Kvinnors rättigher

1 röster
3247 visningar
uppladdat: 2020-05-24
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

 

Varför är upplysningen en viktig epok i förhållande till kvinnors rättigheter? Diskutera upplysningens roll i förändringen av syn på kön och makt utifrån ett historiskt perspektiv.

 

Upplysningen var en tid i historien där betydande idéer inom det politiska, sociala och ekonomiska växte fram och tog sin början i Frankrike och spreds så småningom till övriga Europa. Upplysningsfilosofer som Montesquieu, Voltaire och Rousseau spred idéer om mänskliga rättigheter, jämlikhet, demokrati, yttrandefrihet, folkstyre och rösträtt. Man skulle tänka självständigt och använda sitt förnuft för att analysera livet och samhället och inte blint lita på andras uppfattningar. Alla människor skulle ha samma värde och ska därför behandlas lika. Det vill säga om man var av visst kön, klass och etnicitet. Upplysningsmännen såg inte bortom sitt perspektiv och glömde eller brydde sig inte om att inkludera kvinnor, underklassen och andra folkgrupper. Å ena sidan propagerade exempelvis Rousseau för demokrati och avskaffandet av klasskillnader, å andra sidan var han för patriarkatet och konservativa könsroller. Kvinnans uppgift var att hålla sig i hemmet, vårda barn och behaga mannen, medan mannen arbetade och engagerade sig politiskt i samhället. Denna kvinnosyn kom att bli norm och kvinnorna utesluts från att delta i det offentliga livet. De kvinnor som bryter normen genom att önska sig utbildning, karriär eller självbestämmande skulle kuvas av maken1.

 

Trots att upplysningen vädjade till förnuftet, nyttotänket och naturrätten exkluderades kvinnor. Varför? Därför att flertalet upplysningstänkare var vita medelklassmän och med rättigheter avsåg de vanligtvis rättigheter för sin egen klass, etnicitet och könstillhörighet. Mary Wollstonecraft var en av de kvinnor som reagerade mot dåtidens kvinnosyn. År 1792 ger Wollstonecraft ut en klassisk skrift som heter ”Till försvar för kvinnans rättigheter”, där hon förkunnar att kvinnan inte var skapt enbart för att behaga mannen utan var en egen självständig individ som skulle ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Hon ansåg att den bristande tillgången till utbildning för kvinnor var den främsta orsaken till ojämlikheterna mellan könen och att kvinnan ska få samma frihet som mannen att forma sitt liv2. Wollstonecraft var en av de allra första som propagerade för jämlikhet, starkt inspirerad av upplysningsidéerna och revolutionens tankar om frihet och jämlikhet. Hon lyckades dessvärre inte påverka politikerna och samhället då, men där utvecklades de första stegen mot feminism och skulle bli kvinnorörelsens förebild i mitten av 1800-talet. Även om upplysningsfilosofernas idéer om rättigheter var begränsade, så lade de grunden för det moderna rättighetstänkandet. Senare tänkare kunde utgå från deras idéer och utvidga dem till att omfatta fler människor i samhället.

 

 

 

Vad betydde det att kvinnan i äldre svensk lagstiftning var omyndig?

 

Kvinnans ställning har historiskt sätt alltid varit svagare än mannens i samtliga klasser, både i hemmet och i samhället. Kvinnor ansågs oförmögna att ta hand om sig och skulle därför ha en förmyndare som försörjde dem, som ogift kvinna skulle detta vara faderns roll och därefter makens. På så sätt kom kvinnan att lagligt omyndigförklaras och tvungen att ha en förmyndare. För ogifta kvinnor skulle fadern vara förmyndare fram till sin död, därefter övergick förmyndarskapet till närmaste manliga släkting. Änkor däremot blev myndiga oavsett ålder, men åter omyndiga om de gifte om sig. Att vara omyndig innebar att man inte fick inte äga, sköta sin ekonomi, skriva under kontrakt, driva företag eller ens sälja sin egendom. Sveriges kvinnor var enormt styrda av den diskriminerande lagen och utlämnad till förmyndarens goda vilja.

