Politiska systemen i Sverige och Förenade Arabemiraten

Politiska systemen i Sverige och Förenade
Arabemiraten








Innehållsförteckning


Inledning
Följande frågor har besvarats
Metod för framställande av fakta
Avhandling
Sverige
Förenade Arabemiraten
Likheter och skillnader
Analys
Källförteckning:
Sverige
Förenade Arabemiraten









Inledning

I detta arbetet har jag valt att jämföra och analysera länderna Sverige och Förenade arabemiraten. I
arbetet har jag tagit upp de olika politiska systemen som respektive land har men även hur väl de
följer de mänskliga rättigheterna. Arbetet har sedan analyserats ur ett demokratiskt perspektiv.


Följande frågor har besvarats

-Är det en monarki eller republik?
-Är det en enhetsstat eller en federation?
-Grundlagar/ författning?
-Valsystem?
-Den dömande makten?
-Mänskliga rättigheter?

Samt
-Vilka för- respektive nackdelar finner du med de båda systemen ur ett demokratiskt
perspektiv?
-Vilka demokratikriterier uppfylls och vilka gör inte det?
-Vad leder de båda systemet till för konsekvenser för samhället i stort samt för individen?


Metod för framställande av fakta

De källor jag använt har hittats på google, både svenska och engelska webbsidor som jag
valt den mest oberoende källan. All fakta har granskats och jämförts med minst en sida för
att kontrollera att faktan är allsidig och korrekt.

Avhandling
Sverige

Landet har statsskicket konstitutionell monarki och styrs av ett parlament på indirekta demokratiska
grunder. Statschefen ärver sin makt men i Sverige så har man valt att inte ge någon form av makt
kring lagar och förordningar till statschefen eftersom man inte anser det är demokratiskt. De grupper
som ingår i parlamentet är den folkvalda riksdagen och det är från den gruppen som en statsministern,
regering, olika depaturer samt ett ministerråd väljs sedan.

Landet har val både på kommun, landsting, nationell nivå där man kan rösta på de partier som finns.
Vem som helst kan starta ett parti men partiet måste komma över 4% för att få en plats i riksdagen.
Val hålls vart 4:de år där alla som är över 18 och varit svenska medborgare i ett visst antal år får rösta
i det nationella valet. För att rösta i kommun och landstingsvalet ska du vara 18 år, svensk medborgare eller varit folkbokförd i minst 3 år i sverige och vara folkbokförd i kommunen/landstinget

Landet är en enhetsstat men det finns kommuner och landstings indelningar som gör att hela landet
blir representerade i riksdagen. Till riksdagen väljs 349 ledamöter från olika partier, andelen beroende
på hur mycket röster varje parti har fått dvs. ett proportionellt valsystem. Sedan väljer riksdagen en
statsminister som sedan föreslår en regering som därefter är beroende av riksdagens stöd.

Sveriges författning består av fyra grundlagar: regeringsformen (RF), successionsordningen (SO),
tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och för att ändra en grundlag
krävs att ändringen har stöd av riksdagen två gånger, och att ett allmänt val hålls mellan dessa två
beslutstaganden.​ ​Källa​ ​Källa​ ​Källa​ ​Källa​ ​Källa​ ​Källa​ (2018-12-18)

Regeringsformen är Sveriges viktigaste grundlag som representerar grunderna för landets demokrati.
Lagen presenterar att all offentlig makt utgår från folket samt principen om yttrandefrihet, den
allmänna och lika rösträtten, den representativa demokratin, parlamentarismen som princip för
förhållandet mellan riksdag och regering samt den kommunala självstyrelsen.​ ​Källa​ (2018-12-18)

Successionsordningen representerar frågan om vem som ska efterträda som statschef i Sverige. Sedan
1979 införde Sverige en full kognatisk tronföljd där äldsta barnet, oberoende av kön, skulle ärva
kronan.

