna för att se sig bättre ut än de verkligen är och kanske gör själva mår bättre. Om så är fallet kan vi förvänta sig att genomsnittliga nivåer av rapporterat självförtroende är lägre i kulturer där det är mindre prioriterat att ha hög självvärde. Detta är verkligen vad som vanligtvis har hittats. Heine och Lehman rapporterade att japanska deltagare som bodde i Japan i genomsnitt visade måttliga självförtroende, normalt fördelade runt skalaen mittpunkten. Många andra studier har visat att människor i östliga, kollektivistiska kulturer rapporterar signifikant lägre självkänsla än de från mer västerländska, individualistiska. Däremot speglar sådana skillnader dessa olika kulturella prioriteringar och press, eller kan det vara att de speglar äkta skillnader i faktiska självkänslighetsnivåer?

Efter detta så räknar jag ihop poängen och därefter får dem göra sitt första algebra test. Efter att Algebra test nummer 1 är gjort så kommer jag under en månads tid arbeta med att höja deras självförtroende genom att ge dem trygghet.

 

Jag kommer beröma och bekräfta elevernas prestationer, både privat och framför personens klasskamrater. Jag kommer alltid börja alltid med ett positivt uttalande, och sedan kan jag lägga till genom att hänvisa till vad de behöver jobba på.

Jag kommer försöka att inte korrigera varje sak som studenten säger fel. Jag kommer inte avbryta studenten när de pratar för att rätta till dem - det kommer att skada deras förtroende, inte öka det. Jag kommer att ange uppnåbara mål från början. Detta är ett säkert sätt för elever att se hur mycket de har vuxit. Jag kommer att ge eleverna möjlighet att välja vad de lär sig - det hjälper dem att bygga upp sig själv. Jag kommer prova en inlärnings meny eller ett val styrelse där eleverna får välja vilka aktiviteter de vill lära sig om. Jag kommer vara noga med att alltid uttrycka en positiv inställning till alla mina elever. Detta visar att jag är på deras sida och att de är värda min uppmärksamhet. Jag kommer skapa möjligheter för elever att lyckas genom att bygga på deras styrkor. Om en student vet mycket om något, så kommer jag fråga dem om att berätta om det. "Jag är inte bekant med hur det nya spelningssystem fungerar, kan du förklara det för mig?" Att fråga eleverna om deras hjälp är en stor förtroendehöjning för deras ego. Jag kommer uppmuntra eleverna att göra bättre än de gjorde tidigare. Till exempel, om Anton fick en B på första provet, så kommer jag uppmuntra han att få en A den här gången. Det är viktigt att eleverna tävlar mot sig själva inte sina klasskamrater. Håll koll hur bra alla elever gör och vad de är bra på och vad de behöver jobba på. Denna noga övervakning kommer hjälper mig att fånga problem när de uppstår. Detta baseras på kunskaper jag har tagit med mig från mina utbildningar i Arvika som jag gått i samband med detta matematikprojekt. I utbildningarna, som främst handlade om hur man som ledare kunde främja elevernas självförtroende samt utveckla deras matematiska kunskaper med ett ökat självförtroende, så fick jag lära mig att ovanstående handlingar från mig som lärare skulle främja både deras självförtroende och deras matematiska kunskaper då jag skulle associera matematik med ett positivt beting samt att dem skulle komma att se fram emot matematiklektionerna.  

 

Jag kommer göra allt detta ovan nämnda två gånger, en gång innan mitt arbete och en andra gång efter mitt arbete. Jag kommer använda mig av samma metod och samma tester. Jag kommer alltså göra ett The Rosenberg Self-Esteem Scale i början av träffarna samt intervjua eleverna för att se om resultaten från The Rosenberg Self-Esteem Scale stämmer någorlunda överens med vad dem själva tycker. Sedan kommer jag ha ett “ mellan fas” där jag kommer att jobba på det ovan nämnda arbetsmetoden för att främja självförtroendet och dem matematiska kunskaperna. Efter det så kallade mellan fasen så ska jag genomföra fas ett igen. Alltså jag kommer ännu en gång använda mig av The Rosenberg Self-Esteem Scale för att sen sammanställa och jämföra resultatet. Jag kommer även ha en avslutande intervju där jag får se om resultatet från The Rosenberg Self-Esteem Scale och intevjuerna stämmer överens  Det är resultaten från faserna som jag sedan ska jämföra och sammanställa för att ta fram ett resultat.

