Ull och Yllets miljöpåverkan

Modets historia om miljön.

Jag har använt grön/vit/grå rutigt halvylletyg för att sy en cirkelkjol. Men just i denna texten ska jag endast skriva om ylle och inte bomullen vilket är den andra beståndsdelen i halvylle. Ylle är en textilvara som är skapad från animaliskt naturfiber, nämligen ull. Ullen kan komma från flera olika djur, som kamel, lama, alpacka men kommer vanligast från tamfår, iallafall här i norden. Yllen tillverkas genom att att först klippa av fårens päls med en ullsax. Pälsen består av det mjuka bottenullet och det grövre täckhåret, och det är det förstnämnda som man använder främst i klädtyger. Täckhåret används mer i gardiner och till liknande saker, som till exempel möbelöverdrag. När man extraherad bottenullet från fåret går man vidare till en process som kallas kardning eller kamning, vilket man kan göra för hand eller med maskin. Kardningen går ut på att man tar två kardor (bilden) som består av gummi eller trä med järn-piggar på sig, lägger ullen mellan dessa och drar kardorna mot varandra i en bestämd riktning för att räta ut ull-håren. Detta fungerar då ullen redan är dragsvag och lätt går sönder i längdriktningen, och lägger sig lätt på rätt håll när man kardar. När kardningen är klar så kan man spinna ullen till trådar som man därefter kan färga och skapa olika typer av ylletyg med.

Ylle är ett relativt miljövänligt tyg, men det har sina fördelar och nackdelar. Det som gör det mer miljövänligt än andra tyger såsom polyester, är att det inte innehåller plast, och att det då inte släpper ut mikroplaster i naturen. Detta är bra då mikroplaster som kommer ut i havet konsumeras många gånger av djur vilket minskar deras chans för överlevnad, fortplantning och födointag. Något som dock inte är särskilt bra med framställningen av ylle är att ullfettet - lanolin - som man måste tvätta bort (ibland med kemikalier som sedan också kommer ut i miljön) innan trådspinning, innehåller syreförbrukande kemikalier som i till exempel havsmiljöer kan förstärka effekten av övergödning, minska ekologiskt mångfald och i slutändan leda till utrotning av arter. Ylle är så klart inte det enda skyldige i detta eller ens den ledande orsaken till konsekvenserna som blir av utsläpp, men det är viktigt att komma ihåg att alla delar av vår konsumtion bidrar antingen positivt eller negativt till miljön och klimatet, och alla val har en betydelse. Hur mycket denna process påverkar beror dock väldigt mycket på var man köpt tyget från då producenterna kan använda ett specifikt avloppssystem som minskar utsläpp av syreförbrukande ämnen. Det finns också märkningar som EU-ecolabel och Svanenmärkning som man kan leta efter och som innebär att ullet är utvunnet på ett ekovänligt sätt, och använder till exempel det avloppssystemet. Något annat som gör ullen som man skapar yllet från mindre miljövänligt, är just att ullen kommer från får. Får är djur som liksom kor, släpper ut mycket metangaser, men även andra växthusgaser. Detta då de är idisslande djur som konsumerar mycket växter, men också kräver mycket levnadsrum vilket gör att man ibland behöver avverka skog som annars hade tagit upp koldioxid från luften, för att få plats med djuren. 

Om årtiondet som du har valt.

Jag har valt att skriva om 1950 talet. Det var rätt svårt att hitta bra svar till frågorna men utifrån informationen jag hittat har jag kunnat göra en del slutsatser. Ull och ylle var bland de mest populära tygerna under 1950- talet, då det var en stor del av Dixie modet som var väldigt inne då. Cirka 1,5 miljoner ton ull utvanns under årtiondet. Tyget var relativt miljövänligt - liksom idag, då bearbetningen och tillverkningen varit likadant i århundraden. Man tänkte dock inte särskilt mycket på miljön eller klimatförändring vilket är rätt självklart med tanke på att forskningen inte var särskilt fokuserat på det, och när man tar hänsyn till att globala utsläpp skulle vara det dubbla endast 20 år senare. Det fanns som sagt inte jättemycket forskning kring detta eller farorna kring vissa kemikalier - det fanns i och för sig inte lika mycket kemikalier, så om det är särskilt stor skillnad mellan kemikalieanvändning i tygindustrin mellan då och nu är svårt att säga. Det som man dock kan veta är att det definitivt var mindre importer under det årtiondet och många människor sydde fortfarande egna kläder och köpte inhemsk ull. Vilket ofta höll bättre kvalite än det vi massproducerar idag, vilket också gjorde det dyrare (även på grund av att det producerades mindre eftersom vi inte utnyttjade u- länder på samma sätt), och i sin tur gjorde att man inte behövde eller kunde köpa nya kläder lika ofta som nu. Så man kan säga att det var betydligt mer fokus på kvalite då, till skillnad från den kvantitet fokuserade industri vi har idag, och på så sätt var det bättre för miljön. Men med tanke på detta, var det faktiskt också på 50-talet som man började med att producera mer i kvantitet, vilket delvis var på grund av den massiva förfrågan efter ull. Och på så sätt kan man säga att ullindustri inte var helt oskyldigt under detta årtionde.  Man har även känt till växthuseffekten sedan sent artonhundratal men fokuset på det och själva miljörörelsen dök först upp ett tiotal år senare. 

Många tyger idag -inklusive ylle, produceras i utvecklingsländer - eller u-länder. Detta då landets ekonomi oftast är sämre än företaget som vill ha produkten land, vilket gör produkterna mycket billigare att producera då arbetarna inte behöver lika hög lön. Problemet med detta är att företagen på detta sättet utnyttjar dem fattiga i dessa länder, då de är desperata för jobb och tar jobb även om de har dåliga arbetsvillkor eller är på en farlig arbetsplats. På många tygfabriken används farliga kemikalier för att förbättra produkten och göra den mer hållbar, vilket tillsammans med att få fabriker har skyddsutrustning, leder till att många anställda får skador/ förhöjd cancerrisk. Lönerna och arbetstimmarna brukar också vara dåliga, med långa arbetsdagar och låga löner för att spara så mycket pengar som möjligt, trots att många av företagen hade haft råd med att betala arbetarna mer. De dåliga arbetsvillkor kan också innebära, icke levnadsbara pension (alltså man kan inte överleva på den mängden pengar), och ingen sjukförsäkring. I många fall sker det också barnarbete då det finns många familjer i dessa länder som inte tjänar tillräckligt med pengar på att bara två föräldrar arbetar, utan behöver också att deras barn arbetar i fabriker istället för att gå i skolan. Det är dock inte helt svartvitt och det finns fördelar med att använda arbetskraft i u - länder, speciellt när det går rätt till och företaget ställer krav på hur tillverkaren behandlar sina anställda. Många gånger leder globaliseringen till exempel till att det sker en teknisk utveckling i landet och människor får även fler arbetsmöjligheter vilket minskar arbetslöshet. 

Den billiga arbetskraften leder även ti...