Sveriges statsskick

18 röster
38246 visningar
uppladdat: 2001-05-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Förord

Sveriges statsskick. Det är en mening många ryggar tillbaka när de hör. De tror direkt att det handlar om något tråkigt och stelt. Jag skulle tvärtemot vilja påstå att det kan vara mycket intressant och givande. Det handlar bara om att inte ha förutfattade meningar om ämnet. Har man inte det tror jag att alla skulle kunna få ut mycket av det.

Jag har i mitt kortfattade arbete om det svenska statsskicket, försökt att göra en relativt objektiv granskning av ämnet. Men ibland måste man gå in och tycka till lite. Jag har lite svårt att låta bli ibland. Arbetet är baserat på de frågor som vi i Mp3a hade om det svenska statsskicket. De frågor jag har behandlat, och försökt ge svar på är:

1. Hur ett val går till?
2. Hur fördelas skattepengarna? (budgetprocessen)
3. Hur fungerar utskotten?
4. Vad beslutar riksdag, regering om. Och vem utför besluten?
5. Hur fungerar lagstiftningsprocessen?
6. Kommunens uppgifter?
7. Regeringens skyldigheter?
8. Vem fattar besluten i riksdagen, och hur går det till?

Meningen med mitt arbete är att den som läser det, ska på ett lätt sätt kunna få svar på de aktuella frågorna. Men tanken är också att man ska få en lite djupare insikt i det svenska statsskicket. Mitt arbete är på inget sätt fullkomligt. Det finns metervis med litteratur om det svenska statsskicket. Men det är omöjligt att få med allt under den tid vi har fått på oss. Det skulle behövas en livstid för att utforska helt och hållet. I vissa kapitel har jag gjort en jämförelse med olika utländska politiska system. Även ur ett visst historiskt perspektiv har vissa frågor behandlats. Trevlig läsning.


1 §

All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.

Det svenska valsystemet
- hur är det uppbyggt?
Vad kännetecknar då det svenska valsystemet? Det första och kanske viktigaste är det att en "proportionell valmetod" används, vilket gynnar uppkomsten av nya små partier. Men samtidigt innehåller systemet ett antal spärrar, som finns till för att motverka en för stark partisplittring. Detta kan i sin tur leda till att det blir svårt för partierna i riksdagen att komma till beslut i olika frågor. Om det är för många småpartier blir det alltså svårt att få några vettiga beslut fattade, då det finns så många olika viljor som ska samsas. De 39 utjämningsmandaten gör att partierna blir nästan 100 % representerade i riksdagen, förutsatt att partiet har klarat 4 %-gränsen. Det är alltså en helt avgörande skillnad om ett parti får 3,9 % eller 4 % av rösterna i riksdagsvalet. Det första alternativet ger noll mandat (platser) i riksdagen, medan det andra ger 14st platser.

Varför har man då lagt gränsen vid just 4 %? Förklaringen är ganska given, det handlade om de styrande partiernas egenintresse. Socialdemokraterna ville ha spärren på en nivå där den underlättade för VPK (vänsterpartiet) att komma in i riksdagen. VPK hade ända sedan Andra världskriget stöttat de Socialdemokratiska regeringarna, och socialdemokraterna föreslog därför en gräns på 3 %. Det var en gräns som VPK med glans brukade klara. Men de borgerliga partierna, främst då folkpartiet, ville ha en gräns som motverkade att flera borgerliga partier kom in i riksdagen. Det var främst KDS som folkpartiet inte ville ha i riksdagen. KDS hade sedan sextiotalet vuxit sig starka och skulle antagligen ha klarat en 3 %-gräns. Det är ganska lustigt med tanke på vad som hände i valet 1991. Självklart ville också folkpartiet genom att höja gränsen hindra att ett kommunistiskt parti kom in i riksdagen.