1.2.2  Material

Materialet jag kommer använda mig av är olika mallar för att kunna dra slutsatser om hur dem ligger till. Jag kommer behöva använda mig av algebra prov. Jag kommer använda mig av The Rosenberg Self-Esteem Scale som en vital del av dem kvantitativa delen, för att kunna sätta ett värde på deras självförtroende med andra ord så att jag har en siffra att jobba med vilket leder förhoppningsvis till tydligare resultat. Högre poäng på skalan indikerar högre självkänsla.Många studier har använt Rosenbergskalan för att bedöma människors självkänsla i många delar av världen så detta gör den mer trovärdig. Ett intressant funderande i många prover från västvärlden, särskilt i Nordamerika, är att medelvärdet är ofta betydligt högre än mittpunkten. Heine och Lehman rapporterade exempelvis meta-analytiska data som indikerar att mindre än 7% av deltagarna gjorde poäng under mittpunkten! Litteraturen jag har använt mig av är Do narcissists dislike themselves ‘deep down inside?’. Psychological Science av Campbell, W., Bosson, J. K., Goheen, T. W., Lakey, C. E., & Kernis, M. H. (2007).

Narcissism, self-esteem, and the positivity of self-views: Two portraits of self-love. Personality and Social Psychology Bulletin av Campbell, W. K., Rudich, E., & Sedikides, C. (2002).

Positive self-views: Understanding universals and variability. Journal of Cultural and Evolutionary Psychology av Heine, S. J. (2004).

Culture, self-discrepancies, and self-satisfaction. Personality And Social Psychology Bulletin av Heine, S. J., & Lehman, D. R. (1999).

Is there a universal need for positive self-regard? Psychological Review av Heine, S. J., Lehman, D. R., Markus, H. R., & Kitayama, S. (1999).

Jag kommer även använda mig av Frida Jacobsons rapport,

Dessa är alltså mina primära källor jag kommer även använda mig av flertal mindre källor som tillexempel NE.SE. Jag kommer för den delen inte använda mig av hela litteraturen utan det jag tycker passar bäst till mitt syfte. Jag fick tag på denna litteratur genom min morbror (Üstün Dökmen) som är lokaliserad i turkiet och är en högt uppsatt psykolog samt forskare inom ämnet psykologi. Dessa källor är trovärdiga då litteraturen är skrivet av högt uppsatta forskare och experter inom området. Dessa är användbara då dem tar upp olika faktorer som kommer vara viktiga för mig som till exempel Is there a universal need for positive self-regard? Psychological Review av Heine, S. J., Lehman, D. R., Markus, H. R., & Kitayama, S. (1999), som tar upp betydelsen av hur man ser på sig själv. Så varje källa tar upp en viktig aspekt av ämnet som kommer ha en stor betydlese för mig senare i texten.  

1.2.3 Avgränsningar

Mina avgränsningar är att jag endast undersöker en del av matematikens delar då jag inte hinner med ett större arbete, alltså att jag endast gör denna undersökning inom algerba och inte inom till exempel diagram eller andrgradsekvationer utan på grund av tidsaspekten så väljer jag bara en del utav matematikens gren vilket blir Algerba. Andra avgränsningar är antalet elever, undersökningen tar bara hänsyn till hur man höjer självförtroendet samt hur självförtroendet ökar/minskar och påverkar/inte påverkar elevernas matematiska prestationer inom algebra. Detta är en sak som kan påverka reliabiliteten och validiteten i mitt arbete. I en grupp med 20 elever så kanske jag får ett annat resultat än vad jag kommer få nu

 

 

Faktorer som skulle kunna påverka reliabiliteten och validiteten i mitt arbete är som jag tidigare sagt elevernas egna uppskattningsförmåga samt ärlighet i sina besvarande av undersökningarna. Vad är reliabilitet? Jo reliabilitet hänvisar till repeterbarhet av fynd. Om studien skulle göras en andra gång, skulle det ge samma resultat? Om så är fallet är uppgifterna tillförlitliga. Om mer än en person observerar beteende eller en händelse bör alla observatörer komma överens om vad som registreras för att hävda att uppgifterna är tillförlitliga.. Vad är validitet då?  Jo validitet avser forskningens trovärdighet. Är fynden äkta? Är handstyrka en giltig mått av intelligens? Nästan säkert är svaret "Nej, det är det inte".? Svaret beror på mängden forskningsstöd för ett sådant påstående. Något som stärker reliabiliteten samt validiteten i mitt arbete är att mina källor kan återanvändas och att alla kan få tag i mina källor genom en bokhandel.