 

En ogift kvinna kunde ansöka om att bli myndig hos kungen, en komplicerad process där kvinnan var tvungen att uppge särskilda skäl till sin myndighetsförklaring. I mitten av 1800- talet uppstod en stor diskussion om de ogifta kvinnorna. Fler och fler kvinnor var ogifta och riksdagen beslutar att underlätta dispensprocessen för dessa kvinnor genom att utöka deras rättigheter, de behövde inte längre ansöka hos kungen utan vid närmaste domstol. 1865 blev ogifta kvinnor automatiskt myndiga vid 25 års ålder och från 1884 vid 21 års ålder. En myndig kvinna kunde ta sig ett arbete och bidra till sitt egna uppehälle. Dessa rättigheter gällde så länge kvinnan var ogift, så snart de ingick äktenskap fråntogs de sina rättigheter och blev åter omyndiga. Det skulle dröja till 1921 innan gifta kvinnor blev myndiga3.

 

 

 

Att gifta sig var i äldre tid en angelägenhet där många andra faktorer än kärleken spelade in. Hur då? Fanns det skillnader mellan olika samhällsklasser?

 

Historiskt sett, och än idag, har äktenskapet ofta reglerats av patriarkala, politiska, sociala och ekonomiska intressen snarare än av personliga önskemål baserade på känslor. I början av medeltiden handlade äktenskapet i huvudsak om en uppgörelse mellan två släkter som genom giftermålet blev allierade och förpliktade att stödja varandra4. Kvinnorna, oavsett klass, hade ingenting att säga till om, deras främsta och mest attraktiva attribut var just att de kunde användas i maktspel för politisk och ekonomisk vinning.

 

 

 

På 1600-1800-talet sker inga större förändringar på landsbygden, äktenskap ingås på grund av att familjer ville slå ihop jordegendomar som hela familjen kunde leva av och skapa starka allianser.

 

I och med urbaniseringen skulle synen på äktenskap och partnerskap förändras. Människorna blir lite friare att gifta sig av andra orsaker än jordbruket, kanske var kärlek inblandat. I över- och medelklassen var man traditionsenlig och gifte i kyrkan innan man flyttade ihop och skaffade familj. Dock var det norm att gifta sig inom den klass man tillhörde, någon som hade samma status och rikedomar. I arbetar- och underklassen fanns inga egendomar eller status att ta hänsyn till och man levde långt från familjens sociala kontroll, på så vis var de friare att välja livspartner5. Många var väldigt fattiga och hade inte råd att gifta sig, därmed kom dåtidens livsvillkor att styra över den rådande moraluppfattningen och människor började leva med varandra i samboförhållande. Samboskapets fördelar tilltalade folket, framförallt självförsörjande arbetarkvinnor. En ogift kvinna var myndig och självständig och behövde inte ta hänsyn till en förmyndare. Så snart hon blev gift skulle hon förlora alla sina rättigheter och stå under sin mans förmyndarskap, och hon var inte alltid villig att överlämna sin lön och sitt liv i mannens händer.

 

 

 

1800-talets samhällsomvandling förändrade familjens situation på olika sätt i olika samhällsklasser. Beskriv varför och hur detta påverkade dels förhållandet mellan könen, dels kvinnans situation i arbetsklassen respektive borgerligheten. Hur såg det ut i olika samhällsklasser.

 

Industrialiseringen och urbaniseringen förändrade människans tillvaro totalt. Jordbrukssamhällets storfamiljer löstes upp och i städerna var individen utlämnad åt sig själv. Människor fick en frihet att bilda familj som de själva ville och många levde i samboskap. Detta stred mot dåtidens kristna moral, staten och kyrkan lyfte därför fram kärnfamiljen som den nya tidens ideal att eftersträva. Dessvärre såg verkligheten annorlunda ut, människor blir tvungna att klara sig själva och individen blir industrisamhällets grundsten. Stegvis förvandlades samhället till ett konsumtionssamhälle där varor massproducerades och masskonsumerades. Pengar behövdes för allt det nödvändiga och det roliga i livet. För att leva i industrisamhället behövde både män och kvinnor arbeta. Hemmet var inte längre centrum för kvinnans arbete, däremot behövdes pengar för att leva och kvinnor erbjöds lönearbete i fabriker och i överklasshemmen.

