Klimatprojekt vegetarian en vecka (A-nivå)

En vecka utan kött

13/1-20

Frida Andersson

SA19B

Tullinge Gymnasium

Sammanfattning

Idag konsumerar vi i Sverige otroliga mängder kött. Köttproduktionen bidrar till utsläpp av koldioxid vilket i sin tur leder till uppvärmning på jorden. Uppvärmningen på jorden ökar riskerna till förödande konsekvenser för allt liv på jorden i form av fattigdom, sjukdomar, klimatkatastrofer och försurade och för varma hav. Under en vecka mätte jag min konsumtion av kött och räknade ut koldioxidutsläppen som min köttkonsumtion står för. Den andra veckan åt jag helt vegetariskt och räknade istället ut utsläppen för köttersättningen. Jag minskade mina utsläpp med 88% vilket är en stor förändring. Denna förändring är positiv för klimatet men för att jorden inte ska fortsätta värmas upp krävs en global förändring, genom att vi tillsammans byter ut fossila bränslen till förnybar energi. Som individ är detta svårt och istället kan man ändra sitt levnadssätt för att inte påverka klimatet negativt. Några exempel på dessa förändringar är att äta vegetariskt som jag gjorde, åka mindre bil, ta kortare duschar och se över sina inköp.

Inledning

Bakgrund

Idag konsumerar vi i Sverige otroliga mängder kött. Enligt Jordbruketisiffor (2016) åt vi svenskar år 1960 i snitt 50 kg kött per person och år 2016 hade denna siffran höjts till hela 85 kg kött per person i snitt under ett år. Denna mängd kött är inte bra för varken oss människor, djur, ekonomi och framförallt miljön. Kött ökar risken till många sjukdomar, djurs dåliga levnadsförhållanden och väldigt stora koldioxidutsläpp vilket bidrar till uppvärmningen på jorden genom växthuseffekten. 

Växthusgaser är en sammanfattande benämning för koldioxid, metan, vattenånga och lustgas som alla har en sak gemensamt, de absorberar våglängder från den värmestrålning som lämnar jorden. Detta innebär att värmestrålningen som ska lämna jorden istället stannar kvar i atmosfären. Växthuseffekten är livsviktig för vår planet och allt liv för annars skulle det vara ca 30 grader kallare på jorden än vad det är idag. Nackdelen med växthuseffekten är när det blir för stora koldioxidutsläpp för då kan inte växterna ta upp allt och koldioxiden åker istället ut ur det naturliga kretsloppet. Detta gör att medeltemperaturen på jorden ökar vilket bidrar till förödande konsekvenser (Naturskyddsföreningen.se, 2017)

Nuturvärdsverket (2019) skriver att fossila bränslen är den största källan till växthusgaser och klimatförändringarna. Fossila bränslen är uppbyggt av små vattendjur och växtlighet som dött och därför blivit liggande på botten i hav eller sjöar. När de täcks av jord och utsätts för ökad temperatur och högre tryck omvandlas resterna från djuren och växterna till kol, olja och naturgas. 

Problemet vi har idag angående fossila bränslen och växthusgaser är att vi använder upp de fossila bränslena snabbare än vad som hinner bildas. Enligt miljöportalen (2006) tar det mellan 50 till 500 miljoner år för fossila bränslen att bildas. Detta innebär att de fossila bränslena kommer att ta helt slut inom en snar framtid eftersom att vi konsumerar det i så pass stor utsträckning. Som jag nämnt tidigare hinner inte växterna ta upp den stora mängd koldioxid som vi människor släpper ut och det leder till en för hög halt koldioxid i atmosfären vilket bidrar till uppvärmningen på jorden. 