 

Att ta hänsyn till detta påverkade inte mitt arbete i större utsträckningar utan att jag endast fick dokumentera noggrannare och tänka till noggrannare. Reliabiliteten och Validiteten kan påverkas i andra fall av antalet elever.

2. Bakgrund

 

Vad är självförtroende: Självförtroendet kan ibland kallas självrespekt eller används som en term för att beskriva ens värde som man har för sig själv , kan vara en viktig del av framgången. För lite självkänsla kan låta människor känna sig besegrade eller deprimerade. Det kan också leda människor att göra dåliga val, falla i destruktiva relationer, eller misslyckas med att leva upp till sin fulla potential. För mycket självkänsla, som uppvisat i narcissistisk personlighetsstörning, kan säkert vara avskräckande för andra och kan till och med skada personliga relationer.

 

Självkänslighetsnivåer i extremt höga och låga änden av spektret kan vara skadliga, så idealiskt är det bäst att träffa någonstans i mitten. En realistisk men positiv syn på dig själv anses allmänt vara ideal. Men vad exakt är självkänsla? Var kommer det ifrån och vilket inflytande har det verkligen på våra liv?

 

Vad är självförtroende inom Psykologin?

I psykologi används termen självkänsla för att beskriva en persons övergripande känsla av självvärde eller personligt värde. Med andra ord, hur mycket uppskattar du och gillar dig själv.

 

Självkänsla ses ofta som ett personlighetsdrag, vilket innebär att det tenderar att vara stabilt och bestående. Självkänsla kan innebära en rad olika övertygelser om dig själv, till exempel bedömningen av ditt eget utseende, tro, känslor och beteenden.

 

Varför självförtroende är viktigt? Självkänsla kan spela en viktig roll i din motivation och framgång genom hela ditt liv. Lågt självkänsla kan hålla dig tillbaka från att lyckas i skolan eller jobbet, för att du inte tror dig att kunna lyckas.

Däremot kan ha ett hälsosamt självförtroende hjälpa dig att uppnå eftersom du navigerar i livet med en positiv, assertiv attityd och tror att du kan uppnå dina mål.

 

Självförtroende teorier

Behovet av självkänsla spelar en viktig roll i psykologen Abraham Maslows behovshierarki, som avbildar självkänsla som en av de grundläggande mänskliga motivationerna. Maslow föreslog att människor behöver både respekt från andra människor och inre självrespekt. Båda dessa behov måste uppfyllas för att en individ ska kunna växa som en person och uppnå självaktualisering. Det är viktigt att notera att självförtroende är ett koncept som skiljer sig från “själv effekten”, vilket innebär hur bra du tror att du kommer att hantera framtida handlingar, prestanda eller förmågor.

 

Faktorer som kan påverka självförtroende

Som du kan tänka dig finns det olika faktorer som kan påverka självkänslan. Genetiska faktorer som hjälper till att forma den övergripande personligheten kan spela en roll, men det är ofta våra erfarenheter som ligger till grund för det övergripande självförtroendet. De som konsekvent får alltför kritiska eller negativa bedömningar från vårdgivare, familjemedlemmar och vänner, till exempel, kommer sannolikt att uppleva problem med låg självkänsla.

Dessutom kan ditt inre tänkande, ålder, eventuella sjukdomar, funktionshinder eller

fysiska begränsningar och ditt jobb kunna påverka ditt självkänsla.

