Argumenterande text Dödsstraff

Ska stater mörda sina medborgare?

År 1910 uträttades den sista avrättningen i Sverige. Idag, mer än 100 år senare har svenskar fortfarande delade uppfattningar om dödsstraffet. I Amnestys rapport om dödsstraff, på deras hemsida Amnesty.se, hävdar de att under år 2017 så avrättades minst 993 personer. Vilket är en minskning jämfört med tidigare års mätningar. Under samma år har antalet länder som avskaffat dödsstraff ökat till 142. Dödsstraff finns fortfarande kvar i 21 länder, något som jag vill se försvinna.

Dödsstraff är inte ett humant straff och bryter mot den mänskliga rätten till liv.

I regeringskansliets allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna ”FN:s konventioner om mänskliga rättigheter” tryckt i december 2011, står det i Artikel 3 att ”Var och en har rätt till liv, frihet och personligsäkerhet”. Dödsstraff som dom bryter direkt mot den mänskliga rätten till liv. Därutöver tycker jag att principen att en domare i rättegång kan avgöra ödet av någon annan människas liv är omänskligt. I rättsprocesser där domen blir dödstraff ligger ofta inte grunden i brottets prägel enligt Annika Hamrud, som skriver en debattartikel om dödsstraff ”Amnesty: Dödsstraff avskräcker inte mördare” publicerad den 18/7–2013 i Aftonbladet. Hamrud skriver att alla undersökningar som gjorts tyder på att ”främst ekonomi, ras och även kön” avgör för det mesta ifall personen i fråga dömds till döden. Hamrud lyften även fram en statistik i USA som visar att män riskerar i större grad att få domen dödsstraff än vad kvinnor har. Även de som lider av ekonomiska problem har högre risk att dömas till döden än vad rika personer har eftersom fattiga inte har dem ekonomiska resurserna för att anlita en duktig försvarsadvokat.

Ett traditionellt argument för dödsstraff är att domen har en avskräckande effekt och ska på så vis minska brottslighet. Amnesty skriver i ”Frågor och Svar” på deras hemsida Amnesty.se att det finns ingen forskning som varken visar att dödsstraffet är nyckeln till mindre brottslighet eller att domen har mer avskräckande effekt än vad ett fängelsestraff har. Amnesty påpekar däremot att i de stater som använder dödsstraff så är inte kriminaliteten lägre än i stater utan dödstraff.  Det finns alltså ingen koppling mellan hårda straff och grova brott.

Dem som förespråkar för dödsstraffet menar ofta ”öga- för öga”, att det vore rättvist ifall den som har dödat någon förtjänar att dö själv. Problematiken som är med dem rättssystemen där människorna som har begått ett mord avrättas blir att sidorna mellan ”gott och ont” är det samma. Staten blir då skyldiga till samma brott som de själva försöker att förhindra. För övrigt tycker jag att ett rättssystem borde inrikta sig mer åt rehabilitering på brottslingar än att ta ut hämnd på dem. Jag tror på att även grova brottslingar kan förändrads med professionell hjälp så att när dessa människor har suttit sitt straff kan de komma ut i samhället och börja bidra tillbaka.  

Ett svenskt rättsfall där en oskyldig man hade kunnat dömds till döden är Kaj Linna fallet. Kaj Linna dömdes 2004 till livstidsfängelse för ett rånmord han inte hade begått, ett brott som hade gett domen dödsstraff ifall de funnits. Under tiden Linna satt i fängelset tillkom ny information som kan bevisa Linna oskyldig. Linna beviljades resning och fallet prövades på nytt där han tillslut friades. Alla domstolar i världen kommer alltid att begå misstag...