Psykisk ohälsa

1 röster
4125 visningar
uppladdat: 2020-03-10
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa definieras olika beroende på hur du är som person, hur du blivit uppfostrad och beroende på vad dina primära och sekundära relationer tycker och känner kring ämnet. Psykisk ohälsa uppkommer exempelvis genom samverkan mellan olika miljöfaktorer och individens förutsättningar.

Psykiska diagnoser så som exempelvis Add, Aspergers syndrom, bipolär, bulimi, Adhd, anorexia och så vidare, är diagnoser som påverkar ens psykiska hälsa men även ens sociala och fysiska hälsa.

För individer med tex ADD är det jobbigt vid sociala sammanhang då deras hjärna är ständigt i hög varv. ADD är en form av ADHD utan h:et som står för hyperaktivitet. Det vill säga en mer uppenbar yttre aggressivitet och en mer dömande individ. En individ med diagnosen ADD har oftast svårt att fördela uppmärksamheten mellan detalj och helhet, svårt att lyssna på direkt tilltal, svårt att följa instruktioner och undviker helst situationer och aktiviteter som kräver mental uthållighet. Deras sociala och fysiska hälsa påverkas av deras diagnos då dem undviker uppgifter, aktiviteter och situationer som kräver mental uthållighet. Då Personer med ADD inte har den hyperaktiva delen är det svårare att se diagnosen hos en person med ADD då symptomen hos dessa personer är mer inåtvänd.

Hos en person med aspbergers syndrom kan det vara jobbigt att befinna sig i sociala sammanhang då det oftast är svårt att förstå hur andra tänker och upplever saker vilket gör att det kan vara jobbigt med relationer. Personer med aspberger har lätt att ägna tid åt saker dem gillar men däremot kan det bli ett hinder om intresset för tillexemepel idrott saknas.

Bipolär sjukdom innebär att personer har perioder av mani eller depression. När en person med bipolär sjukdom är inne i en manisk period är dem ofta överdrivet energiska, överaktiva och har ett stort självförtroende vilket ofta innebär att personen är social och utåtriktad. Däremot när dem hamnar i en period av depression är det vanligt med symptom som ångest, skuldkänslor, koncentrationssvårigheter samt känslor av hopplöshet, tomhet och förtvivlan. Om depressionen blir mycket svår kan det leda till tankar att skada sig själv och en person med depression har ofta svårt att befinna sig i sociala sammanhang.

Anorexia och bulimi är två varianter av ätstörningar, gemensamt för dessa är att det påverkar personens självbild negativt. Båda diagnoserna innebär att kontrollera matintaget vilket kan göra det svårt för personer med en ätstörning att befinna sig i sociala sammanhang kopplat till mat. Personer med en ätstörning har ofta även en osund relation till motion.

Psykiska diagnoser som även är skadliga för ens sociala och fysiska hälsa har en stor betydelse och kraftfull effekt i ens liv. Inte nog med de tankar man har om sig själv då man har en psykisk diagnos, så påverkas deras psykiska hälsa av de som sker i samhället och människorna som finns i deras omgivning. Andras åsikter och tankar går då före ens egna. Ens egna åsikter, känslor och tankar blir alltmer obetydelsefullt, handlingarna som man utför gör man för att någon annan vill det, för att man vill få en viss persons uppmärksamhet eller för att tillexemepel få vara med en specifik grupp i skolan.

Om man ska ta det därifrån så kommer den psykiska ohälsan hos unga från exempelvis mobbning. Utfrysning, hot, kränkningar, brottsliga angrepp och så vidare, under en lång period kan påverka en tonårig så mycket att det kan leda till sämre självbild som sedan kan resultera till allvarliga depressioner och ätstörningar beroende på vad man blir mobbad för.

Psykisk ohälsa är något som ständigt ökar i Sverige, folkhälsomyndigheterna säger att folkhälsan beror på många olika faktorer, såsom en individs olika levnadsvanor och levnadsvillkor men även på den grad utbildningsnivå man ligger på. Folk med en hög utbildningsnivå har generellt bättre hälsa än vad en individ med en medelhög utbildningsnivå har, och dem med en lågutbildningsnivå har generellt sämre hälsa än dem med en medelhög utbildningsnivå. Utöver den sociala gradienten bland folkhälsa så finns det andra grupper som är i utsatta situationer som har en dålig hälsa. Så som hbtq personer, nyanlända, människor med funktionsnedsättning, människor utanför arbetsmarknaden och individer i nationella minoriteter. En människa kan tillhöra flera av grupperna som nämns ovanför, vilket utgör en stressig vardag och därmed en dålig hälsa. Utifrån ett globalt perspektiv så har Sverige en god folkhälsa då medellivslängden ökar och förstagångsstroke och förstagånginfarkt minskar. Folkhälsomyndigheten säger även att man kan höja den förbättrande folkhälsan ännu mer om man riktar sitt fokus på dem med sämst hälsa.

Beroende på hur allvarliga problem man lider utav kan man få olika sorts hjälp. Vi människor behöver inte alltid professionell hjälp för att ”bota” våra problem så som vi tror, ibland kan det räcka med att få hjälp, stöd och pepp från familj, vänner eller släkt. Vid allvarligare problem, så som djup depression, självmordstankar osv finns det otroligt mycket hjälp man kan få. I första hand kan man höra av sig till sin lokala hälsocentral som sedan skickar remiss till en psykiatrisk mottagning, beroende på ålder skickas du till olika ställen, som barn/ungdom skickas du till barn & ungdomspsykiatrin (BUP), som vuxen till olika psykologguider osv. Hjälp finns på många håll och kanter, man kan dels höra av sig till de olika hjälplinjerna; hjälplinjens jourtelefon, självmordslinjen, BRIS eller rädda barnen. Man kan även få hjälp genom psykologiguiden och dels tillprivata guider på internet.

Jag anser att den psykiska ohälsan dels beror på vår omgivning, vilka vi väljer att umgås med och vilken miljö man befinner sig i. Har man negativa människor runt sig som ständigt ser ner på en och tänker på de negativa istället för de positiva, så påverkar det en massvis.

Jag tror även de höga kraven, tanken om att man ständigt ska vara duktig och göra bra ifrån sig, att man ska klara skolan och de kriterier som gäller, att man ska vara vältränad och ha en bra hälsa, det i kombination med att man inte känner att man lever upp till en ideal standard, i kombination med kapitalismen, i kombination med dålig miljö och i kombination med folks tankar och känslor om att inte kunna påverka är några av dem olika orsakerna som jag tror den psykiska ohälsan beror på.

Hur man själv mår, vilken bakgrund man kommer ifrån, vilken uppväxt man haft, hetsen om att passa in i samhället, de sociala medier vi använder oss utav, skolan, trivsel i tex familj, ideal och sociala normer är några fler orsaker som jag tror den psykiska ohälsan beror på i nuläget. Den psykiska ohälsan beror på stress som påverkas av press, mest för att nå folks förväntningar på en.  

Enligt statistik på folkhälsomyndighetens sida kan man se att det är flest kvinnor som lider av psykisk ohälsa, men även stress och sömnproblem. Det är omkring 35% kvinnor som lider av stress medan endast 18% av männen. Den psykiska ohälsan ökar på grund av det stressiga yrkeslivet och det otroligt höga kraven som ständigt ökar i skolan osv.

 

 

För att den psykiska ohälsan ska minska tycker jag att man borde ägna sig tiden åt att fixa anpassningar i tillexemepel skolan för att unga som lider av psykisk ohälsa ska få mindre att tänka på och mer avlastning. Att minska kraven i skolan skulle också vara till en fördel då stressen och pressen oftast orsakas av de förväntningar som skolverket har på unga. Fler skolor kanske borde införskaffa läxhjälp för att förenkla för dem som ligger efter.

Jag tycker även man borde minska kostnaderna för att gå terapi och att staten ska satsa på att få in fler utbildade psykologer. 

Folkhälsan är bra ur det globala perspektivet men kan bli ännu bättre om man riktar fokus på de problem som sker inom området psykisk ohälsa. Socialstyrelsen och folkhälsomyndigheten jobbar ständigt med de olika förändringar som krävs för en förbättrad allmän hälsa.

Källförteckning

www.Dagensjuridik.se/.com

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Psykisk ohälsa

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Shirin Shirin [2020-03-10]   Psykisk ohälsa
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60629 [2024-07-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×