 

 

 

Arbetarkvinnor diskriminerades av männen. Kvinnorna utmanade de rådande normerna och könsrollerna. Mannens roll som familjens överhuvud började ifrågasättas, den manliga dominansen skulle inte bli lika lätt att upprätthållas när kvinnorna inte var beroende av männen. Män beskyllde kvinnorna för de låga lönerna på arbetsplatserna, om kvinnor intog sin naturliga plats i hemmet och lät männen försörja dem så skulle det råda brist på arbetskraft och lönerna skulle automatiskt stiga.

 

Arbetarkvinnor diskriminerades av samhället, lagar byggde på att kvinnan skulle vara gift och arbeta i sitt hem, men många var ogifta och ensamstående och hade inget val än att arbeta. Dessa kvinnor hamnade i en juridisk gråzon, de hade svårt att få ut sin lön eftersom de var omyndiga och saknade äganderätt så kvinnas lön gick till hennes make eller närmaste manliga släkting.

 

Arbetarkvinnor utnyttjades av de listiga arbetsgivarna. Överklassmannens dubbelmoraliska synen på kvinnor; arbetsklassens kvinnor fick slita i fabrikerna utan hänsyn till deras kön medan överklasskvinnor sågs som sköra och ömtåliga varelser på grund av deras kön. Kvinnornas löner var mycket lägre än männens vilket motiverades med att kvinnor inte kunde utföra lika tungt arbete som männen. I själva verket var det kvinnorna som fick ta de tyngsta sysslorna och de som hade allra minst att säga till om6. Kvinnorna var en guldgruva för arbetsgivarna, som fick bära skulden för de låga lönerna, vilket var en medveten strategi från arbetsgivaren för att hålla nere löner även för männen. Industrikapitalismen var jämställd på ett sätt eftersom arbetsgivaren å ena sidan inte brydde sig inte om könet på arbetaren så länge arbetet blev gjort, å andra sidan diskriminerande eftersom kvinnor föredrogs då de var en billigare arbetskraft7. Vilka motiven än var så går det inte att frångå det faktum att industrikapitalisterna bidrog till kvinnornas frigörelse och så småningom ett mer jämställt samhälle.

 

Arbetarkvinnor utnyttjades och nervärderades av de välbärgade kvinnorna. Många ogifta kvinnor arbetade som hembiträde under slavlika förhållande i överklasshemmen; de behandlades illa, fick dåligt betalt samt utsattes för sexuella trakasserier. Arbetande kvinnor bröt mot samhällets normer, vilket överklasskvinnorna fann frånstötande, å andra sidan var överklasskvinnor beroende av hjälpen eftersom de själva ansågs för fina för att arbeta i sitt hem.

 

Arbetarkvinnor motarbetades hårt av de tidiga fackföreningarna eftersom de konkurrerade med män om jobben. Kvinnornas lönenerpressande funktion skapade motsättningar mellan könen inom arbetarklassen istället för mellan arbetsgivare och arbetstagare. Men kvinnorna hade inget val, många var ogifta och måste försörja sig själva och närstående.

 

 

 

Arbetarkvinnan på 1800-talet har mycket gemensamt med arbetarkvinnan på 2000-talet. Båda sliter för att få ihop till brödfödan, med hårt arbete, låg lön och med ett arbete som det inte är någon status på. Båda kommer hem trötta efter dagens arbete och båda fortsätter arbeta när de kommer hem.

 

Kvinnorna ta större ansvar för familjen, barnen och hemmet. Livsvillkoren har inte ändrat sig mycket för arbetarklassens kvinnor.