Tryckfrihetsförordningen står för individens rättigheter att undgå granskning från myndigheter eller
någon annan innan skrifter utges. Samt vår rätten till att vara anonym i media.
Man presenterar även offentlighetsprincipen som handlar om samhällets rätt att ta del av myndigheters
handlingar men även nämn vilka handlingar som ej går under denna lag.

Yttrandefrihetsgrundlagen komplementerar tryckfrihetsförordningen där man nu lagt till motsvarande
rättigheter för t.ex. radio, television, film, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska
upptagningar, t.ex. på internet. ​Källa​ (2018-12-18)



Den dömande makten är oberoende och självständiga i förhållande till riksdag, regering och andra
myndigheter. Istället styrs Verksamheten vid domstolarna genom lagstiftningar såsom statsrätten och
den allmänna förvaltningsrätten, processrätten och civilrätten, samt straffrätten. ​Källa​ (2018-12-18)

De mänskliga rättigheterna i landet är skyddade av grundlag samt andra lagar och förordningar. Det
finns även en Europeisk konvention som skyddar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna som lag i Sverige sedan år 1995.​ ​Källa​ (2018-12-18)

Enligt Freedom house (2018) har Sverige uppnått en väldigt hög grad av frihet inom (poäng 100/100)
frihets bedömning, politiska rättigheter, medborgerliga friheter samt en fri press status. ​Källa
(2018-12-18)


Förenade Arabemiraten

Landet är en absolut monarki med presidentialism som är uppdelad i 7 emirat där den härskande
emiren styr, dessa är även landets högsta råd. Det finns inga politiska partier eller fackföreningar, och
man håller inte allmänna val.

En utav emirerna röstas vart 5:de år fram av högsta rådet som president och en som vice president.
Därefter väljer presidenten en premiärminister och ett federalt ministerråd. Det federala nationella
rådet är en rådgivande församling om 40 delegater som väljs vart 4:de år. Av de 40 ledamöterna utses
20 av statens medborgare genom ett val kollegium och 20 av emirerna i proportion mot hur många
invånare de har. ​Källa​ ​Källa​ ​Källa​ (2018-12-20)

Dock är det inte alla medborgare som får rösta till det federala nationella rådet, de stödberättigande
valdes av de härskare av emiraterna. I valet 2006 fick bara 6 600 personer rösta, 2011 var siffran nära
130 000 och 2015 hade rösträtten utökats till närmare 225 000 invånare och dessa är bara några få i
jämfört med landets 800 000 emiratiska medborgare. ​Källa​ ​Källa​ (2018-12-20)

Förenade arabemiraten regleras tidigare av en ​provisorisk författning från 1971 som godkändes
permanent. Författningen delades in i 10 delar med 152 artiklar. De 10 delarna nämner bl.a ​Unionens
mål, Grundläggande social och ekonomisk grund för unionen, Frihet, rättigheter och offentliga
uppdrag, Unionens myndigheter, Unionens lagstiftning och dekret och myndigheterna med behörighet
därtill, The Emirates, Den officiella religionen, sharialagar, Unionens finansiella frågor,
Försvarsmakten och säkerhetsstyrkorna samt Slutliga och övergångsbestämmelser
Enligt artikel 9 skulle en ny stad vid gränsen​ mellan Dubai och Abu Dhabi byggas med namnet " Al
Karama " och Ab​u Dhabi skulle endast vara landets temporära huvudstad. År 1979

År 1979 utarbetades ett utkast till "permanent" konstitution som möjliggjorde skapandet av ett
enhetligt militärt och rättsligt system. Året 1994 utnämndes Abu Dhabi landets fasta huvudstad och
senare i maj 1996 kom Dubai överens om en permanent institution förenade landet. Dock
upprätthåller Dubai, liksom Ras al Khaimah, sina egna domstolar, som inte är tillgängliga för styrelse
från UAE: s högsta domstol​.​ ​Källa​ ​Källa​ (2018-12-20)

