Ungdomssptåk

4 röster
20906 visningar
uppladdat: 2019-08-30
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

 

 

 

                               Ungdomsspråk

 

                                   En undersökning om ungdomsspråk och språkförändning

 

                         

Sammanfattningsvis:

 

Jag kommer i den har uppsatsen att hitta en bild och beskrivningen om ungdomsspråks egenskaper. Å ena sidan kommer jag att diskutera om hur ungdomsspråket gjorde förändring i den svenska språket genom användning av många slangord som accepterade inte i vårdat språk eller man kan kalla detta standradspråk. Dessutom har tagit en annan del i undersökningen som ser att slangord är positivt och bidrar till att utveckla och breda förråd i vårdat. språk.

Med andra ord användning slangord det är ett sätt att ungdomarna vill skapa egen identitet och en grupp som tillhör. De vill på detta sätt att skapa annorlunda uttal som kunna nå varandra och stäng utt. åt andra för att förstår inte vad de säger eller vad de pratar om.

Å andra sidan diskuterar jag äldres uppfattningar eller inställningar om ungdomsspråk. Är det positivt eller negativt och varför? Attityder till ungdomsspråk är svårt att acceptera för äldre. Äldre tycker inte om ungdomsspråk på grund av slarvigt, slang, låna ord från olika språk, svordomar, ogrammatisk, förkortning och förstör vårdat språk. (anser de)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

                                                1

Innehållsförteckningar

1.  Inledning.....................................................................................................  4

       

2. Syfte..........................................................................................................4  

 

3.  Frågeställningar …………………………………………………5

 

4.  Material och Metod …………………………………………….  5

                                 

   5.    Bakgrund..........................................................................................................6

       5.1   Vad är standardspråk?............................................................................. 6

.      5.2   ungdomsspråk och språkförändning………………………………7

       5.3   Är det slang är positivt eller negativ? ……………………………...7

       5.4   på vilken sätt äldre eller vuxna bemöter den ungdomsspråk?

 6.    Resultat

      6.1 skolans metoder för att främja svensk språket………………………8

7.   Diskussion och slutsats…………………………………………………8

    Källförteckningar ………………………………………………………...9

   

        

    

 

 

3

 

 

 

                                                        3

Inledning

 

Språket är grunden till kommunikationen mellan människor, med hjälp av det kan vi göra oss förstådda, utrycka våra känslor, tankar och förmedla det vi vill till andra. Vilka ord man använder och hur man använder de påverkar kommunikationen i stort sett.

Språket i sig kan inte förändras men användningen av det kan förändras beroende på vart man är och med vem man talar, d.v.s. användning av språket förändras när man är med sina vänner, familj eller andra nära personer än när man är på jobbet eller på ett möte. Vi anpassar vårt språk efter situationen till exempel, hemmet, arbetsplats eller skola. Man talar inte själv exakt likadant hela tiden. Det skiljer sig åt beroende på ålder, kön och utbildning.

Användningen av språket förändras också av olika grupper i samhället, beroende på ålder, status och vart man befinner sig i landet. 

Ungdomar är en av grupperna som deras användning av språk är ganska märkvärdigt, där många ord av andra språk används och grammatiken spelar inte så stor roll då, detta kallas för slangord, de orden används bland ungdomarna mest.

I Sverige utvecklar språket hela tiden. Och utvecklingen från fornsvenska till modern svenska har gått på flera språkförändringar. Dessa förändringar har hänt på flera olika sätt. I rubriken ”flera språk i språket ”i (svenska i tiden ,2003) skriver Anita Danielsson och Ulla Siljeholm att ”olika grupp har olika språkbruk. En skåning, en stockholmare låter olika, även om de talar om samma sak. Det hörs på dialekten var de kommer från”.

