Samhällskunskap 1B - Diskussionsfrågor nr 1

Hej alla! Här kommer lite instuderingsfrågor i Samhällskunskap 1b. Hoppas att ni kan få användning av dessa. Kommentera gärna era synpunkter.

1. Demokrati som styrelsesätt har sina brister, men alternativen är i nästan alla lägen

betydligt värre. Hur skulle du motivera varför demokratin är bra för en person, som

hävdar att diktatur är bättre än demokrati?

 Demokratin innebär i princip att folket ska orsaka besluten, och att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Demokratin är säkert ett nyttigt system för att bygga ett friskt samhälle, där folkviljan beslutar allt och den leder dessutom till social och ekonomisk rättvisa. Men vissa individer hävdar att demokratin har sina brister och att diktatur är således bättre än demokrati. Han eller hon kan hävda att demokratin försvarar brottslingarna, brottslingarna som har begått massor av kriminella verksamheter som förtjänar att dö. Politisk kan de påstå att majoriteten kan fatta fel beslut, pga att de inte har kunskap om ämnet och dess konsekvenser. Men Diktatur har också sina konsekvenser på alla nivåer. Diktatur strider mot människors vilja och rättigheter, där man inte kan säga sina åsikter. Du kommer bli mördad, halshuggen, kidnappad och mycket mer om diktatorn inte tycker som du tycker. Alla alternativer än demokrati är värre.

2. Sverige har negativ parlamentarism. Diskutera vad ett införande av positiv parlamentarism skulle få för följder för Sverige!

Sverige har negativ parlamentarism. Det innebär att det räcker att en regeringsbildare är accepterad och inte har en riksdagsmajoritet emot sig. Men hade Sverige en positiv parlamentarism, då hade regeringssystemet varit  annorlunda. Först och främst ska regeringarna vara starka och mer stabila. Statsminister måste förhandla fram en riksdagsmajoritet som röstar ja vid omröstningen om statsministern i riksdagens kammare. Vi tar exempelvis Fredrik Reinfeldt. Hade Sverige tillämpat positiv parlamentarism, skulle Fredrik Reinfeldt ha tvingats att förhandla fram stöd från minst ett parti utanför den egna alliansen för att kunna uppnå en positiv majoritet i riksdagen. Detta skulle då ha gett honom ett stabilare regeringsunderlag än vad han hade.

3. I Sverige får inte ministerstyre förekomma. Diskutera vad det skulle få för effekt om vi införde detta!

Ministerstyre innebär att en minister har rätt att detaljstyra den del av förvaltningen som lyder under ministern. I Sverige har en minister bara rätt att på egen hand fatta beslut som rör det egna departementet. Men om ministerstyre förekommer i Sverige, då det ska bli såhär: Ministrarna kommer att ha politiska och ekonomiska makt inom sina departementer.  De leder ministerierna och ansvarar som utgångspunkt för beslutsfattandet på det område som ministeriet ansvarar för. Detta gäller både allmänt och i enskilda fall samt ministern fattar beslut för regeringens räkning och i ärenden som handläggs av en underordnad förvaltningsorganisation. Som ett skandinaviskt land kommer Sverige att vara lika Danmark, där ministerstyre förekommer.

4. Diskutera vad ett införande av beslutande folkomröstningar skulle få för följder för Sverige! Jämför med Schweiz!

Folkomröstningar i Sverige är rådgivande och politikerna kan fatta beslut som strider mot valresultatet. Men det kan vara beslutande i ett fall, när det gäller grundlagsändring. I så fall blir folkomröstningen bindande. Det diskuteras i Sverige att beslutande folkomröstningar ger större demokratiskt genomslag.  Beslutande folkomröstning motsvarar direktdemokrati, där folketsvilja blir direkt bindande. I jämfört med Schweiz, det enda landet som tillämpar beslutande folkomröstning, kommer de svenska kommunerna fatta egna beslut i mängder  av politiska och ekonomiska frågor. Den inslaget av direkt demokrati kommer att vara mycket omfattande, både i stormöte och folkomröstning.

5. Diskutera vad som skulle hända om Sverige övergav sitt system med proportionella val och istället införde majoritetsval! Hur påverkar majoritetsval Storbritannien och USA?

Vi kommer att rösta på personer som ska representera partierna de hör till, istället för att rösta på själva partierna. Den som får mer röster väljs och blir en parlamentsledamot, medan de som får mindre röster, oavsett hur många procent, blir bortkastade. Därmed kommer att finnas bara två stora och välkända partier i landet, eftersom de små partierna kommer att ha det så svårt att hävda sig, på grund av de inte fick så många röster.

På grund av majoritetsvalet i USA och Storbritannien blir partiernas kandidater mycket kända i sina hemvalkretsar, och detta ledde till att människorna röstar på den person de gillar istället för på det parti han eller hon representerar.

6. Diskutera parlamentarism och presidentstyre! Hur påverkar de styrandet av landet och hur påverkar de demokratin i landet? Finns det något mellanting mellan dem? Är detta i så fall den gyllene medelvägen?

I parlamentarismen måste regeringen alltid ha stöd i folkrepresentationen eller åtminstone accepteras av dess majoritet. Parlamentarismens princip rör förhållandena inom staten snarare än förhållandena mellan staten och medborgarna.

Demokratiskt måste regeringen avgå när ett misstroendevotum röstas, och låta något annat parti eller några andra partier försöka styra istället.

I presidentstyre blir presidenten statschef och regeringschef, där han eller hon väljs i allmänna val. Presidenten har stor makt och ett större ansvar för beslut och verkställande än vad fallet är med premiärministern i parlamentarism.

Presidentstyre är mindre demokratiskt än parlamentarism. Men USA är ändå ett demokratisk land. USA är en federal stat med presidentstyre. Den dels in i tre delar  en exekutiv del (Presidenten), en lagstiftande del (Kongressen) och en dömande del (Högsta domstolen). Varje enskilda del ska vakta gentemot de andra delarna, så att inte en del blir för stark vilket leder till förtryck. Dessutom kan varje delstat stifta egna lagar.

Parlamentarism och presidentstyre har mycket olika egenskaper, men vi kommer att få en gyllene medelvägen om vi kombinera dem med varandra. Det kommer egentligen bli lika Frankrike och Finland som har blandning av presidentstyre och parlamentarism. Där Presidenten är statschef och utnämner regeringen. Parlamentet består av den direktvalda nationalförsamlingen och den indirekt valda senaten.

7. Låt oss leka med tanken att vi skulle kunna ändra våra grundlagar på samma sätt som alla andra lagar. ...