De förenade arabemiratens domstolsväsende grundas på dess konstitution dock finns det 2 system,
federala högsta domstol och lokala domstolar vilket skapar otydlighet då federala domstolar endast
tillämpar fall baserade på federal lagstiftning och lokala domstolar kan tillämpa sharialagar. Det är
ingen oberoende rättsväsen då både presidenten och ledarna av de sju emiraten ett betydande
inflytande över landets domstolar och kan påverka vilka fall som ska omprövas. ​Källa​ ​Källa​ ​(2018-12-22)

Enligt Freedom house (2018) har Förenade arabemiraten uppnått en väldigt låg grad av frihet (poäng
17/100) inom frihets bedömning, politiska rättigheter, medborgerliga friheter samt så finns det ingen
fri press status eller nät frihet. ​Källa​ (2018-12-19)


Likheter och skillnader

En utav de likheter som finns mellan de 2 bilderna är att dem bygger på monarkistiska tankar, dvs
man ärver makten som statschef. Skillnaderna då är att i Sverige så är det en konstitutionell monarki
där statschefens uppgifter regleras i grundlagen vilket lett till att i Sverige så kan inte statschefen
påverka Lagar och förordningar.
I Förenade Arabemiraten är det istället en absolut monarki där det är landets emirerna som väljer en
av dem själva till president vilket gör att federationen räknas som en monarki med elitism drag. Man
har dock ett federala råd som en viss del av befolkningen får välja hälften av delegaterna men
eftersom rådet endast ska verka som rådgivande kan man konstatera att landet inte är demokratiskt.

En annan skillnad är att Sverige är en enhets stad där all lagstiftning sker gemensamt medans
Förenade Arabemiraten är en federation där det finns flera olika emirat. Detta gör att det kan finnas
olika lagar och regler inom de olika mineralen. Detta tror jag gör att i Sverige finns det en väldigt
tydlig bestämning kring landets regler medans i Förenta arabemiraten kan de lätt bli missförstånd och
problem för befolkningen kring de olika reglerna vid emiratens gränser.

Det finns även en skillnad att Sverige har ett parlamentarisk styre medans Förenade Arabemiraten har
ett presidentstyre. I Sverige finns en folkvald riksdag som sedan väljer en statsminister som i sin tur
skapar en regering utav de medlemmarna i riksdagen. Sedan måste den styrande regeringen ha stöd av
riksdagen. Medans i Förenade Arabemiraten så väljs en president och en vicepresident av emirerna,
presidenten väljer sedan en premiärminister och ett federalt ministerråd. Det är alltså ingen folkvald
som styr landet vilket betyder att det inte är en demokrati.

Ännu en skillnad mellan de två länderna är att i Sverige finns olika politiska partier medans det inte
alls existerar i Förenade Arabemiraten. Detta gör att i Sverige har ett väldigt brett val av partier
medans i Förenade arabemiraten i stort sett följer samma politiska idéer hela tiden. Det är även möjligt
för vem som helst att skapa ett parti i sverige om man inte tycker att något passar en, denna politiska
frihet finns inte i dubai alls.
Det gör också en stor del att man i Sverige får folket välja och har rätt att påverka om man inte är nöjd
med landets politik medans i Förenade arabemiraten är det till stort sätt omöjligt att påverka landets
politik om man inte är infödd i rätt familj.

Det finns även en skillnad kring vilka som får rösta i valet där i Sverige så får alla som är över 18 och
varit svenska medborgare i ett visst antal år får rösta i det nationella valet medans i förenade
arabemiraten är valet inte allmänt och endast de stödberättigande som valts av de härskare av
emiraterna får rösta till de federala rådet. Det man skulle kunna säga är en likhet mellan de båda
länderna är att när man röstar för statsminister/president så är det inte befolkningen som röstar utan
det är ledamöterna respektive emirerna som röstar. Dock är ännu en skillnad att i Sverige så är faktiskt
ledamöterna folkvalda vilket resulterar i att valet av statsminister kan anses lite mer demokratiskt än
Förenade arabemiraten där emirerna ärvt sin makt.

Skillnaden mellan rättsväsendet är att Sveriges domstolar är oberoende av riksdag och regering
medans i Förenade arabemiraten kan både president och emirerna styra över vilka fall som skall
omprövas. En likhet är dock att de båda systemen regleras av lagar.

