Studie om förortssvenska

1122 visningar
uppladdat: 2021-06-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete



Så keff!

En studie om förortssvenska

 

                                                                                                       














                                                                                                          Namn:

                                                                                                          Lärare:

                                                                                                          Kurs: Svenska 2

                                                                                                     

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

 

  1. Inledning …………………………………………………………………………… 3

  2.  Syfte och frågeställning……………………………………………………………..4 

  3. Metod och Material………………………………………………………………….4

3.1 Material ……………………………………………………………………........4

3.2 Enkät …………………………………………………………………………....4

  1. Resultat ……………………………………………………………………………..5

4.1 Vilka av följande ord kan du? …………………………………………………..5

4.2 Vilka områden används förortssvenska? …………………………………….….5

4.3 Anses förortssvenska vara något accepterad? ……………………………….…..6

4.4 Sammanfattning av resultat ……………………………………………………..9

  1. Enkät ……………………………………………………………………………......9

5.1 Kön……………………………………………………………………………...9

5.2 Ålder……………………………………………………………………………10

5.3 Använder du slang? …………………………………………………………….10

  1. Diskussion ………………………………………………………………………….11

  2. Avslutning………………………………………………….……………………….12

  3. Källförteckning.…………………………………………………………………….12

 

 

1 INLEDNING

 

Det svenska språket har funnits i ca 2000 år och är Sveriges huvudspråk.

Språk är viktig för vår kommunikation, om vi inte har språk kan vi inte kommunicera. Språk används både skriftligt och muntligt och det är en av våra viktigaste hjälpmedel, vi utvecklas hela tiden och lär oss nya ord.

Det svenska språket kan delas i olika perioder, innan vikingatiden kallades det för urnordiska. Mellan år 800 och 1225 började man urskilja svenska språket som ett eget språk. Man använde inskrifter med runor och då fick den här tidsperioden kallas för runsvenska tiden. Under år 1222 och 1526 kom det så kallade klassiska och yngre fornsvenskan, detta var när man använde främst handskrifter med latinska bokstäver. När den nya testamentet översattes år 1526 började man med den äldre nysvenskan och den svenska språket blev ett religiöst språk, den här perioden pågick ända fram till år 1732. Mellan år 1731 och år 1900 blev det så kallade yngre nysvenskan, det var Olof von Dalins tidskrift Then swänska argus som brukade markera den yngre nysvenska, den här tidskriften betydde också mycket för den nya svenskan. År 1900 började det kallas för nusvenskan, bara sex år efter, år 1906 genomfördes det en stavningsreform som gjorde att man skulle börja stava v-ljud med v iställer för det man gjorde tidigare med f,fv och hv. (Svenska språket, 2018)

Under 1950-talet fick vi en ungdomskultur då ungdomar inte behövde bli vuxna vid ung ålder och ungdomarna behövde inte längre jobba utan de fick chans till en längre barndom. Man började också visa att man inte tillhörde de vuxna genom musiken, kläderna och språket man använde.

Idag använder vi oss utav slang, det är fritt och man får tala hur man vill, i tv får man höra olika dialekter, dialekter har till och med blivit trendigt. Idag har vi också förortssvenskan, det är något som har utvecklat genom åren. Förortssvenska, rinkebysvenska och shobresvenska är några av namnen som används för förortssvenskan. Förortssvenskan är en sammanfattande benämning på sociolekter som talas i olika invandrartäta områden. 





2 Syfte och frågeställning 

 

Syftet med den här språkvetenskapliga studien är att undersöka om förortssvenska. Undersöka vilka områden förortssvenska används som mest. För att kunna genomföra den här språkvetenskapliga studien kommer jag använda mig utav tre forskningsfrågor. Mina forskningsfrågor är: 

 

  •  Vilka av följande ord kan du?

 

  • Vilka områden används förortssvenskan?

 

  • Anses förortssvenskan vara något accepterad?

 

3 Metod & Material

I den här undersökningen har kvantitativ metod använts, alltså räknebara uppgifter. Detta gör att 

Det skapades en enkät som skickades till elever i Drottning blanka gymnasium, tre olika tjejgrupper samt öppen för alla utanför dessa grupper. I enkäten var det frågor om slangord. 

 

3.1 Material 

Materialet bestod av 435 deltagare i olika åldrar, mestadels kvinnor. Det var 86,2% tjejer, 12,4% killar och 1,4% gav inget kön. I denna studie har mest kvinnor svarat på enkäten då enkäten blev delad i tre olika tjejgrupper. Skulle enkäten inte ha blivit delad i tjejgrupper skulle materialet bli annorlunda. 

 

3.2 Enkät

Som studie till min undersökning av förortssvenska bad jag olika personer fylla i enkäten. Totalt blev det 435 deltagare, det var 375 tjejer/kvinnor, 54 killar/män och 6 personer som inte gav kön. Alla blev informerade vad syftet med undersökningen var och vad deras svar skulle användas till.  I enkäten var det några Ja och Nej kryssfrågor där det handlade om slang användningen medan frågorna det behövdes egna svar handlade det om språkanvändningen. 

 

4 Resultat

I den här delen av studien redovisas resultaten från vad informanterna besvarade samt svar på frågeställningarna. 

 

4.1 Vilka av följande ord kan du? 

En av frågorna som använde i enkäten var ‘‘ Vilka av följande ord kan du?’’. Som svarsalternativ fanns det keff, shuno, gäris, yano, gitta och aina. Totalt svarade 422 deltagare av 437 deltagare. Enkäten visade att ordet alla kände till var ‘’Aina’’, ordet som betyder polis. Se bild nedan.


Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Vilka av följande ord kan du?. Antal svar: 422 svar.