 

 

 

Däremot är det stora skillnader mellan samtidens arbetarkvinnan och överklasskvinnan. Kvinnorna i de högre samhällsklasserna förväntades gifta sig och bli försörjda. Dessa kvinnor levde ett privilegierat liv i lyx och ägnade sig åt välgörenhet, de hade tjänstefolk som skötte markservice. Gifta kvinnor i de högre klasserna ansågs vara hemmets ängel, den goda modern som skapade ett tryggt hem och tog hand om sin man och sina barn.

 

Men inte alla kvinnor var nöjda med detta liv i sysslolöshet, de moderna medelklasskvinnorna ville få del i det nya samhället och ha en möjlighet att försörja sig själva. Dessa kvinnors ekonomiska oberoende gav dem mer handlingsfrihet vilket var en förutsättning för kvinnans frigörelse dock ledde ekonomiskt oberoende inte automatiskt till politisk och social frihet. Samtidigt i samhället började det dyka upp kvinnliga författare som spred liberalismens idéer till kvinnorna bl.a Fredrika Bremer. 1856 väckte hon debatt med sin roman Hertha, en roman som handlar om kvinnas rätt till sin myndighet och utbildning. Romanen anses ha bidragit till lagen som gav ogifta kvinnors myndighetsförklaring 18588.

 

 

 

Liberalismens genombrott vid 1800-talets mitt betydde att kvinnans ställning blev något mera jämställd med mannens. På vilket sätt?

 

Många reformer införs som stärker kvinnans ekonomiska och juridiska ställning i familjen och samhället. Dessa rättigheter gällde framförallt ogifta medelklass/överklass kvinnor. Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. I takt med att folk blev bättre på att läsa ökade också användningen av dagstidningar och annan litteratur. Liberalismens idéer spreds i samhället och väckte debatt för sociala reformer9. Kvinnor fick rätt att utbilda sig, dock skulle dröja nästan 100 år innan arbetarbarnen började ta sig in på universitetet i större omfattning. 1845 infördes lika arvsrätt för män och kvinnor, dock är det kvinnans make som får förvalta arvet. Näringsfrihet införs, män och ogifta kvinnor kunde starta företag och på så vis växte medelklassen fram. Under 1860-talet blir ogifta kvinnor myndiga och får rösta kommunvalen. Den kommunala rösträtten var inkomstbaserad, så den gällde endast en liten minoritet. Den nya borgarklassen ville ha mer politiskt inflytande och som kompromiss ersattes år 1865 ståndsriksdagen av en tvåkammarriksdag. Första kammaren kontrollerades av den gamla härskarklassen och den andra kammaren kontrollerades av den nya klassen. För rösträtt krävdes att man var man, hade fast egendom eller hade betalt skatt på en viss årsinkomst. 1889 blev ogifta kvinnor valbara till fattigvård, skolstyrelser och vissa andra kommunala församlingar. Många nya arbetsområden öppnade sig för ogifta kvinnor och mot slutet av 1800-talet dominerade de i yrken som lärare, kontorsarbetare och posttjänstemän10. Att dessa reformer infördes berodde inte på att man ville få ett mer jämställt samhälle. Det var industrialiseringen tillsammans med feminismens påtryck som påverkade förändringen. Genom reformerna hade kvinnor börjat få tillträde till yrkesliv och utbildning men de saknade fortfarande politiskt inflytande. På så vis började kvinnor engagera sig i rösträttsfrågan. Kvinnorörelsen tog fart i bland annat Amerika och Storbritannien i mitten på 1850-talet. Detta var en internationell företeelse och den militanta suffragettrörelsen i Storbritannien är den mest kända och i denna ingick många brittiska arbeterskor. Kvinnofrågorna, framför allt rösträtten, började intressera människor.