 

Tecken på hälsosamt* självförtroende

Du har nog en bra känsla för vem du är om du uppvisar följande tecken:

Förtroende

Möjlighet att säga nej

Positiv utsikter

Förmåga att se övergripande styrkor och svagheter och acceptera dem

Negativa erfarenheter påverkar inte det övergripande perspektivet

Möjlighet att uttrycka dina behov

Tecken på låg självförtroende

Du kan behöva arbeta med hur du uppfattar dig själv om du uppvisar några av dessa tecken på dåligt självförtroende:

Negativa utsikter

Dåligt självförtroende

Oförmåga att uttrycka dina behov

Fokusera på dina svagheter

Känslor av skam, depression eller ångest

Tro på att andra är bättre än du

Känslighet mot kritik

Socialt tillbakadragande

Irritation eller fientlighet

För mycket fokus på personliga problem

Fysiska symptom (trötthet, sömnlöshet och huvudvärk)

Negativa tankar om jaget

Känslor av värdelöshet och nederlag

Upplever skam efter misslyckande

Problem med att acceptera positiv feedback

Rädsla att misslyckas.

 

Icke desto mindre har ett positivt självförtroende betraktats som ett önskvärt attribut för eleverna, och därför studerar studier av självförtroendeåtgärder ofta det viktiga inflytandet av lärares dispositioner och skolklimat i utvecklingen av en positiv Självuppfattning. I synnerhet har studier i stadsskolor visat betydelsen av lärarstöd för mellanskoleelevernas akademiska engagemang och det efterföljande inflytandet detta stöd har på akademiskt självbegrepp . På samma sätt har andra undersökningar med den nuvarande studiens urval av nordamerikanska och brittiska elever visat att de viktigaste inflytande dessa skolor har på elevinriktning mot skolan är deras kamrater och lärare. Ändå är det direkta inflytandet som självkänsla har på akademisk prestanda oklart, med ytterligare longitudinell forskning som behövs för att hjälpa till med att förstå förhållandet.

 

Även om det finns bevis på ett förhållande mellan självkänsla och prestation, misslyckas andra studier med att hitta den inom vissa populationer. I en studie av 643 afroamerikanska och vita ungdomar i södra landsbygden fann Heine och Lehman att akademisk självförtroende inte var en stark förutsägelse för självkänsla. Men självförtroende om social stående och relationer bar större vikt. Heine och Lehman  har funnit i en analys av data från National Educational Longitudinal Study i USA att en känsla av personlig kontroll påverkar efterföljande akademisk prestation men självkänsla gör det inte. Vidare har den personliga kontrollen visat sig vara relaterad till självuppfattning som visat sig kräva en viss grad av positiva självvärderingar för att upprätthålla självuppfattning. Även om självuppfattning och självkänslan ofta är relaterade, visar det ökande beviset på att den positiva effekten av studentens självuppfattning för akademisk framgång inte heller visar ett direkt positivt inflytande från självkänsla på skolprestation.

Tidigare Forskning:

Jag hittar tyvärr ytterst lite om tidigare forskning om detta ämne men jag har hittat en undersökning som har gjort ett diagram om ett liknande arbete där hon anser som skrivit artikeln (Frida Jacobson) menar att i den svenska läroplanen så har vi mer börjat se att ord som tex Självförtroende, självkänsla och reflektion har börjat användas mycket flitigare sedan 1940-talet. Jacobson menar att man i sverige börjar se en korrelation mellan högre betyg och mer fokus på elevens självförtroende och att man i läroplanen/läroplanerna har lagt till att fokus på självförtroende ska ske.

 

(diagram taget ur Jacobsons arbete)

Enlig Jacobson så är Diagrammet ovan en så kallad ”stacked column chart” eller ”stackade” stapeldiagram. Den röda delen av stapeln visar artiklar med en sökpoäng på 500 eller mer och den blå delen av staplarna representerar artiklar med en poäng under 500.

Man ser tydliga tecken hur det började öka efter en viss tid.

 

                   “

Matematiken blev under 1900-talets första hälft kopplad till intelligens och elever som inte presterar bra i matematik känner sig ofta dumma. En elev som

märker att han/hon inte kan leva upp till skolans krav får en dålig självkänsla och självförtroendet knäcks när de inte klarar av att prestera.  Hur presterar då elever med låg självkänsla? Enligt Olof Magne är det ett stort problem med matematikängslan eftersom det gör att eleven mår dåligt och resultatet blir sämre. Han tror att fröet till ängslan sås redan på lågstadiet för att sedan växa och slå rot ordentligt inför de högre åldrarna. Till slut tar det stopp. Artikeln från 1964 är en av många artiklar av Olof Magne som skrevs under 1960- och 1970-talen, alla på samma tema, nämligen matematik och elever med svårigheter i matematik av en eller annan orsak.

