Svenskans uppkomst - språkhistoria

Svenskans uppkomst - språkhistoria


Svenskan har funnits i över tusen år. Om man ska detektera Svenskans uppkomst och ursprung
finns det en utgångspunkt, indoeuropeiskan. Det är ett språk som främst har talats i Europa och
Asien. Från indoeuropeiskan uppkom urgermanskan som delades i en västlig gren och en nordlig
gren. Den nordliga grenen formades till urnordiska språk där det talades i norden. Danska, tyska,
holländska, engelska, norska och svenska tillhör urnordiska språk och där formade svenska
språket sin gren. Svenskan blev ett eget språk för omkring 700 år sedan.

Runsvenskan kom på senare år med okänt ursprung runt åren 800-1225. Runraden hade
24 runor som också kallas för 24-typiga futharken. Formen som runorna var konstruerade visar
att de var gjorda för att ristas in i trä. I Sverige samt Norge ristades runorna in i sten och
klipphällar som skapade minnesmärken. Under runsvenskan började även vikingatiden där det
gick att urskilja svenskan som ett självständigt språk. Skriftspråket som användes var runor,
därav epokens namn runsvenskan.

Klassiskt och yngre fornsvenskan kom till efter runsvenskan vid århundraden 1225-1526.
Handskrivna latinska bokstäver började att användas flitigt. Under de århundraden upprättade de
medeltida lagar inom landskapen ett skriftligt svenskt språk. Västgötalagen är ett exempel på den
äldsta landskapslagen som bevarats runt åren 1225. Yngre fornsvenskan började år 1375-1526.

En ny språkhistoriskt tidsepok kallad nysvenskan pågick fram till år 1906. Den delades i
sin tur i två mindre delar som fick namnet äldre nysvenskan och yngre nysvenskan. Den äldre
nysvenskan existerade fram till år 1732 och därefter tog den yngre nysvenskan över. Latin var
det språket som förbrukades i kyrkor, katolska kyrkor. Men Sverige började att bli protestant och
Svenska var det språket som användes efter att Sverige hade blivit protestant. 1400-1500 talet
började folket att trycka ut biblar på svenska språket och den katolska mässan förbjöds som
därefter bibeln översattes till svenska. Språket växte, och allt fler började att lära sig språket
eftersom deras tro var stark. I början fanns det inte regler för språket. Men svenskan blev allt
viktigare när de politiska förändringarna tog över samhället. Sverige var i behov av ett skriftligt
språk. På senare tid blev det ett krav på läskunnighet för att ta del av kristendomens budskap. Det
kom till nya bokstäver som fortfarande finns kvar i dagens svenska språk: å,ä, och ö från äldre
nysvenskan.

1500-talets språk var svårt att tolka men språket var i ständig utveckling. På senare tid
började allt fler journalister att tala i snabbare takt och språket blev allt lättare i de publicerade
tidningarna i Sverige. Men tidningen “Then swänska argus” blev en viktig avspark för den yngre
nysvenskan. Låneord från andra språk raderades ut och alla krångliga formuleringar började att
rensas. Under denna tid var franska språket en trend att kunna förstå och tala. Därför blev franska
låneord populära i det svenska språket. Några lånord från franskan har bevarats än idag i det
svenska språket som exempelvis “toalett” eller “frisyr”. Skriftspråksregler var inte aktuella och
det förde med sig konflikter och problem till samhället. Det blev mycket missförstånd i de
officiella dokumenten på grund av otydlighet. Kungen Gustav III gav uppdraget år 1786 till
Svenska Akademin att samordna skriftspråksregler. Vid den tiden försvann dubbeltecknade
vokaler och OV-ordföljd.

Nusvenskan började från 1900-talet. Det är det språket som vi använder i dagens
samhälle. Det började från 1900-talet men det har utvecklats i väldigt många olika former.
Kommunikationen började att förbättras i slutet av 1800-talet tack vare telefon, tv-apparater,
radio och dator med internet på senare år. Språket har blivit enklare att förstå för befolkningen
allt eftersom informationsflödet växte och användarna blev mer och mer. Skriftspråket var
komplicerat och svårstavat. Men efter senare århundraden blev skriftspråket och talspråket
väldigt likt varandra tack vare stavningsreform år 1906. Verbens pluralord försvinner och
klassificeringen i samhället...