Konsekvenserna av den höga användningen av koldioxid och fossila bränslen leder i samhället till mer sjukdomar och ohälsa hos de fattiga, sämre skördar, fiskbestånden försämras, förlust av biologisk mångfald, översvämning, torka och andra naturkatastrofer, varmare och försurade hav samt glaciärsmältning vilket leder till en förhöjd havsnivå vilket kan leda till att människor tvingas flytta (wwf, u.å.1)

Världen är långt ifrån rättvis och på många ställen på jorden ser livet helt annorlunda ut än vad vi i Sverige kan tänka oss. Det är den rika delen av världen som bidrar mest till koldioxidutsläppen och Usa, Storbritannien, Frankrike, Kanada, Ryssland, Italien, Japan och Tyskland står tillsammans för nästan hälften av koldioxidutsläppen i världen men Kina som tidigare haft låga utsläpp har idag världens högsta utsläpp av växthusgaser, vilket ser ut att fortsätta öka om ingen förändring sker (wwf.se, u.å.2)

Syfte

Syftet med denna uppgift är att minska koldioxidutsläppen som jag står för så mycket som möjligt under en vecka genom att ersätta all form av kött mot vegetariska alternativ. Jag ska också få en översiktlig syn om hur olika livsstilar påverkar koldioxidutsläppen och vad detta kan bero på samt vilka åtgärder som bör vidtas. 

Frågeställning

Med hur många procent minskar jag mina koldioxidutsläpp genom att inte äta kött?

Metod

Jag har mätt allt kött jag konsumerar under en normal vecka i vikt genom att väga och uppskatta vikten. Därefter har jag samlat ihop mina värden av varje köttyp som exempelvis nötkött, fläsk och lax och lagt ihop vikterna för varje dag till varje köttyp. Sedan använde jag mig av hemsidan matkalkylatorn.se för att se hur mycket koldioxidutsläpp jag står för genom min köttkonsumtion och veckan därefter åt jag en vecka vegetariskt för att minska min köttkonsution och mina koldioxidutsläpp så mycket som möjligt. Veckan jag åt vegetariskt mätte jag istället vikten av det jag ersatte köttet med genom att använda mig av samma hemsida.

Resultat

Tabell 1, mätning av kött i gram.

Tabell 2, vegetariska måltider och uppskattad vikt i gram av köttersättning.

Den första tabellen visar min konsumtion av kött i gram under en vanlig vecka. Jag har räknat alla måltider, frukost, lunch och middag men inte mellanmål eftersom att jag inte äter det. Jag räknade varje köttyp för sig för att kunna använda mig av Matkalkylatorn (u.å) där man kan se hur mycket koldioxid man släppt ut. I första tabellen på lördagen åt jag 30g räkor men det fanns inte med att räkna ut så jag har inte med utsläppen för just räkor. Totalt blev resultatet för den vanliga veckan 8,2 kg utsläpp av växthusgaser. I den andra tabellen skrev jag ned vad jag ätit och hur många gram köttersättning jag ätit, såsom linser, grönsaker och halloumi. Till frukost åt jag varje dag 2 fiberrost mackor med ost på som jag alltid brukar men då och då har jag även skinka på, vilket jag undvek denna veckan. Totalt släppte jag ut 1,0 kg växthusgaser på min vegetariska vecka och 100g av halloumiosten som jag åt till middag på onsdagen bidrog till 0,9kg utsläpp medan allt annat jag åt som köttersättning i form av grönsaker och linser bidrog tillsammans med 0,1kg utsläpp av växthusgaser. På ett år skulle min vanliga vecka med kött bidra till ett utsläpp av växthusgaser på 426,4kg medan min vegetariska mat under en vecka skulle bli 52kg utsläpp på ett helt år. 

Uträkning:

Skillnaden/gamla  

7,2 /8,2= 0,88= 88% minskning av koldioxidutsläpp.

Svar: Jag har minskar mina koldioxidutsläpp med 88% genom att äta vegetariskt under en vecka.

Normalvecka utsläpp 8,2 kg CO2→År= 8,2x52= 426,4kg CO2/år

Klimatvecka utsläpp 1,0 kg CO2→År= 1,0x52= 52kg CO2/år

Diskussion

Frågeställningen besvarades med att jag minskat mina koldioxidutsläpp med 88% genom att inte äta kött och genom det svaret kan jag dra slutsaten att minskningen blev stor. Resultatet är trovärdigt men inte till 100% eftersom att jag inte hade möjlighet att väga all mat med våg och därmed fick uppskatta vikten med hjälp av ögonmått istället. Det är en sak som kan ha påverkat resultatet och en annan sak är att jag inte kunde räkna ut utsläppen av räkorna som jag åt. Noggrannheten i denna typ av experiment är väldigt viktig för att få fram exakta resultat och där brister min metod lite grann vilket påverkade mitt resultat. 