 

Ett intressant funderande i många prover från västvärlden, särskilt i Nordamerika, är att medelvärdet är ofta betydligt högre än mittpunkten. Heine och Lehman rapporterade exempelvis meta-analytiska data som indikerar att mindre än 7% av deltagarna gjorde poäng under mittpunkten! En intressant följd av detta är att deltagare i sådana prover som klassificeras som låga självkänsla på grundval av en medianuppdelning, normalt har åtminstone måttlig självkänsla.

Om så många människor, särskilt i individualistiska kulturer, rapporterar att de har relativt hög självkänsla, är en intressant fråga varför detta kan vara. Kanske lägger vissa kulturer större vikt vid att utveckla högt självkänsla än andra, och människor känner därmed mer tryck för att rapportera att de känner sig bra om sig själva . Ett problem med åtgärder som Rosenbergskalan är att de kan påverkas av en önskan att skildra självet positivt. De observerade poängen på Rosenbergskalan kan vara något uppblåsta eftersom människor naturligtvis försöker få dem att se ut som om de har ett mycket högt självkänsla - kanske ligger de lite för experimenterna för att se sig bättre ut än de verkligen är och kanske gör själva mår bättre. Om så är fallet kan vi förvänta sig att genomsnittliga nivåer av rapporterat självförtroende är lägre i kulturer där det är mindre prioriterat att ha hög självvärde. Detta är verkligen vad som vanligtvis har hittats. Heine och rapporterade att japanska deltagare som bodde i Japan i genomsnitt visade måttliga självförtroende, normalt fördelade runt skalaen mittpunkten. Många andra studier bland annats i boken skriven av Campbell W, Bosson, J. K., Goheen, T. W., Lakey, C. E., & Kernis, M. H. har visat att människor i östliga, kollektivistiska kulturer rapporterar signifikant lägre självkänsla än de från mer västerländska, individualistiska. Däremot speglar sådana skillnader dessa olika kulturella prioriteringar och press, eller kan det vara att de speglar äkta skillnader i faktiska självkänslighetsnivåer?

 “

3. Resultat

Jag kommer att lägga upp resultatet på ett sådant sätt att jag går igenom hur olika faserna som jag skrev i metoddel om. Jag kommer gå igenom det steg för steg. Jag kommer även använda mig av en tabell.

3.1 Fas ett

Resultat: Av fyra elever som i början startade enligt dem med relativt dåligt självförtroende. Elev ett, två, fyra ansåg att dem på skala ett till tio, i den kvalitativa undersökningen, hade en 3a i självförtroende endast elev nummer tre ansåg sig ha högre och det var en 5a. I samma undersökning så ansåg sig elev nummer ett och två endast kunna uppnå betyget E på Algebra delen inom matematik, Elev tre och fyra trodde på D. Jag använde mig av ett förtest och eftertest i denna undersökning.

Eleverna fick även göra The Rosenberg Self-Esteem Scale test där medelvärdet brukar ligga på mellan 15-25 poäng. Endast två av mina elever hamnade där och det var elev nummer ett och tre. Elev ett med ett resultat på 17 poäng, elev tre med ett poäng 19. Elev två och fyra fick samma resultat vilket var 13.

På förtestet fick elev ett och tre,  41 rätt elev två fick 34 rätt och elev fyra fick 39 rätt det fanns 81 frågor på testet.

Kolla även tabellen nedan. (Jag kommer i tabellen nedan använda mig av en förkortinin (TRSES som står för The Rosenberg Self-Esteem Scale)

 

