Fördjupningsarbete Språkvård i rapportform

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

 

Språkvård i Sverige

Fördjupningsarbete om hur språkvårdarens arbete förändrats över tiden

 

Julia Ödman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Innehållsförteckning

1.    Syfte och frågeställningar……………………………………………………………………….3

2.    Metod…………………………………………………………………………………………………….3

3.    Bakgrund…………………………………………………………………………………………….4-5

4.    Resultat……………………………………………………………………………………………….6-7

5.    Diskussion och slutsats…………………………………………………………………………..8

6.    Källförteckning …………………………………………………………………………………9-10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.    Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt arbete är att analysera på vilket sätt språkvården har förändrats över tiden och hur språkvårdare arbetar med det ständigt förändrande svenska språket med hjälp av följande frågeställningar:

·       Hur har språkvården förändrats över tiden

·       Hur arbetar språkvårdare idag

 

2.    Metod

I mitt fördjupningsarbete kommer jag primärt använda mig av faktabaserad information från internet. Samt intervjuer med två språkvårdare. Jag tog fram bakgrundsfakta från webbsidorna svt.se, framtid.se, sverigesradio.se, sprakvardsgruppen.se, isof.se och svenskaspraket.si.se/. Därefter intervjuade jag, via epost, språkvårdarna Sofia Tingsell från Svenska Språkrådet och Lotta Ederth på Sveriges Radio. Jag har även använt mig av boken ”Världens dåligaste språk” av Fredrik Lindström

 Källkritik är extra viktigt när man använder sig av källor på Internet. Jag har därför valt att avgränsa mig till hemsidor med statliga eller på annat sätt trovärdiga avsändare. De personer jag valt att intervjua är båda utbildade språkvetare och det är även författaren Fredrik Lindström som skrivit boken “Världens dåligaste språk”. Jag ser inga direkta risker med dessa källor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.    Bakgrund

För att kunna svara på min frågeställning om hur språkvården förändrats över tiden måste jag först undersöka följande frågor. Vad är en språkvårdare och vad är deras uppgift?

En av de viktigaste instanserna för språkvård i Sverige är språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Här arbetar språkvårdare med att svara på frågor från allmänheten, ger ut ordlistor, dokumenterar nyheter, forskar i språkvårdsfrågor och bevakar språkens ställning i samhället. Språkrådet arbetar med svenska, med minoritetsspråken finska, jiddisch, romska, meänkieli och svenskt teckenspråk. Språkrådet följer också utvecklingen för runt 150 andra språk som talas i Sverige, men har inte expertkompetens för dem[1]

En språkvårdare är någon som jobbar med att göra ett/flera språk tillgängliga och lätta för alla att använda i ett samhälle.[2] Språkvårdare är experter på hur språket ska användas i både uttal och skrift. En språkvårdare är inte samma sak som en språkpolis, där språkpolisen främst vill bevara språk så som det varit arbetar språkvårdaren med att utveckla språket. Även språkvårdare är dock ofta konservativa i sina råd, enligt Sofia Tingsell på Språkrådet.[3] Att språket utvecklas och råden måste förändras tar även författaren Fredrik Lindström upp; ”Många tror att vi har ett ansvar att bevara språket, men det vore riktigare att säga att vi har en skyldighet att förändra det. Inte som ett självändamål, men för att det hela tiden ska kunna täcka det vi behöver tänka, säga och skriva. För vi och vår värld förändras, vare sig vi vill det eller inte”[4]

Språkvården arbetar i första hand med råd och rekommendationer, inte så mycket med föreskrifter och direktiv. Det är viktigt för språkvården att noga följa språkutvecklingen. När det finns alternativ i språkbruket i uttal, stavning, böjning och så vidare kan språkvårdare ibland förorda ett alternativ som det bästa i alla sammanhang eller säga att båda är likvärdiga.[5]

Den som vill bIi språkvårdare bör studera mycket språk, till exempel svenska på högskolenivå och fördjupa sig inom lingvistik och fonetik. Bra grundläggande utbildning finns på gymnasieskolans Humanistiska programmet med inriktning Språk.[6]

Språkutvecklare jobbar ofta självständigt och jobbet är väldigt brett. Du kan hitta en språkvårdare på tillexempel Sveriges radio, SVT och UR där de ger rådgivning i språkfrågor.[7] Det kan handla om hur olika ord eller namn ska uttalas eller hur man ska uttrycka sig i skrift. Ett annat arbetsområde är vilken typ av språk som förväntas i olika mediekanaler. Det vore lika konstigt att höra programledaren i Aktuellt-studion inleda med “Tjena, tjena! Välkomna” som om programledaren i Paradise Hotel inleder med “God kväll och välkomna till kvällens sändning” även om båda uttrycken rent tekniskt innebär samma sak.

Språkvårdare som jobbar på tex SVT får ofta många frågor från lyssnare/läsare/tittare som stör sig på felaktiga ord, öh-anden, tvekljud och svordomar. Men det är självklart att det får bli fel ibland. Det handlar om att språket är levande och förändras med tiden. Det viktigaste är att språket är begripligt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.    Resultat

När vi nu vet vad en språkvårdare är och vad hen har för arbetsuppgifter idag kan vi göra en jämförelse med hur det var förr och därigenom besvara frågan hur språkvårdarens arbete förändrats över tiden.

Tidigare kom de starkaste influenserna på det svenska språket från tyskan, engelskan och franskan. Det var dessa språkområden vi hade mest utbyten med och därmed hämtade nya ord och uttryck från. Dagens språkvårdare möter istället en stor del av nya ord och influenser från arabiskan. Tillsammans med arabiska och engelska står de för den största utvecklingen av språket just nu. [8]

 Förutom förändringar via andra språkinfluenser så kan det handla om att språket blir mindre formellt. I tillexempel Sveriges Radio och SVT så hör man idag ett mer vardagligt och informellt språk.[9] Sen har svenska språket också blivit mer könsneutralt genom att man fasar ut ord som lärarinna, skådespelerska, författarinna och använder istället lärare, skådespelare och författare könsneutralt. [10]

Språkvetaren Lotta Ederth på Sveriges Radio berättar att Språkrådet numera är mer tillåtande vad gäller s.k. s-plural på engelska lånord.[11] Det har tidigare varit en käpphäst bland språkvårdare att inte tillåta detta, utan istället skapa ett svenskt mönster för pluralbildning (avokador, hipstrar, policyer m.m.) Men i den senaste upplagan av boken Svenska skrivregler ”erkänner” man numera s-pluralen (wraps, emojis, bagels, fans) och ser den som en del av det svenska språket.

På samma tema finns det en allt större osäkerhet kring pronomenformerna de och dem, och det är möjligt att dom, som är talspråkssvarianten, kommer att ersätta de och dem helt i framtiden – men där är vi inte än. Vi ser också framväxten av nya ord som ska fylla nya behov i samhället. Ett exempel är det könsneutrala uttrycket “hen”. Lotta Edert på Sveriges Radio berättar att hon när hen började användas möttes av ren avsky från lyssnare men att protesterna har minskat avsevärt de senaste åren.[12]

Förr låg tonvikten i språkvården huvudsakligen på ord- och grammatikvård. I takt med att allt fler skriver allt mer och måste läsa mer i arbetet har behovet av textvård ökat.[13] Lotta Edert förklarar att mycket av hennes arbete går ut på att svara på frågor om ordval. Ska man till exempel skriva funktionsnedsättning eller funktionsvariation? Vad bör man använda för uttryck istället för indian?[14]

Begripligt, levande, korrekt och inkluderande, så tror Sveriges Radio att det språk som når fram till flest lyssnare ser ut. Ett språk som är effektivt och utan olika störningar. Ett språk som inte använder sig av stereotyper, inte innehåller kränkande personbenämningar och som samtidigt är begripligt för publiken. [15]

Nu har Sverige statlig språkvård, och därför måste de statliga språkvårdarna följa den statliga värdegrunden. Då handlar det mycket om demokratiska överväganden: hur skapar man möjligheter för alla att använda språket på så lika villkor som möjligt. Flerspråkigheten i Sverige präglar också mycket av språkvårdsarbetet menar Sofia Tingsell på Svenska Språkrådet.[16]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.    Diskussion och slutsats

Vi kan titta på mina frågeställningar, den första är hur har språkvården förändrats över tiden. Språkvården har ändrats eftersom språket konstant förändras. Det har kommit in fler och fler engelska ord, och där även engelska böjningar med s-pluralen som Lotta diskuterade Något som har förändrats är också hur talspråk och skriftspråk börjar närma sig varandra, eftersom vi idag när vi kommunicerar använder oss av talspråk i våra sms eller chattar. Majoriteten skriver inte ”Okej, jag är på väg.” utan snarare ”ok, på väg”

Språket förändras snabbare numera eftersom världen blir mer internationell och landsgränser inte spelar lika mycket roll. Vi läser nästan dagligen engelska ord som sen formas till lite halvsvenska ord med s-pluralen. Vi kommunicerar allt mer via internet och där ska det gå fort och vara enkelt att förstå.

Jag har lärt mig att hur en språkvårdare arbetar kan variera extremt mycket. Det kan handla om att ta fram nya ord, att välja vilka ord som passar bäst att säga i en nyhetssändning eller svara på frågor från allmänheten om hur något uttalas.

Med min nya kunskap landar jag i slutsatsen att språkvård är viktigt, mer för att utveckla språket än att bevara det. Tidigare tänkte jag nog inte så mycket på, eller om, språkvård men ord spelar roll. Det går inte att ta Kungen på allvar om han skulle stå och hålla tal med massor av slangord eller ”svengelska”. Språket kommer alltid vara viktigt för vår demokrati, alla måste kunna förstå, och därför kommer språkvårdare alltid vara relevanta eftersom klarspråk är en av de saker de hjälper till med.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.    Källförteckning

 

Svensk språkvårds organisation, https://www.isof.se/sprak/vad-ar-sprakvard/sprakvard-i-sverige/svensk-sprakvards-organisation.html , Institutet för språk och folkminnen, uppdaterad 2020-01-24, hämtad 2020-03-18

 

Vad är språkvård? ,  http://www.isof.se/sprak/vad-ar-sprakvard.html , Institutet för språk och folkminnen, uppdaterad 2019-11-17, hämtad 2020-03-23

 

Tingsell, Sofia, språkvårdare på Svenska Språkrådet (fråga om språkvård, epostkommunikation), 2020-03-19

 

Lindström, Fredrik (2001), Världens dåligaste språk, Albert Bonniers förlag AB, Stockholm

 

Språkvård i Sverige, https://www.isof.se/sprak/vad-ar-sprakvard/sprakvard-i-sverige.html , Institutet för språk och folkminnen, uppdaterad 2020-11-17, hämtad 2020-03-17

 

Språkvårdare, https://www.framtid.se/yrke/sprakvardare , Framtid, hämtad 2020-03-17

 

Detta är språkvården, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2662&artikel=7197826 , Sveriges Radio, publicerad 2019-05-15, hämtad 2020-03-17

 

Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen, Hur förändras svenskan?, https://svenskaspraket.si.se/hur-forandras-svenskan/ , uppdaterad 2020-03-10, hämtad 2020-03-23

 

Språkvården vid SVT, SR och UR, Så arbetar vi med språkets förändring,  https://kontakt.svt.se/guide/sa-arbetar-vi-med-sprakets-forandring , uppdaterad 2020-03-06, hämtad 2020-03-18

 

Ederth, Lotta, språkvårdare på Sveriges Radio (fråga om språkvård, epostkommunikation), 2020-03-18                                                                                 

 

Vad är språkvård?, http://sprakvardsgruppen.se/vad-ar-sprakvard/ , hämtad 2020-03-18