 

 

 

På 1800-talet började folkrörelser komma igång i Sverige, bland annat kvinnorörelsen som påverkats av liberalismens tankar om mänskliga rättigheter och arbetarrörelsen som med socialismens hjälp ville stärka arbetarnas rättigheter. Kvinnor med olika bakgrunder började samarbeta och bildade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1902. Det var bland borgarkvinnorna som kvinnorörelsen tog sin början. Kvinnorna ville att alla yrken skulle vara tillgänglig för kvinnor, att de själva få bestämma över sin lön och förvalta sina ärvda tillgångar. Kärnan i organisationen var att alla var lika mycket värda oavsett kön och skulle därför behandlas lika inför lagen11.

 

 

 

LKPR arbetade metodiskt och konsekvent och försökte påverka riksdagen att ge kvinnor rösträtt. Genom att organisera sig, ordna möten, samla namnunderskrifter och konsekvent driva sin sakfråga för att uppnå målet om rösträtt, till skillnad från suffragetterna. LKPR samarbetade med andra kvinnorörelser, folkbildningsrörelser, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, på så vis lyckades de god spridning på sitt budskap. Nyckeln till kvinnorörelsens framgång låg förmodligen i att den uppstod senare, när folkrörelserna kommit in i en mognadsprocess. Det fanns ett allmänt missnöje bland folket och tiden var mogen för ”revolution”. Arbetarrörelsen började kräva rättigheter och bättre villkor på arbetsplatsen; minimilöner, reglerad arbetstid och socialförsäkringssystem som skydd mot sjukdom, ålder och arbetsskador. 1889 bildades Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) som arbetarrörelsens viktigaste politiska företrädare12. Då blev också rösträtten för kvinnor aktuell för arbetarrörelsen som ett av medlen att förändra villkoren. På så vis kom arbetarrörelsen att samarbeta med kvinnorörelsen.

 

 

 

Vilka hinder för jämställdheten återstod efter dessa reformer?

 

Fördomar, normer och könsroller, människors uppfattningar var fortfarande ett hinder för jämställdheten. Kvinnans roll i samhället ansågs vara hemmet och barnen. Motståndare menade att kvinnors politiska engagemang kommer påverka hennes naturliga roll i hemmet negativt. Ett annat argument var att kvinnan psyke inte kunde hantera att ta svåra beslut, därför ska politikens komplicerade val inte åläggas kvinnan. Dessutom var det på den tiden nationens behov styrde samhället. Upplysningens idé om "nyttan" blev något som den svenska staten använde sig av13. Reformer som infördes baserades på vad nationen behövde i första rum, inte individen. Motståndare menade att för nationens bästa ska kvinnor inte få rösträtt därför att kvinnans svaga psyke skulle påverka hennes förmåga att fatta goda politiska beslut samt att ett politiskt aktivt liv skulle påverka hemmet och barnen vilket kommer att i slutändan påverka nationen negativt14. Antifeminister ansåg till och med det var männen som det var mest synd om eftersom de var tvungna att slita för att försörja kvinnorna så att de kunde leva behagligt. En ”riktig” kvinna, en som lyckats skaffa sig en make och barn, skulle aldrig kräva rösträtt. Däremot de som inte lyckats bilda familj ville ha kompensation, rösträtt, för sitt misslyckande. Om dessa kvinnor skulle få sin vilja igenom så skulle männen ständigt falla undan för kvinnornas krav, vilket skulle leda till katastrof för landet. Även män som kämpade för kvinnans rösträtt förlöjligades, de kallades för hycklare och att de egentligen var emot kvinnlig rösträtt, men som utåt sett ville var politiskt korrekta15.

 

 

 

Rösträttsfrågan orsakade splittring mellan kvinnor genom att vara en klass- och könsfråga.