Anledningen till varför ordet ‘’Aina’’ var som störst kan vara för att både i och utanför förorten har ordet används under en längre period, det behöver inte vara att man har använt den utan det kan vara att man har hört den. Detta gör då att ordet har hörts och använts av flera personer.



4.2 Vilka områden används förortssvenskan? 

Det var totalt 314 deltagare som svarade på frågan ‘’ I vilket område tycker du förortssvenska används som mest?’’. Informanterna som bor i Stockholm svarades områden som Rinkeby, hjulsta, tensta och södertälje, detta är områden som ligger i förorten. Informanterna som bodde eller befann sig utanför Stockholm svarade direkt förorten eller områden som ligger i förorten.  Se bild nedan på TOP 36 svaren.

 

4.3 Anses förortssvenskan vara något accepterad?

I enkäten fick informanterna även svara på om de tyckte att man behövde kunna förortssvenska för att passa in eller inte. Av alla informanterna som deltog var det 434 som besvarade på den frågan. Det var 86,9% som svarade på nej, man behöver inte kunna för att passa in och det var 13,1% som besvarade på att man behövde kunna förortssvenska för att passa in. 

I den sista frågan fick informanterna svara ifall de tyckte att förortssvenskan var accepterad. Totalt var det 437 informanter som besvarade på den frågan, det var 54,5% som svarade ja och 45,5% som svarade nej.

Se bild nedan.

 

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Anser du att man blir mer accepterad om man talar korrekt svenska än om man använder förortssvenska?. Antal svar: 437 svar.

 

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Upplever du att du måste kunna förortssvenska för att passa in?. Antal svar: 434 svar.

 

Informanterna fick även chans till att skriva på vilket sätt de tyckte att det var accepterad eller inte. 

Här nedan är det citat från informanterna.

 

Informant 1 ‘‘För att det är mycket bättre om man pratar korrekt svenska, man ser mer professionellt ut’’

Informant 2 ‘‘Om man använder en korrekt svensk grammatik då blir det att anser jag att människor ser en som mer utbildad o välutbildad.’’

Informant 3 ‘‘Det beror på vart man är, vilken stadsdel och vad för kultur som kretsar där, om jag pratar korrekt i Tensta nej, men korrekt tex på söder ja’’

Informant 4 ‘‘Det framstår som mer seriöst att kunna behärska språket. Sen har jag inget emot förortssvenska, men jag tycker man i så fall ska kunna prata korrekt svenska också, i lägen där det krävs.’’

Informant 5 ‘‘Man blir mer tagen seriöst i samhället om man pratar utan slang, eftersom de vuxna anser att det är ett typiskt ungdomsspråk. Men sen är det ju också att det handlar om utanförskapet så man börjar prata som miljön man blir uppväxt i och där blir det klasskillnader.’’

Informant 6 ‘‘Jag personligen tar människor mer seriöst när de pratar med korrekt svenska. Detta gäller överallt tycker jag. Tycker mycket förortssvenska används för att ”låta häftig” men i själva verket låter många töntiga tycker jag.’’

Informant 7 ‘‘Man anses som duktig osv medans snackar man slang så är man en luffare typ’’

Informant 8 ‘‘Inom arbetslivet ser alla ner på en om man använder slang. Dom förknippar slang med något negativt som att komma från ett mindre bra område med mindre bra förutsättningar’’

Informant 9 ‘‘Kan man inte prata ordentligt så kan man vara tyst. Så pinsamt med människor som pratar förortssvenska. Lycka till att få ett bra jobb!’’

Informant 10 ‘‘Du anser som mer svensk och "smart"’’

 

4.4 Sammanfattning av resultat

På den här studien kan vi se att det inte är accepterad att använda sig utav förortssvenska. Man ska helst använda sig utav ren och korrekt svenska som möjligt. Chanserna till att man får jobb eller anses som mer utbildad är större om man använder sig av korrekt svenska.

Det är få personer som använder sig av förortssvenska enligt informanterna från den här studien, däremot är det väldigt många som kan ord och slang som används i förortssvenskan. 

 

5 Enkät

I enkäten var det frågor som var obligatoriska där informanterna fick kryssa på ja eller nej. På övriga frågor var det inte obligatoriska att svara på då informanterna fick välja att skriva vad de ville och använda sina egna tankar. 

 

5.1 Kön 

I enkäten om förortsspråk var var det totalt 437 informanter som svarade. På bilden kan man se att det var främst kvinnor som svarade, det var totalt 376 ( 86% ), 55 män ( 12,6% ) och 6 personer som inte gav kön ( 1,4% ). 

Se bild nedan.

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Kön. Antal svar: 437 svar.

 

5.2 Ålder 

Åldern på informanterna som svarade på enkäten var blandade. De som var under 14 år var 3 styckna ( 0,7% ), mellan 15-17 år var det totalt 154 informanter ( 35,2% ), mellan 18 -20 år var det 134 informanter (30,7% ), mellan 21 - 34 var det totalt 135 informanter ( 30,9% ) och de som var 35+ gamla var det 11 styckna ( 2,5% ). 



Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Ålder. Antal svar: 437 svar.

 

5.3 Använder du slang? 

Informanterna fick besvara ifall de använda slang. Totalt av alla som deltog var det 436 informanter som besvarade på den frågan. Det var 80% som svarade jag och det var 20% som svarade att de inte använde slang alls. 

Se bild nedan. 

Diagram över formulärsvar. Namn på fråga: Använder du slang?. Antal svar: 436 svar.

 

6 Diskussion 

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Svenska språket (2018-06-15) https://svenskaspraket.si.se/kort-svensk-sprakhistoria/ Hämtad (2019-09-19) Enkät (2019-09-25)

Kommentera arbetet: Studie om förortssvenska

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2021-06-16]   Studie om förortssvenska
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60894 [2021-12-09]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×