 

 

 

2- Syfte: 

 

Syftet med min uppsats är att jag vill fördjupa mig i ungdomars användning av språket, slangord med andra ord, och att kunna ta reda på om det påverkar svenska språket och i detta fall, hur påverkar det svenska språket? och varför klassas ungdomars användning av språk som något negativt och dåligt, och inte som en del av språkets utveckling.  Ett till viktigt syfte som jag vill nå upp är att jag vill komma närmare denna grupp, eftersom jag jobbar med

ungdomar att jag kan förstå de och kunna se de på ett bättre och klarare sätt genom att förstå det sättet de kommunicerar på med varandra. 

 

3- Frågeställningar:

 

1. Hur ungdomsspråk påverkar språkförändringar I Sverige?

2. På vilket sätt äldre eller vuxna bemöter ungdomsspråk är det positivt eller negativ?

 

4- Material och Metod 

 

         Den har uppsatsen är en analys av olika källor som innehåller några artiklar och en bok för känt författare 

1- ”Ungdomsspråk ” som är skriven av Ulla-Britt Kotsinas, (1994), dess syfte att främja 

Språkvård och mer förklaringar om ungdomsspråks egenskaper 

 

2- Jag har samlat fakta från pålitliga artiklar och webbsidor (internet) som handlar om min undersökning.  

 

 

 

 

5   Bakgrund     

 5.1   Vad är standard språk?

 .

Standradspråk, högspråk eller kan man kalla det riksspråk, en form av ett språk som har i skolor till uppgifter samt i undervisningen. Å andra sidan man kan säga att standradspråk leder till ökar den språklig kommunikation för att alla komma att förstå varandra. 

Standradspråk betraktas som nationella som växt fram och har blivit gemensamma språk för alla som bor i samma land och. Dessutom ökar möjlighet att alla använda samma språk och därefter öka kommunikation i samhället. 

Ulla Britt skriver i sin bok ”ungdomsspråk” (1994)”skolan och standradspråk” (sidan 165,166),”hur vi skall förmedla detta standradspråk till ungdomarna utan att för den skull visa föraktför ungdomarnas gruppspråk”. Kotsinas säger att vi som vuxna eller pedagoger skall beredda ungdomar språkligt för vuxen världens. Hon betonar att förbjuda ungdomarna att använda sina gruppspråk, är det inte bra sätt, för att resultaten ska bli tvärtom och då ungdomarna känner sin identitet” hotad” och detta leder att de försätta använda sitt gruppspråk. 

Kotsinas anser att en annan lösning som hjälper vuxna eller pedagoger hur behandla ungdomsspråk i undervisningen i skolan är att låta ungdomar själva spela in och försöka analysera olika typer av talspråk och på detta sätt kommer ungdomarna att se att levande talspråk är nödvändigt i skolan. (säger Kotsinas).

5.2   ungdomsspråk och språkförändning

 

Tycker ni att ungdomar prata dåligt svenska? Flesta äldre tycker att ungdomarna pratar dåligt svenska, eftersom de inte prata likadan sina föräldrar. Eftersom de brukar skapa nya ord och uttrycker som ett försök för att prata annorlunda. De skapar även nya ord och nya användningar av gamla uttryck. Använder mycket engelska ord, använder mycket slang. De markerar sin självständighet, sin grupptillhörighet, sin identitet och kön genom språket. De bruka låna ord från olika språk och gör ny svenska.

Integration som är på gång i Sverige gör att ungdomarna möter många olika nationaliteter. Vanligen utgår språkförändringar från större städer, i Sverige framför allt från Stockholm, men kan spridas över landet och detta handlar om ”sin” och” han” eller ”hennes” 

Cecilia Christner Riad, visar i sin artikel ”Guss” som publicerad:1/2007, att ungdomsspråk innehåller vissa ord och uttryck som bli moderna under vissa perioder t.ex. ordet ”typ”,” liksom” . Hon säger att ungdomar gillar att använda slangord och ord förkortningar t.ex. ordet ”ba” som är förkortning till ”bara”. Hon skriver också att ord som para för pengar, ”habib ”för kompisar, ”ayana” ”för polis, har ungdomar lånat från arabiska och turkiska och använder de som vanliga svenska ord. Det visar att språket påverkas av kulturen och att de här kulturerna och har nått medelklassen”. Varige generation skapar om språket.”