 

Arbetsrörelsen krävde "allmän" rösträtt för männen till att börja med, kvinnorna får vänta. LKPR utgick från sitt perspektiv och krävde rösträtt för de välbärgade kvinnorna. Det fanns ingen organisation som utgick från arbetarkvinnornas behov och rättigheter. Det uppskattades inte av de socialdemokratiska kvinnor som uppmanade sina medlemmar att ta avstånd ifrån rörelser som inte hade allmän rösträtt på programmet. Att sträva efter rösträtt på samma villkor som män signalerade att man accepterade rådande klass och könsordning och att vissa var sämre på grund av sin klass och sitt kön16. Arbetarkvinnorna hade inget val, de stöttade kvinno- och arbetarrörelsen trots organisationernas begränsning i hopp om att det en dag ska leda till rättigheter för dem också.

 

 

 

Kampen fortsatte och både Socialdemokrater och Liberaler lade fram motioner om kvinnlig rösträtt som gick igenom i andra kammaren, men de stoppades hela tiden i första kammaren, där högern hade majoritet.Till slut skulle ändå våld leda till rösträtt till kvinnor. Under första världskriget svalt folket i Sverige och det förekom flera hungerupplopp i hela landet där framför allt fattiga kvinnor stormade livsmedelsaffärer och stal mat till sina barn. Makthavarna hade längre inget val, de var rädda att folket skulle inspireras av ryska revolutionen där arbetarna med våld hade tagit över makten. Rädslan för revolution och krig i Sverige gjorde att högern gick med på att ge kvinnor rösträtt 1919. Rösträtten innebar inte automatiskt inte till jämställdhet. Motståndet var fortfarande stort och män med makt motarbetade aktivt kvinnorna från att få inflytande i politiken och arbetslivet. Till exempel fick inte kvinnor höga politiska tjänster eftersom de ansågs olämpliga för jobb med högre status.

 

 

 

Vilka förändringar är viktigast idag för att uppnå jämställdhet mellan könen?

 

Sverige har kommit långt i jämställdhetsfrågan till skillnad från andra länder, men är Sverige ett jämställt land? I stora drag tycker jag att Sverige är ett jämställt land. Visst går det att bli bättre men det kommer aldrig att bli perfekt. Min uppfattning är att när det uppstår problem i samhället så försöker man finna bra lösningar som passar så många människor som möjligt.

 

I stort sett så råder egentligen fortfarande samma problem då som nu. Män har fortfarande högre inkomst, mer makt och inflytande i samhället samt mindre ansvar i hemmet än kvinnor. Jag tror att fördomar, normer och könsroller är inbitna i samhället, kvinnor och män har samma rättigheter men synen på könsrollerna har egentligen inte förändrats. Politiska förslag för jämställdhet är bra, men det krävs mer för att förändra attityder och normer.

 

Hur kan vi ändra på detta? Jag är helt säker på att hur vi är som kvinnor och män har att göra med hur vi behandlas från stunden vi föds. Barn får behandling som är kopplat till könet; en flicka får beröm när hon är lugn och söt och en pojke när han är aktiv och tuff. Sen fortsätter det genom hela livet. Så tjejer lär sig att vara tillbakadragna och killar mer framåt. Detta märks tydligt i arbetslivet, oftast är män bättre på att ta för sig än kvinnor och de som tar för sig kommer längre i karriären och får bättre förmåner än de som inte tar för sig. Jag tror starkt på att om vi ska lyckas bryta normer och uppnå ett mer jämställt samhälle så måste detta börja med våra barn.

 

Sociala yrken, som exempelvis barnomsorgen, domineras av kvinnor. Män väljer att inte arbeta inom barnomsorgen eftersom det är ett kvinnodominerande yrke, lågavlönat och en osäker anställning. Det gör att barn går miste om manliga förebilder. Vi behöver skapa nya förebilder som barn kan se upp till, män och kvinnor som visar varandra respekt, och presentera den bilden så tidigt som möjligt för att jämställdhetstänket blir norm så tidigt som möjligt. Det krävs ett aktivt arbete från alla aktörer för att förändra de attityder och normer som begränsar kvinnors och mäns möjligheter. Barn och ungdomar är framtiden, varje krona samhället investerar i ungdomen kommer generera tusenfalt i framtiden, utan tvekan.