Fas två: Fas två gick ut på att jobba med elevernas självförtroende för att höja deras betyg samt självförtroende, detta gjorde jag med hjälp av det jag tidigare lärt mig på mina diverse utbildningar som jag har gått under detta matteprojekt med fokus på självförtroende. På dessa utbildningar så fick jag lära mig hur jag skulle få dessa elever mer självsäkra inför en grupp samt hur ska jag ska agera samt lägga upp lektionerna för att förbättra dessa elevers självförtroende. Det som var speciellt med detta upplägg var att jag fick lära känna eleverna lite djupare för att kunna bygga en trygghetskänsla hos eleverna även denna gång kan vi gå tillbaka till Maslows behovstrappa där säkerhet/trygghet är en av de basala behoven hos en människa. Jag träffade eleverna 14 gånger under denna period med 1 vecka mellan varje träff varje träff var 1 timme. Jag använde mig i fas 2 av dem karaktärsdragen jag sa att jag skulle använda mig av i inledningen. Jag började fråga mer frågor om dem och försökte visa att vi är på samma sida samt att jag hellre var vän med dem än lärare, detta gjorde jag genom att jag lät dem ha mer makt och fick styra över lektionerna mer så som jag sa att jag skulle göra i metoddelen, jag använde mig av flera karaktärsdrag som jag sa att jag skulle göra i metoddelen. I Fas två så började jag se ändingar i betenden. Jag började även se nya mönster hos eleverna från att till exempel ha dem betenden och agerande som en person med låg självförtroende har till att börja agera mer som en person med mer självförtroende detta analyserade jag utifrån karaktärs typerna som jag skrev om i min bakgrund. Jag märkte att eleverna vågade misslyckas mer då dem i början av träffarna inte vill gå upp till tavlan frivilligt och dem vägrade göra det om dem inte visste svaret. Mot slutet av projektet så gick dem upp till tavlan friviligt även om dem inte kunde svaren alla gånger. Eleverna valde att komma upp till tavlan och besvara frågorna mot slutet av mitt arbete. Eleverna slutade leta upp dem rätta svaren utan var ute efter att lära sig och förstå varför resultatet blir som det blir. Det såg jag genom att dem började ställa andra frågor. Dem slutade ställa frågor som “är det här rätt” och började ställa mer frågor som “tänkte jag rätt”. Man vart med andra ord mer fixerad på processen än resultatfixerad. Elevernas förmåga att se övergripande styrkor och svagheter och acceptera dem ökade vilket är ett tecken på högre självförtroende då eleverna började förstå vilka områden dem presterade sämre på och vilka dem presterade bättre på. Dem insåg att negativa erfarenheter påverkar inte det övergripande perspektivet och började se att om har ett felsvar så gör det inget utan fokuserade på nästa tal eller försökte lösa talet på ett annat sätt till skillnad från i början av arbetet då dem verkligen ville ha ätt och frågade varandra om dem hade rätt svar. Vilket också är ett av dem mer positiva beting man kan besitta. Elevernas möjlighet till att uttrycka sina behov och vara ärliga och rak på sak ökade vilket även det är i sig tecken på ett hälsosammare självförtroende till skillnad från deras agerande i början där dem ställde passiva frågor såsom “vad är fel i min uträkning” till “vad är bra och mindre bra i min uträkning”. Eleverna började fokusera mindre på sina svagheter och la fokus på sin styrkor, elever som lärde sig bättre muntligt diskuterade mer matte istället för att bara jobba i boken. Känslor av skam, depression eller ångest när man svarade fel på frågor försvann helt och hållet mot slutet av arbetet då dem i början efter att ha svarat fel så ville dem inte svara på en till fråga. Dem slutade tro på att andra är bättre än dem och valde att börja fokusera mer på sig själv än andra. Eleverna var inte lika känslighet mot kritik i slutet av projektet och insåg att dem endast fick det för att det är så dem utvecklas medans i början så tog dem det väldigt personligt. Dem slutade ta kritik personlig och insåg att kritiken inte var riktade mot dem som person. I början av projektet så var dem socialt tillbakadragande, jag följde Maslows behovstrappa och såg till att dem började lita mer på och då vart dem även mer sociala inte bara med mig utan i gruppen vilket även prickade in Maslows nästa punkt och det är trygghet. Dem slutade tänka negativa tankar om jaget. Dem slutade känna känslor av värdelöshet och nederlag när dem gjorde fel. Dem slutade uppleva skam efter misslyckande. Dem slutade ha problem med att acceptera positiv feedback. Dem slutade att vara rädda att misslyckas

Fas tre:

För att genomföra fas 3 så var jag tvungen till att titta tillbaka till fas ett och genomföra det på exakt samma sätt för att maximera reliabiliteten och validiteten.