. varför vi behövs inte ungdomsspråk? På grund av ungdomsspråk som sprids i dag, kommer att tappat borta svenska språket, eftersom flera av barn och ungdomar prata det språk för att de tycker att det är roligt och mer varierat. 

Med tiden, det språk blir utvecklat mer och blir den nya generationen pratar samma språk, så med tiden kanske skapa en ny Sverige.

 I samma artikel ”Guss”, Åsa Brukman, docent i svenska vid Södertörns högskola, hävder till många ord som gör förändring i språket ”liksom” och ”typ ”som de är onödiga ord, men har fått ny mening i ungdomsspråk när de talar ”han är typ 13 år gammal” ”Han har liksom lite udda så att säga” här man kan inte förstå vad det är man vill beskriva. Brukman säger att användning av eller hur? Som en vanlig betyder en fråga men tolkar på annat sätt i ungdomsspråk såsom ”precis” eller” just det” och ge hon exempel om detta:

Anna: ”Ja tycker vi åker till Liseberg asså de e så ball där”

Bella: ”Eller hur”.

 Brukman tycker att ungdomar” gör ha fyller i varandras yttrande” och de förstår varandra genom att skapa eget hemligt språk.

I samma artikel skriver Anna Gunnarsdotter Grönberg om en annan förändring ske i språket och pågår just nu speciellt i storstäder (Stockholm, Malmö, Göteborg) och sedan spridas över landet, detta handlar om ”sin” och ” hans” eller ”hennes”. Att ungdomarna inte har grammatikkunskap däremot kunna inte bygga mening på rätt sätt. Kunna inte skilje sig från dess ord som har olika funktioner när man bygga meningar. 

 

 

5.3   Är det slang ord positivt eller negativt?

.

 Amanda Måller Berg, skriver i artikeln ”vi tappar inte språket, det blir bredare” i Uppsala nya tidning som publicerad (2016.04.06)

” Många vuxna har en bild av att unga talar allt slarvigare och har tappat bort svenskan bland alla slanguttryck. Men det håller inte elever på Fyrisskolan med om”.

 https://www.unt.se/nyheter/uppsala/vi-tappar-inte-spraket-det-blir-bredare-4151293.aspx

Berg har träffat eleverna i Fyrisskolan och frågade de vad tycker ungdomarna om ungdomsspråk och varför använder de detta språket? en annan fråga är. kan den slangspråk kommer att påverkat den svenska språket?  En av eleverna svarade så här: 

”Jag har väldigt mycket slang i mitt språk, men det beror på vem jag pratar med, Hon tycker att språket blir roligare och mer varierat med slanguttryck”.

En annan elev säger:” Många vuxna tror att vi inte längre kan prata formel svenska, men det stämmer inte. Vi skriver fortfarande uppsatser och analysera i skolan som det kräver språk,” vi anpassa oss ”. Eleverna betonar att slang språk är modern och roligt.

 

Carolina Modig skriver i artrik ”slang är bra för språket” (10.11.2016) 

”Vi lever i ett mångkulturellt samhälle. språket spelar en stor roll och i och med slangen kan vi förstå varandra och kan hitta en gemenskap”. Hon anser att använda en slang i språket bidrar till bredda ordförråd och därefter utveckla vårt språk. genom att skapa nya ord. Hon hålar inte med de som tycker att slang är negativ, ofint och ovårdat och förstör vårt språk. Hon tycker att slang är positivt med ett bredare ordförråd. Landet som Sverige har lånad många ord från olika språk och mycket engelska ord och vi följe utvecklingen i världen, Mer slang vi behöver för att kunna leva vår moderna tid (säger Modig)

 

 

5.4   På vilket sätt äldre eller vuxna bemöter den ungdomsspråk?

 

Flesta äldre samt vuxna tycket inte om ungdomsspråk. De säger att ungdomsspråk är dåligt och slarvigare, för att de skapar nya ord och slanguttryck och låna olika ord från olika språk och länder och använda detta i språket och skapa en ny grupp som skilja sig av vuxna språk.

