Reflektioner kring filmen Måste gitt

Reflektioner kring filmen Måste gitt

Måste gitt handlar om en småkriminell förortskille som heter Metin. Filmen utspelas i Stockholm 2016. Metin skriver dagbok där han berättar allt som händer, eftersom hans pappa sa att en man måste “ plantera ett träd, skriva en bok och skaffa barn”  innan han dör. Metin tappar sin dagbok, och en bokförläggare får tag i den. Det blir kaos. Om polisen eller hans kompisar får tag i dagboken är Metin mycket illa ute. Det blir ännu mer kaos. För att ordna allt bestämmer Metin sig för att skriva boken.  Det blir succé, men polisen är inte klar med Metin. 

“ Jag är kriminell pga folk som du”  säger Metin till bokförläggaren Puma. Det som är fascinerande är att det stämde på något sätt det han sa, dvs Puma hade inget annat intresse än att tjäna pengar på Metins ideér. Trots att Puma läste boken och uppfattade hur Metin lever sina vardagar med kriminalitet och hur tufft det är för Metin. Tyvärr så är det så med dagens rika människor. De skaffar pengar genom att använda de fattigas svagheter. Detta kan vara ett problem för samhället.

En annan synpunkt på filmen är att vi människor har en viss tendens att dra alla över en kam på grund av hudfärg eller att man bär sjal på huvudet eller att man kommer från ett visst land. Vi generaliserar och kategoriserar ofta andra människor trots att man har aldrig pratat med dem eller frågat vem de är, och ändå så har man en bild av den här typen av människor. Detta kan kopplas till massmedia-världen och felaktig information som sprids överallt, att vissa människor försöker skapa propaganda och övertyga en grupp att de är “goda” och de andra är “onda”.  Detta kan bero på olika faktorer och en av de största är att det finns brist på kommunikation och integration. Om vi inte vågar att ta oss ut och fråga varandra och lära känna varandra vet jag inte hur vi kan komma över okunskapen och fördomarna. Man brukar säga att det största avståndet man kan resa på kortast tid är att fråga någon deras namn. Vårt namn är en återspegling av vem vi är. De saker vi tror på , den moralen som vi följer, vårt hem och sist men inte minst våra kulturer är en reflektion av oss. Alla är olika och vi måste acceptera och respektera varandra för att kunna leva i ett välfärdssamhälle.   

Filmens budskap var otydligt, tycker jag. Om tanken var att visa kulturkrockar eller fördomar så finns tusentals andra sätt att visa det, men inte med våld och kriminalitet. Med tanke på hur dagens ungdomar lever i sociala medier, kan de lätt bli influerade av filmer speciellt när filmer är inspelade på hemmaplan. Visst, för vissa är det bara slösa bort tiden och de tittar på film enbart för underhållning och sen finns den andra kategorin som påverkas djupt av filmer. Det har förekommit flera fall av personer som har begått brott genom att de har fått inspiration av filmer.  

“Dessutom är ”Måste gitt” rolig, med pepprig dialog framförd av säkra skådespelare”. skriver ...