I fas ett så hade 4 av eleverna som i början startade enligt dem med relativt dåligt självförtroende. Där elev ett, två ,fyra ansåg att dem på skala ett till tio, i den kvalitativa undersökningen, hade en 3a i självförtoende endast elev nummer tre ansåg sig ha högre och det var en 5a. I fas tre så ansåg sig elev tå och fyra ha 8a i självförtroende. Elev ett och tre ansåg sig ha 9a. Alla elever trodde nu på att dem skulle få ett betyg över C inom algebra delen inom matematik, vilket de även lyckades med. Eleverna fick återigen göra The Rosenberg Self-Esteem Scale test denna gång med andra resultat. Alla Elever fick minst 22. Elev ett fick 25 av 30 möjliga. Elev två fick 26, Elev tre fick 27, Elev fyra fick 22. På förtestet fick elev ett och tre,  41 rätt elev två fick 34 rätt och elev fyra fick 39 rätt det fanns 81 frågor på testet. På “efter testet” fick elev ett 78 rätt, elev två fick 75 rätt, Elev tre fick 80 och elev fyra fick 72 rätt.

(Fas 2)

 

Som du ser i tabellen ovan så höjde sig alla elever i allt.

4. Diskussion

 

På denna punkt så kommer jag att diskutera min metod i arbetet samt resultatet jag har fått samt diskutera det.

 

4.1 Metoddiskussion

Det jag vill lyfta fram i metoden som jag valde att använda var att den var väldigt bra och gav mig en helhetsbild av vad eleverna tycker att dem kan och inte kan vart dem tycker att dem ligger både av valet av en okvalificerad fråga som: “hur bra självförtroende anser du att du har på skala 1-10 ” till ett mer kvalificerat system som The Rosenberg Self-Esteem Scale test som är ett mer känt men också ett mycket mer accepterat tillvägagångssätt när man ska undersöka självförtroendet hos andra. Att jag får med så många komponenter genom The Rosenberg Self-Esteem Scale test är också en vital styrka som leder till att jag får en bättre bild och ett tydligare svar från eleverna. Jag skulle ha kunnat använda mig av en annan självförtroende test som till exempel en från psychologytoday (psychologytoday är en sida som fokuserar på det senaste inom psykologi) vilket till och med ger en beskrivning av varför man har bra självförtoende eller varför man har ett dåligt självförtoende, man får alltså en motivering till varför dem anser att man har bra eller dåligt självförtroende. Nedan är ett exempel på en motivering man kan få genom Psychologytoday:

“The potential of being rejected by others as a result of who you are or what you do tends to be at the back of your mind. Although you may not live with the constant fear of being tossed away by people in your life, you may sometimes go out of your way to attain the approval of others. And this approval does matter to you, at least to some degree. Rejection by the people in your life may not shatter your self-image, but it would be quite a blow that could lead to self-doubt, discouragement, and humiliation. Realize that the only approval you should be worried about is your own - and that the potential for rejection actually starts with you. If you don't fully respect and approve of yourself, you project an image to others that says "I am not worthy, I am not good enough for you", which can result in the very rejection you fear.”

 

Men jag väljer att inte ha med den då det skulle bli för långt och jag vill helst ha siffror att jobba med.

 

Metoden jag valde påverkade faktiskt mitt arbete på ett bra sätt, den fick mig att få en bra bild om mina elever hade låg/medel eller hög självförtroende. Och den påverkade såklart mitt resultat då den gav mig ett visst spektrum till att bedöma/kunna dra slutsatser samt få fram olika resultat. Frågorna i tex psychologytodays test och The Rosenberg Self-Esteem Scale test varierar ju såklart vilket leder till att dem kan ge olika bilder av självförtoendet. En vital anledning till att jag valde The Rosenberg Self-Esteem Scale test istället för psychologytodays är att jag behövde avgränsa mig så att arbetet inte blir för stort och tar för lång tid. Jag tror däremot inte att en annan trovärdig metod än den jag valde hade gett ett annat resultat då eleverna låg så “dåligt” till inte bara i ett av testen utan i två där ena fanns bara för att jag ska kunna ställa frågan för att se om den matchar med resultatet från The Rosenberg Self-Esteem Scale test. Om det däremot hade funnits en elev som låg på gränsen så hade resultaten såklart varierat beroende på om jag hade valt olika metoder/mallar/tester.

