Troja - Filmanalys

    Filmananalys – Troja 

Den dramatiska samt händelserika filmen Troja utspelar sig i antikens Grekland. Anslaget är en sorts igångsättning av historien. Kungen Agamemnon är snart härskare av hela Grekland, han är nu redo att ta över Thessalien. Kung Triopas och Agamemnon gör upp en överenskommelse om att den bästa mannen från den spartanska samt den bästa mannen från den thessaliska sidan ska slåss om regionen Thessalien. Huvudpersonen från Agamemnons armé och även huvudpersonen i filmen är Akilles och han vinner slaget om Thessalien mot trojanerna. Det som nu återstår att se är om Grekland kan hållas i schack eller om det kommer att ske fler krigsförbrytelser. 

Lite senare, i presentationen sluts en fredsförhandling mellan spartanerna och trojanerna, inga mer krig eller erövringar ska numera ske. Kort efter fredsförhandlingen sluts går trojanerna, närmare bestämt Paris emot avtalet. Han förälskar sig i Helena från motsatt sida och hon förblir en del av trojanernas kungarike.  

En person som är viktig i denna händelserika film är Akilles. Redan i anslaget kan man se hur Akilles är som person. Han tillhör den spartanska armén men han bryr sig inte om att komma i tid och vara en del av truppen. Det viktigaste för honom är att han inte styrs av någon och det visar han tydligt i början när han säger “du är inte min kung” till Agamemnon. Genom filmens gång kan man se hur den envisa och tappra halvguden förändras. Till en början är det viktigt för honom att visa att han har en stor och bred makt och att han är “störst av alla” men när han lär känna Briseis förändras allt. I första skedet av hans “lära känna fas” är han fortfarande uppslukad i att vara störst, bäst och mäktigast men med tiden öppnar Briseis upp en ny sida inom honom, medmänsklighet. Han visar sig mer sårbar vid hennes sida och han får en annan bild av kriget tack vare henne. Han slutar bry sig om att vara allsmäktig och stor utan det viktigaste för honom blir att kämpa för kärleken. 

Krigsattackerna utspelar sig på både ökenområden där de flesta striderna i början sker men även vid stränderna i Grekland. Stränderna är viktiga platser för just smidiga och smarta krigsattacker. Många personer i en armé kan transporteras och det kan även få plats olika tillhörigheter i skeppen vid attack. En till viktig sak i miljön är trojanernas mur som skyddar den trojanska armén från bland annat hot av spartanerna.  

När Helena byter sida för att vara med sin kärlek, Paris, drivs handlingen på utifrån både kärlek och makt. Trojanerna som hade ingått i en fredsförhandling hade nu begått ett överskridande av denna förhandling vilket ledde till konflikterna som varit mellan dessa grupper innan, fördjupades. Nu skulle man ge varandra det blodbad som man tyckte att den andra sidan förtjänade. Ett krig utlöstes då trojanerna inte hade någon rätt att ta ifrån Helena men vid en längre eftertanke kan man se att kriget inte endast handlar om kärlek. Det som driver på båda sidorna mer specifikt är makten, man vill ha makten över Troja och makten som ett enat folk. Man vill visa att här är vi, och vi kommer bli ihågkomna för våra strider från respektive sidor. 

I filmens final tänker grekerna ut en taktik för hur de tror sig kunna vinna striden och ta över Troja med hjälp av den trojanska hästen. Trojanerna tror att hästen är en gåva från Gudarna och Priamos bestämmer att hästen ska tas med till Troja, innanför murarna. Det som de är ovetandes om är att inuti hästen så har grekerna gömt sig och när den tas in innanför murarna bryter kriget mellan de två arméerna ut igen. Troja sätts i brand och en hysteri utbryter. Filmen avslutas med att Paris skjuter Akilles i hälen med sin pilbåge och Akilles dör. Det var hans enda sårbara plats, det enda sättet att förgöra honom var på detta sätt. Detta berodde på att hans mamma Thetis inte doppade hans häl i vattnet när han föddes. Incidenten visade att även om man är stark och har övertag så har man alltid svagheter som kommer att användas utav andra för att vinna. 

Filmens krigshjälte är Akilles, idag är hjältar inte endast de som segrar i krig. I litteraturens värld är det inte så viktigt att en hjälte segrar i krig, utan det är just förändringen av ett samhälle som det fokuseras på. Man kan göra markanta skillnader utan att föra något krig.