Ulla Britt Kotsinas skriver i sin bok ”ungdomsspråk” att vuxna betraktas ungdomsspråkbruk som negativ, genom de talar värre och ogrammatisk och använda slangord som leda till dåligt språkligt uttal.  

Med andra ord man kan säga att ordval i ungdomsspråk är mer dialekter, svåra ord och svordom ord, använder mycket engelska ord som påverkas av socialmedier. Uttalet har olika sätt betonar ord, dessutom pratar de någonting som inte andra förstår vad de prata om. 

Lingvisten James Milroy, skriver i sin bok ”Linguisttic variation and Chang”(1992) att språkförändning som en drama  ”består av två  roller ;nytt uttal av et eller flera ord ,en ökad användning av ett ord , en ökad användning av ett visst sätt att bilda meningar eller ett nytt sätt att bilda meningar. Detta anledningar som visar varför äldre tycker inte om ungdomsspråk., för att äldre anser att våra språket är spegla vårt samhälle”. 

 

6.   Resultat

 

 6.1   Skolans metoder för att främja svenska språket (standradspråk) hos ungdomarna

 Skolan eller pedagogers roll försöka att använda några strategier, för att minska använda slangord i undervisning. Skolan måste ge ungdomar några möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Lärarnas metoder spelar en huvudroll i undervisning genom att låta ungdomar själva spela in och försöka analysera olika typ av talet och visa de hur standradspråk är en viktig roll i samhället för att öka kommunikation och kunna förstå varandra, Med andra ord att förberedde ungdomar språkliga till vuxenvärld.  Myndigheterna för skolutveckling (2006) tar upp att lärare är resurs för språkutveckling hos ungdomar genom att uppmuntra de att läsa böcker och kommer att analysera detta med varandra som grupparbete. Två saker måste pedagogerna sträva efter för att utveckla språket hos ungdomar, de är ”språkutveckling” och ”språkinlärning ” enligt skolverket. 

I Samtidig föräldrars kunskap kring ungdomsspråk i skolan väldigt viktigare, därför pedagogerna behöver ordna träff med de för att samarbete med skolan för språkutveckling och inga slangord under lektioner och behålla undervisning med riksspråk. 

7.   Diskussion och slutsats 

I den har uppsatsen har jag samlat olika fakta från olika källor som innehåller böcker, artiklar och fundera över ungdomsspråk i svenska samhälle och språkförändning, och vilka är ungdomsspråk egenskaper.  Mitt uppsatsen fråga är ”Hur kan ungdomsspråk göra en förändring i svenska språket. För den andra fråga är vad är ungdomsspråks egenskaper och varför?

Jag hittade material som böcker, artiklar, kunde jag svara denna frågorna. Material som jag använde innehåller en väldigt värdf...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Källförteckning  1. Ulla Britt Kotsinas ”ungdomsspråk” (1994) 2. Cecilia Christner Riad, artikel, ”Guss” i språktidninge ,1/2007 https://spraktidningen.se/artiklar/2007/08/guss 3. Amanda Måller Berg artikel,” Vi trappar inte språket, det blir bredare”. Upsala ny tidning, publicerad (:2016.04.06) https://www.unt.se/nyheter/uppsala/vi-tappar-inte-spraket-det-blir-bredare-4151293.aspx 4. Carolina Mådig , artikel 

Kommentera arbetet: Ungdomssptåk

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2019-08-30]   Ungdomssptåk
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60544 [2024-04-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×