Instuderingsfrågor Statsskick

1. Författning, konstitution och grundlagar är olika ord på samma sak d.v.s. regler för hur ett land ska styras. I Sverige har vi fyra grundlagar förklara kort vilka de är och vad de reglerar.

• Regeringsformen utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.

• Tryckfrihetsförordningen ger alla som vill rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs. Samtidigt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om någon publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. 

• Yttrandefrihetsgrundlagen är rätten till att uttrycka sin åsikt i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad som inte är tillåtet, som till exempel att förtala eller kränka en annan person.

• Successionsordningen det är i successionsordningen som reglerna för vem som kan ärva tronen och bli statschef finns. 

2. I Sverige väljer vi vart fjärde år representanter till beslutande församlingar på tre nivåer. Vilka Nivåer är det?

Riksdag kommunfullmäktige och landsting. 

3. I Sverige har vi något som kallas proportionellt valsystem vad innebär det?

Ett proportionellt valsystem vid val till en politisk församling är en fördelning av mandat på partier i proportion till respektive partis andel av rösterna. Ex vänsterpartiet får 7% röster detta kommer att då motsvara till 0.07 x 349 = 24 platser.

4. Har vi parti eller personval i Sverige?

Du kan välja att personrösta på en kandidat eller rösta på bara partiet.

5. Vi har en % spärr för hur många röster som krävs för att ett parti ska komma in i riksdagen.Vad ligger den % siffran på och varför har vi en sådan spärr?

Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att få mandat. På så sätt blir det inte så många små partier i riksdagen och med det skapas inte kaos. 

6. Hur går det till när riksdagen efter ett val ska utse statsminister/regering?

Efter varje val kan statsministern välja om hen ska avgå eller inte. För att få sitta kvar som statsminister måste hen ha tillräckligt stöd av riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej till statsministern måste statsministern avgå. I annat fall kan statsministern sitta kvar. 

7. Man skiljer på olika typer av regeringar med utgångspunkt till hur starkt stöd de har i riksdagen. Ge exempel på två sådana typer av regering.

Minoritetsregering: Ett parti kan få bilda minoritetsregering om det får mindre än hälften av rösterna. Det måste då lita på att kunna få stöd av andra partier i riksdagen för att kunna regera. 

Majoritetsregering: är en regering i ett parlamentariskt system där de ingående partierna har majoritet i parlamentet.  En majoritetsregering har fler än 50% av riksdagsledamöternas stöd. 

8. Vad kallas ett förslag som kommer från regeringen?

Proposition

9. Vad kallas ett förslag som kommer från riksdagen?

Motion

10. Vilka är riksdagens viktigaste uppgifter?

Besluta om lagar, Besluta om statens budget, Kontrollera att regeringen gör sitt jobb, Arbeta med EU-frågor och Utrikespolitiken. 

11. Redogör för de sätt som riksdagen kan kontrollera att regeringen gör sitt jobb.

Ledamöterna kan ställa frågor till regeringen.

Konstitutionsutskottet, KU, granskar att regeringen följer reglerna.

Om riksdagen inte har förtroende för en minister eller statsministern kan riksdagen besluta om en misstroendeförklaring.

Medborgare som är missnöjda över myndigheters handläggning kan vända sig till JO.

Riksrevisionen granskar hur staten använder sina pengar.

12. Vad krävs för att riksdagen ska kunna tvinga en minister i regeringen eller hela regeringen att avgå?

Om riksdagen inte längre har förtroende för en minister eller statsministern kan riksdagen besluta om en misstroendeförklaring. alltså krävs det 175 röster för att beslutet framförs.

13. Redogör kort för hur en lag blir till.

De flesta nya lagar börjar med ett förslag från regeringen, en proposition. Riksdagsledamöter kan också lämna förslag som kallas motioner. Motionerna är ofta motförslag till regeringens propositioner. När propositioner och motioner kommer till kammaren så talar talmannen om det. Förslagen skickas sedan till ett utskott. Utskottet förbereder och skriver ett betänkande om vad utskottet tycker om lagförslaget. Partierna i riksdagen diskuterar förslaget i sina partigrupper och bestämmer vad man ska tycka om förslaget. Riksdagen debatterar och fattar beslut i kammaren om den nya lagen eller lagändringen. Regeringen får veta vad riksdagen har beslutat om i en riksdagsskrivelse. Sedan ska regeringen se till att beslutet träder i kraft.

14. Vilka är regeringens viktigaste uppgifter?
Regeringen har många viktiga uppgifter som t.ex om riksdagen beslutar en lag som måste regeringen genomföra riksdagens beslut, säg till att Sverige med i EU, FN och hålla de dagliga kontakter med andra länder.

15. Vilka är riksdagens viktigaste uppgifter?

Riksdagen beslutar om lagar och ge förslag på lagar och även förändra lagar. Riksdagen beslutar om budgeten och samarbete med EU. De beslutar också om utrikespolitik.

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om lagar. Förslag till en ny lag, eller ändring i en lag som redan gäller, kommer oftast från regeringen i en proposition. Men förslaget kan också komma från riksdagsledamöter (en motion). Riksdagen beslutar om statens utgifter och inkomster i statens budget. Det gör riksdagen efter att regeringen i budgetpropositionen lämnat förslag på hur staten ska använda sina pengar. 

16. Vad kallas de domstolar som behandlar ärenden som rör medborgarnas förhållanden till myndigheterna?

Förvaltningsdomstol

17. Vilka är de grundläggande institutioner de flesta demokratiska länder brukar ha?

Att all offentlig makt går till folket dessutom så ska allmän rösträtt vara tillgängligt på ett väl etablerat system. En bra styrelseform främjar rättvisa, deltagande, mångfald, insyn, ansvarsskyldighet och rättssäkerhet. Detta är verkningsfullt, effektivt, anpassningsbart och hållbart på lång sikt. Styrelseform måste rotas i dessa principer för att få samhället att gå mot bättre mänsklig utveckling genom avskaffande av fattigdom, genom bättre miljöskydd och återvinning, jämlikhet mellan könen och hållbart livsuppehälle. När de flesta människor hör ordet "styrelseform" tänker de på "regeringsmakt" som ursprungsord. Men styrelseform är mer än bara regeringsmakt. Det är en komplex och ändå universell kraft som finns i alla samhällen. Människor använder styrelseform i sitt dagliga liv för att hantera mänskliga relationer, precis som samfund och länder använder det för att sköta samspel och aktiviteter.

18. Vad är den historiska bakgrunden, enlig boken, att Sverige är en monarki medan USA är en republik?

USA:S regering är relativt nytt jämfört med andra länder som t ex Sverige där deras land har gått igenom “monarki tiderna”. Detta innebär att Svenska regeringen har varit influenserat av monarki så de har inte tagit bort kungens titel men de har tagit bort hans politisk makt.

19. Något som kommit att prägla många länders statsskick är maktdelningsprincipen. Förklara vad den innebär.

Vad det innebär att när ett land som är en diktatur vill bli demokratiskt så finns det flera alternativ som t ex. proportionella valsystem eller majoritets systemet. Eller presidentstyre och partistöd där president styre är farligt eftersom det kan leda att landet går tillbaka till en diktatur. 

20. Redogör kort för vilken roll och makt statschefen har i Sverige jämfört med USA.

I USA så är statschefen röstade fram t ex Donald Trump USA:s president, medans i sverige så ärver statschefen positionen. Dessutom så har USA:s president politiskt makt.

21. Vad innebär parlamentarism?

Parlamentarismen innebär att regeringsställningen inte kan behållas om en majoritet i parlamentet är emot det. De flesta demokratierna är faktiskt parlamentariska. Som t.ex. Sverige har varit parlamentariskt sedan år 1917. I parlamentarismen ska all offentlig makt utgå direkt från folket. I parlamentarismen kan makten delas mellan flera olika maktavdelingar. I parlamentarismen man ofta en president som styr, om inte ett parlament. T.ex. i Frankrike har de en ”blandning” mellan en president och ett parlament.

22. Den stora skillnaden mellan parlamentariska demokratier, som Sverige, och länder med presidentstyre, som USA, är kopplingen mellan regeringen och den folkvalda församlingen. Redogör för hur den ser ut samt vad den kan få för konsekvenser.