 

Jag anser att båder reliabiliteten och validiteten i mitt arbete är hög då jag steg för steg gått igenom vad jag ska göra och varför jag ska göra det samtidigt som jag har sett samma utvecklingskurva hos var och en av mina elever.

4.2 Resultatdiskussion

 

Enlig Jacobsons forskning så har man genom åren ändrat i läroplanen för att lägga fokus på vad skolväsendet ska göra föra att höja självförtroendet, här är ett utrdag ur Lgr11:

 

“Läroplanen Lgr11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011) står under ”Skolans uppdrag” följande att läsa om

självkänsla: ”Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men

även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas,

känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra

framsteg och övervinna svårigheter.”

 

Anledning till att man valt att lägga mer fokus på bland annat självförtroendet skulle jag kunna tänka mig beror på att man insett korrelationen mellan bra betyg i skolan med högre självförtroende. Resultat från min forskning visar två saker att man genom att jobba med självförtroendet hos eleverna kan höja deras betyg inom matematik.

 

Som jag nämnde i resultatdelen så såg jag även nya mönster hos eleverna från att till exempel ha dem betenden och agerande som en person med låg självförtroende har till att börja agera mer som en person med mer självförtroende. Eleverna vågade misslyckas. Eleverna valde att komma upp till tavlan och besvara frågorna mot slutet av mitt arbete. Eleverna slutade leta upp dem rätta svaren utan var ute efter att lära sig och förstå varför resultatet blir som det blir. Man vart med andra ord mer fixerad på processen än resultatfixerad. Elevernas förmåga att se övergripande styrkor och svagheter och acceptera dem ökade vilket är ett tecken på högre självförtroende.

Dem insåg att negativa erfarenheter påverkar inte det övergripande perspektivet och började se att om har ett felsvar så gör det inget utan fokuserade på nästa tal eller försökte lösa talet på ett annat sätt. Vilket också är ett av dem mer positiva beting man kan besitta.

Elevernas möjlighet till att uttrycka sina behov och vara ärliga och rak på sak ökade vilket även det är i sig tecken på ett hälsosammare självförtroende.

Eleverna började fokusera mindre på sina svagheter och la fokus på sin styrkor. Känslor av skam, depression eller ångest när man svarade fel på frågor försvann helt och hållet mot slutet av arbetet. Dem slutade tro på att andra är bättre än dem och valde att börja fokusera mer på sig själv än andra. Eleverna var inte lika känslighet mot kritik i slutet av projektet och insåg att dem endast fick det för att det är så dem utvecklas. Dem slutade ta kritik personlig och insåg att kritiken inte var riktade mot dem som person. I början av projektet så var dem socialt tillbakadragande, jag följde Maslows behovstrappa och såg till att dem började lita mer på och då vart dem även mer sociala inte bara med mig utan i gruppen vilket även prickade in Maslows nästa punkt och det är trygghet. Dem slutade tänka negativa tankar om jaget. Dem slutade känna känslor av värdelöshet och nederlag när dem gjorde fel. Dem slutade uppleva skam efter misslyckande. Dem slutade ha problem med att acceptera positiv feedback. Dem slutade att vara rädda att misslyckas.

(Fas 1)

(Fas2)

I tabellen nedan så görs en sammanställning av hur mycket respektive elev höjd sig med på respektive punkt

 

Som man kan se så höjde sig alla elever med minst 8 poäng på The Rosenberg Self-Esteem scale med ett medelvärde på +9.5. Varje elev höjde sina resultat på proven med minst 33 poäng och medelvärdet för höjning var +37.5. Varje elev höjde sig med minst två steg i betygsskalan medelvärdet för höjning var +3 steg. Varje elev höjde sin uppskattade självförtroende med minst 4 poäng, medelvärdet låg på +5.

 

Så med tabellerna som underlag så kan jag konstatera att eleverna lyckades höja självförtroendet vilket återspeglas i resultaten.

4.3 Slutsatser

Slutsatsen ska vara enkel att läsa igenom, "det här kom vi fram till genom undersökningen"

 

I den här undersökningen så kom jag fram till att självförtroendet speglas i dem matematiska resultaten för 4:a åk 9 elever på Internationella Engelska Skolan i Falun (IES).

 

Jag kom även fram till att man genom att höja självförtroendet bland dessa elever så kan man höja deras prestation inom matematik.