Om jag skulle göra om detta experiment skulle jag förbättra min metod genom att vara noggrannare med att väga köttet och köttersättningen istället för att uppskatta det med ögonmått. Samt ha mer koll på vilka saker som inte finns med i Matkalkylatorn eftersom att jag då inte kan se hur mycket den typen av mat släpper ut.

Resultatet visade som sagt en minskning på 88% utsläpp av växthusgaser men en sak som tydligt kunde förändrat resultatet till det mer positiva var att jag inte skulle ätit halloumi under den klimatsmarta veckan. Ost släpper ut väldigt mycket vilket jag inte visste och bara 100g av halloumin bidrog till 0,9kg växthusgaser, så nu har jag lärt mig hur dåligt ost egentligen är och att jag borde undvikit det för att ha minskat mina utsläpp ännu mer. 

Av detta resultat kan jag konstatera att kött bidrar till väldigt stora mängder utsläpp samt att även ost gör det. Användningen jag får av den informationen är att jag har bättre koll på vad som släpper ut mycket växthusgaser och hur jag kan förbättra min påverkan på klimatet genom att minska mängden kött. 

Resultaten kan kopplas till miljö och samhällsfrågor genom konsekvenserna av utsläppen från köttproduktionen. Som jag nämnde i bakgrunden leder en ökning av växthusgaser till en högre medeltemperatur som bidrar till förödande konsekvenser för människor, djur och planeten. Det är vi i I-länderna som bidrar mest till utsläppen men det är inte vi som berörs av det vi ställer till med. Våra utsläpp kan kopplas både lokalt och globalt eftersom att det är vi lokalt sätt som bidrar till klimatförändringarna men det påverkar klimatet globalt. De som berörs är våra barn och barnbarn och andra släktingar i framtiden och de människor som idag lever i riskzoner där det redan är fattigt, torrt och på platser nära haven. Enligt wwf (u.å.2) ser vi idag effekterna av utsläppen av koldioxid som gjordes under 1900-talet. Dessa utsläpp var inte lika stora som idag och detta innebär att det kommer bli ännu sämre i framtiden. Därför krävs en snabb och stor förändring genom att sluta använda oss av fossila bränslen och istället ersätta det med förnybar elproduktion vilket måste ske globalt men det alla kan börja med för att inte bidra till klimatförändringar är små saker som tex äta mindre kött, åka mindre bil, släcka lampor, ta kortare duschar och se över sina inköp. 

Enligt wwf (u.å.3) innebär ersättningen av fossila bränslen till förnybar elproduktion att inga utsläpp kommer ske och därmed ingen uppvärmning. Med förnybar elproduktion menar jag sol- vind och vattenkraftverk eftersom att kolkraftverk och kärnkraftverk bidrar till stora utsläpp. Denna omställning måste ske globalt för att vi ska kunna hålla målet på max 1,5 graders global uppvärmning för att lokalt sett kommer vi inte kunna hålla löftet eftersom att alla måste hjälpas åt och bidra till en bättre framtid. 

Avslutningsvis minskade jag mina koldioxidutsläpp med 88% genom att inte äta kött under en veckas tid. Det jag skulle tänka på om jag gör om detta experiment, alltså mina felkällor, är att väga köttet och köttersättningen med våg och inte ögonmått samt att veta alla koldioxidutsläpp från varje sak jag äter som i detta fall räkor. Jag har fått större koll på konsekvenserna av uppvärmningen och hur det påverkar jorden och livet globalt och lokalt samt vad som krävs av oss människor för att uppvärmningen inte ska fortsätta öka.

Källförteckning

Jordbruketisiffror. (2016). Totalkonsumtion (förbrukning av kött) 1960-2018. Hämtat den 23 januari 2020 från: https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2016/02/28/totalkonsumtion-forbrukning-av-kott-aren-1960-2015/

Matkalkylatorn. (u.å). Carboncloud. Hämtat den 3 februari 2020 från: https://www.matkalkylatorn.se/

Miljöportalen. (2006). Fossila bränslen. Hämtat den 29 januari 2020 från: