Kultur & kommunikation

2610 visningar
uppladdat: 2020-03-10
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kultur och kommunikation

 

Kultur ser olika ut för alla, men det finns två specifika aspekter inom det - humanistisk aspekt och samhällsvetenskaplig aspekt.

Synen på kultur genom humanistiskt perspektiv ser annorlunda ut jämfört med den samhällsvetenskapliga synvinkeln. När man kollar på kultur från den humanistiska synvinkeln kollar man på de allmänna så som, dans, musik, bild och klädsel.

Om man kollar från det samhällsvetenskapliga perspektivet fokuserar man mer på kulturens värderingar, normer och levnadsmönster - hur man samspelar med varandra och hur man lever.

 

Genus/genus kön är baserat på hur samhället förväntar sig att vardera kön ska vara och bete sig - det typiskt kvinnliga och manliga. Det manliga könet förväntas vara tuffa och starka medan de kvinnliga förväntas vara omhändertagande, förstående och mjuk.

Dessa förväntningar och normer formar oss människor redan vid födseln. Hur pass man påverkad beror på hur man är som människa - vissa påverkas medvetet medan andra omedvetet, vissa påverkas mycket medan andra inte alls. Man formas alltså efter samhället och blir det samhället förväntar sig av oss - sådant kan synas genom val av fritidsaktivitet, leksaker, yrkesval och klädsel etc.

 

Vi människor är ständigt i behov utav uppmärksamhet, uppmärksamhet får vi från alla möjliga håll men främst från vår kommunikation. Enligt boken tar män större plats inom kommunikationen än vad kvinnorna gör. Studierna säger att män tar större plats än vad kvinnorna gör. Männen har sen flera årtionden tillbaka haft ”makten” och sista ordet, det har sett ut så lite överallt men är framförallt något som är väldigt strikt i vissa kulturer – hade tillexemepel kvinnan i familjen en fråga, skulle den besvaras av mannen. Det har sen tidigare suttit i att kvinnor och män inte ska ha samma rättigheter, i vissa kulturer är det fortfarande så att mannen i familjen har maktposition.

Allt börjar i tidig ålder – redan på förskolan och lågstadiet. Eftersom killar pratar mer än tjejer får dom en helt annan uppmärksamhet än vad tjejerna får. Killars ständiga aktivitet och tillvaro medför bekräftelse vilket leder till högt självförtroende. Tjejerna som till skillnad från killarna uppfostrats till att vara tysta och trevliga får inte den uppmärksamheten som krävs till förbättrad självkänsla och självförtroende.

Genus påverkar oss mer än vad vi tror, i princip hela samhället och hela vår vardag består av genus. Redan på förskolan ser man till att tydliggöra vad som är ”tjejigt” och ”killigt”.

 

Jämställdhet innebär jämlikhet mellan de olika könen. I Sverige nu får både män och kvinnor samma rätt att kunna påverka och kommunicera men så har det inte alltid varit. Kvinnor har tidigare inte haft allmän rösträtt här i Sverige och i många andra länder runt om i världen, år 1921 infördes den allmänna rösträtten för kvinnor i Sverige och de fick äntligen tycka till om hur landet skulle styras och ställas. Kvinnorna förr i tiden var enligt samhället det underlägsna könet och inte haft samma chans att påverka som männen haft. Sverige till skillnad från många andra länder har rätt lika förutsättningar för män och kvinnor men det kan ständigt förbättras. I Sverige har tillexempel kvinnor mindre lön än männen trots samma utbildningsnivå. Jämlikhetsarbetet har pågått under många år och pågår fortfarande. Tidigare har arbetets fokus vart på att kvinnorna skulle in mer i samhället och få förbättrade villkor. Numera handlar det arbetet om både kvinnornas villkor men även mansrollerna. Jämlikhetsarbetet går upp och ner för Sveriges del – trots att man lyckats förbättra kvinnornas villkor har samhällets syn på männen inte ändrats alls. Jämställdshetsarbetet har vart en del av politikområdet sedan 60-talet och ska fortsätta tills man kommit fram till en vettig och hållbar balans.

 

Reflektionsdel

Den samhällsvetenskapliga aspekten i artikeln lutar mot religion. Handlingen eller nästintill övergreppet som utförs på dom unga flickorna som artikeln nämner är långt ifrån den svenska kulturen gentemot den somaliska, då detta är rätt vanligt i sådana länder. I Sverige är könsstympning olagligt och straffbart medan de i Somalia och många delar av Afrika och mellanöstern en norm att utföra på sina döttrar. Könsstympning sker på grund av många olika anledningar, dels för att det är en norm och att man bli utesluten från släkt och från grupper med samma tro och dels för att man betraktas som smutsig ifall man som tjej inte är könsstympad. Medan de tjejer som könsstympats i Somalia och liknande länder bemöts med respekt, presenter och firande är de tjejer som bor i Sverige och könsstympats tidigare rädda för att vistas i badhus eller duscha efter idrotten. Könsstympning utförs på olika sätt, vissa farligare än andra. I det familjer som har god ekonomi utförs omskärelsen med rena instrument som i sin tur minskar risken för farliga sjukdomar och infektioner. Fattiga familjer har inte den möjligheten att få en lika omvårdande könsstympning. Nadia berättar att hon träffat folk som sagt att deras könsstympning utförs på ett otroligt hemskt och traumatiserat sätt ”någon berättade hur de hade sytt ihop henne med taggar från en buske. En äldre kvinna berättade hur hon ofta kände sig kissnödig, men bara lyckades pressa ut några droppar i taget”.

I artikeln nämner även Nadia att många tror att könsstympning är en del av religionen – att man som muslim fått ”order” av Gud att könsstympa sina barn så att det inte ska kunna ha samlag innan äktenskap, men så är inte fallet. Anledningen till könsstympningen är själva kulturen, könsstympning har funnits sen många år tillbaka och har följt med enda tills idag. I artikeln nämner man att det är ungefär 2 miljoner kvinnor som könsstympas i världen varje år.

Om man kollar på artikeln från ett jämställt perspektiv ser man rätt snabbt att det är ojämställt mellan kvinnor och män. Kvinnan lider och skadas för att mannen i sin tur ska vara nöjd. Trots att männen är de som lever sina liv och slipper lida för att någon annan ska bli nöjd senare så är det mammorna som utsätter sina döttrar för detta övergrepp. Bristen på fakta och okunnighet leder till att det är omkring 2 miljoner barn som utsätts för ett övergrepp dom egentligen inte har någon aning om.

 

Könsstympning utförs som en ”tjänst” enligt föräldrarna – i koranen står det att en kvinna inte får ha samlag innan äktenskap och för att försäkra det könsstympar man sina döttrar. Man gör det även för att det ska slippa stämpeln ”smutsig” och bli utfrysta från exempelvis släkt och grupper med samma tro och religion. Handlingen är då inte nedskriven i religiös väg – koranen, utan utförs endast för att hålla koll på sina barn och fullända det som står i koranen ………..

 

Jag personligen tycker att vi i Sverige borde vara tacksamma över den jämställdheten vi har i dagsläget. Trots att man klagar på att det måste bli mer jämställt, att kvinnor och män borde tjäna lika mycket, att man borde könssocialisera mindre osv så tycker jag att jämställdheten är otroligt bra jämfört med andra länder så som exempelvis Somalia.

Jag säger inte att det behövs göra mindre för ett balanserat och jämställt land utan jag tycker att man istället borde öppna sina ögon och se det från ett större perspektiv - kolla hur det ser ut i andra länder. Länder så som exempelvis Indien är det livsfarligt att vara kvinna. Man säger att kvinnan är mannens ägodel och att dem ska ses men inte höras. I Indien kollar man även tidigt innan födsel om det är en flicka eller pojke så man sedan kan välja bort flickorna genom abort. Om man jämför Sverige gentemot Indien ser man den otroliga orättvisan och ojämställdheten, därför chockas jag inte av folk som väljer att argumentera emot de som tycker att Sverige inte är jämställt. I Sverige klagar man på de olika löneskillnaderna och antal män i chefspositioner medan de i länder som Somalia och Indien varken har talan eller en åsikt.

Sätten vi blir uppfostrade på i Sverige är rätt orättvist enligt mig. Man säger att det inte ska uppstå någon som helst skillnad mellan de olika könen - att ingen ska få känna sig mindre värd eller mindre viktig, men det uppstår ständigt saker i alla möjliga vardagliga sysslor som visar att man gör tvärtemot det man kämpar för – jämställdhet. I exempelvis den svenska skolan, på förskolorna, på fritidsgårdarna och på alla möjliga arbetsplatser visar man klart och tydligt vad som är typiskt det kvinnliga könet och det som är typiskt det manliga, antigen på sättet man behandlar dem eller genom språket man använder sig av när man kommunicerar. Redan i tidig ålder - på förskolan, visar man att det är okej som kille att vara högljud och bråkig medan det ständigt förväntas att man ska vara lugn och mjuk som tjej. Man delar även snabbt upp vad som är tjejigt och killigt, att man som tjej bär rosa och leker med dockor medan man som kille bär blått och spelar fotboll eller leker med leksaksbilar.

Jag tycker att orättvisan bara försämras i senare år, killar får ständigt komma undan trots deras oacceptabla handlingar, det man inte förstår som vuxen då är att genom att låta dom komma undan påverkar man deras framtida handlingar och de får för sig att det är okej med ett helt oacceptabelt beteende och otillåtliga genomföranden. Som tjej växer man oftast upp tyst och nästan lite rädd för att man aldrig fått synas lika mycket som killarna gjort. Det är läskigt att göra vissa grejer och ibland kan det till och med göra ont i magen när man argumenterar för sitt – för att man ständigt fått höra att man ska vara lugn och fin som tjej, att tjejer inte ska vara högljudda och bråkiga som killar vanligtvis är.

Tyvärr är det väldigt könssocialiserat i Sverige, ifall det ska ske en förändring måste man börja ta tag i sådant i ung ålder - på förskolorna. Man måste bli mer noggrann med att ge killarna och tjejerna samma chans och möjligheter, låta båda könen leka med exempelvis dockor och inte påpeka att dockor bara är något tjejer leker med. Det tror jag kommer att förbättra och balansera jämställdheten i Sverige. Ett icke köns socialiserat samhälle kommer även i sin tur leda till att vi blir mer jämställda i framtiden, vi kommer vara mer samarbetsvilliga och kommunikationen mellan individer kommer fungera bättre.

 

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kultur & kommunikation

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Shirin Shirin [2020-03-10]   Kultur & kommunikation
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60628 [2024-04-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×