 

 

 

Vad står det på vykortet? Vad handlar det om? Vykortet används i marknadsföringen för den internationella rösträttskongress som hölls i Stockholm samma år. Varför användes vykortet i marknadsföringen? Vilken syn identitet och på makt främjades på vykortet? Hur?

 

Vykort är reklam för den internationella rösträttskongress som hölls i Stockholm 1911 där 110 deltagare från olika länder medverkade. Den är den 6.e kongressen som hålls sedan kvinnorörelsen bildades. Den arrangerades av LKPR och har beskrivits som den svenska rösträttsrörelsens största framgång. Rösträttsfrågan omtalades i pressen och evenemanget syntes i stadsbilden i Stockholm. För Sverige var kongressen ett sätt att demonstrera för de utländska delegaterna hur långt Sverige hade kommit i kvinnofrågan. Kongressen var ett tillfälle att dra till sig uppmärksamhet i frågan, och den blev en stor framgång. Vykortens användes för att sprida information om den annalkande kongressen samt bevaras som minnen av kongressen. På den tiden fanns ingen TV eller radio som kunde förmedla nyheter snabbt och fotografier förekom sällan i dagstidningarna. Därför blev vykort väldigt populärt i början på 1900-talet och någonting som människor sparade på17.

 

Vykort var en viktig del av den kvinnliga rösträttsrörelsen som fungerade både som propaganda och som ett sätt att finansiera kvinnornas arbetet. Det man vill förmedla med kortet är som att säga till alla kvinnor att ”det är dit vi ska”, vi ska hålla siktet på ”målet”. Vi ska komma ihåg att vi alla kämpar i grunden för samma sak, samma rättigheter och likvärdiga medborgare som männen.

 

Riksdagshuset är säte för Sveriges riksdag, en mäktig byggnad och Sveriges absolut viktigaste symbolbyggnader; en symbol för svensk parlamentarism, demokrati och statsskick. Hierarki genomsyrar riksdagshuset, en manlig högborg där kvinnor inte får tillträde. En mäktig byggnad där alla beslut som rör befolkningen klubbas och där alla av ”värde” fick tillträde, de anrika och förmögna.

 

 

 

 

 

Utgå källkritiskt från källan. Vilken sorts källa är det? Vilka styrkor och svagheter har den?

 

Det är Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt som tagit fram vykortet i reklamsyfte. LKPR vill synliggöra för allmänheten att en stor internationell kvinnokongress skulle äga rum i Stockholm. Motivet, riksdagshuset, finns ännu kvar idag, så på så vi är det en förstahandskälla.

 

Informationen på vykortet stämmer, den internationella rösträttskongressen hölls enligt den information som finns på kortet . Detta kort återfinns på fler internetsidor, bland annat Stockholm stads egna hemsida. Jag är ganska säker på att det är en äkta källa eftersom Stockholm stad med största säkerhet grundkontrollerar ursprungskällan på sitt material innan de publicerats på hemsidan. Annars skulle detta betyda att Stockholm stad sprider falsk information vilket kan leda till konsekvenser för stadsdelen.

 

Motivet på vykortet är inte specifikt med vad källan önskar, däremot syftar texten på vykortet specifikt på vad som vill förmedlas med kortet; att det är reklam för den 6.e internationella rösträttskongress i Stockholm 1911. Syftet med detta vykort är att allmänheten ska ta del av denna information. Förmodligen vill LKPR att folket ska 1. sprida budskapet till massorna, 2. förstå någonting stort är på gång och 3. öka medvetandet om ett kontroversiellt och högst debatterat ämne Sverige hade under denna tid sällan varit värd för internationella kongresser, och detta fick stor plats i media vilket var precis det kvinnorättsrörelsen ville uppnå. Utifrån mitt perspektiv vill kvinnorna visa folket att de är ostoppbara, ”vi är alldeles för många för att ignoreras”.

 

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kvinnors rättigher

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Lollo El-Saghir [2020-05-24]   Kvinnors rättigher
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60662 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×