Skillnaden mellan de mänskliga rättigheterna är att i sverige så tillämpas en väldigt hög grad av frihets
bedömning, politiska rättigheter, medborgerliga friheter samt en fri press status medans detta
tillämpas av väldigt låg grad eller ingen alls av Förenade arabemiraten.



Analys

De kriterierna man behöver ha uppnått för att anses vara en demokrati är allmän, lika och hemlig
rösträtt, yttrandefrihet, organisationsfrihet, majoritetsprincipen, rättssäkerhet och likhet inför lagen
samt de mänskliga fri- och rättigheter. Detta anses Sverige göra med hög grad enligt Freedom house
(2018) rapport kring de mänskliga rättigheterna, däremot anses Förenade arabemiraten knappt uppnå
någon av de mänskliga rättigheterna samt att de inte har någon alls fri press eller nätfrihet.
Det finns en hel del fördelar med att ha en demokratisk system i samhället. Den främsta av dem alla är
att en demokrati såsom Sverige styrker den allmänna rösträtt de mänskliga rättigheterna Artikel 21
som tillämpar att alla har rätt till att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud. Detta
kan man direkt se inte följs utav den förenade arabemiraten vilket också gör att landet är en diktatur.
Dock finns det en nackdel med de friheter som en demokrati utgörs såsom att t ex nazistiska partier
kan demonstrera och ställa upp i val. Vilket sedan kan leda till att demokratin avskaffas. Vilket kan
skapa en oro bland medborgarna i landet.
Ännu en av fördelarna som finns i Sverige är t ex att folkets röster blir hörda i ett mycket större grad
samt att rösterna blir också mer handlingskraftiga då folket väljer ut “representanter” som sedan
medverkar i andra röstningar som hålls i riksdagen än i t ex en direkt demokrati. Nackdelen är dock att
folket inte kan påverka så mycket mer än vilka representanter de väljer till landet. Detta kan längre
fram leda till ett missnöje bland medborgarna samt ökad ovilja i att vilja rösta. En indirekt demokrati
kan även leda till att representanterna ändrar åsikter eller skapar en korruption efter de blivit valda
vilket gör att deltagande som röstat tappar intresse för politik då man anser att man ändå inte får sin
röst hörd. Det kan även ta en lång tid att genomföra beslut då man måste gå igenom väldigt många
processer vilket kan skapa ytterligare missnöje. En stor irritation kring politik mot ett lands politik kan
efter en period möjligtvis leda till att medborgarna väljer att störta systemet.

Men vad finns det egentligen för nackdelar med att inte ha ett demokratiskt system i ett land?
Finns det några fördelar?

De fördelar som finns i t ex en diktatur är att beslut fattas snabbt vilket kan vara bra i krislägen. Detta
gör landet starkt vid t ex innovationer eller vid demokratiska osäk heter där folket inte kan enas om en
ledare. Det kan även vara en fördel att ha en diktatur för landets bästa, dv.s inga okunniga kan yttra
sig om saker dem inte har kunskap av. Detta gäller dock bara om man har en diktator som verkligen
värnar om folket och landets bästa empatiskt.

Annars ser jag mycket fler nackdelar med att ha ett diktatoriskt system. Den största nackdelen som
finns med en diktatur är först och främst att statsskicket bryter mot de mänskliga rättigheterna på en
eller flera plan, t ex Ingen åsiktsfrihet, ingen yttrandefrihet samt att individens frihet och påverkan på
sitt eget liv är mycket litet. Detta kan sedan leda till att den missnöjda befolkningen för inbördeskrig
eller revolt mot de regerande i landet vilket kan leda till att man kan råka illa ut om man har åsikter
som inte passar diktatorn, t ex åka i fängelse.



Sammanfattning

Nu har vi diskuterat och jämfört de två olika statsskicken samt framställt både fördelar och nackdelar.
Sammanfattningsvis skulle jag säga att båda systemen har både för och nackdelar s...