Det svenska valsystemet bygger på flerpartival, vilket innebär att man har flera olika partier att rösta på. Man röstar på ett partis ideologi och idéer, och inte på en persons idéer och egenskaper. Det senare kallas personval och används bl a i USA. Personval kan leda till att "kändisar" blir framröstade istället för en person som är kunnig och har kompetensen för arbetet. Det finns också en fara i mycket rika personers inblandning i personval, eftersom de har mer pengar och resurser att nå ut med just deras budskap. Även de som har "tillgång" till de olika medierna, kan utnyttja dessa med avsikt att göra sig själv till den "självklara kandidaten".

Alla svenska medborgare som fyllt 18 år har rösträtt. Invandrare har rösträtt i kommunalvalen och landstingsvalen. Villkoret är att man har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tre åren.

Från och med valet 1994 är mandatperioden fyra år istället för tre. Den ändringen i grundlagen skedde under av två mandatperioder. Det krävs nämligen två regeringar med ett val emellan för att en ändring i grundlagen ska kunna ske.

Men man röstar ju inte bara till riksdagen när man går till val den 3 söndagen i september var fjärde år. Det är egentligen tre val som hålls samma dag. Valet till riksdagen innebär att de 349 mandaten tillsätts av de olika partierna, som i sin tur representerar folket. Detta kallas för en indirekt demokrati. Direkt demokrati däremot är när folket "direkt" säger sin vilja, utan mellanhänder. En form av direkt demokrati är folkomröstningar.
Dessutom väljs landsting, som vardera omfattar ett län. Och slutligen väljs fullmäktige i de 286 (?) svenska kommunerna.


Vem fattar besluten i riksdagen?
- och hur går det till?
Som tidigare nämnt finns det 349 mandat i riksdagen, dessa besitts av de olika partierna. Riksdagen fattar de olika besluten genom omröstning. Det finns tre olika tekniker för omröstning i den svenska riksdagen - uppresning, omröstningsapparat och namnupprop. Uppresning eller namnupprop är ingen exakt form av omröstning, eftersom det då är talmanens öga eller öra som avgör om det är majoritet för ett förslag eller ej. Man kan då som riksdagsledamot begära rösträkning innan talmannens klubba faller i bordet. Om det blir dött lopp efter rösträkningen med, (det kan hända även om det finns ett ojämnt antal platser i riksdagen eftersom salen sällan är fullsatt) kan man ta till lottning. En mer detaljerad översikt över ett ärendes gång finns på sid 2 under rubriken Lagstiftning.


Lagstiftning
- hur kommer en ny lag till?
En sak jag kom att fundera över när jag studerade den svenska lagstiftningen var det att det ibland inte är riksdagen som skapar en ny lag. Ibland är det riksdagen som genom lagstiftning bara försöker komma ikapp samhällets förändring. En förändring som ständigt pågår. Därför måste det hela tiden självklart till nya lagar. Jag har ett exempel på vad jag menar. Det handlar om läkarnas sätt att tolka den svenska lagen i abortfrågan. Läkarna tyckte efter att ha studerat lagarna, att det enligt svensk lag var tillåtet att utföra abort. Därför agerade de efter detta. Långt senare beslutade den svenska riksdagen att det var lagligt att utföra abort. På så sätt var lagstiftningen egentligen bara en anpassning till samhällets förändring. Ett annat bra exempel är tekniskt snabbt utvecklade saker, t ex Internet, där lagstiftningen ibland inte hänger med.

Hur kommer då en ny lag till? Jo, en motion om ett lagförslag läggs i riksdagen och ett utskott bereder frågan och säger vad de tycker i frågan. Lagförslaget hamnar åter i riksdagen som efter ett par bordläggningar beslutar om utredning. Regeringen tillsätter då en utredning, som behandlar förslaget och ger ett utlåtande. Utredningen skickar sedan lagförslaget på remiss. Remissinstanserna ger även de ett utlåtande och skickar tillbaka lagförslaget till utredningsgruppen. De i sin tur går igenom remissyttrandena och en proposition utarbetas. Regeringen godkänner propositionen och den skickas till kammaren. Riksdagen bordlägger och skickar propositionen till ett utskott som behandlar propositionen och tar ställning till den. Propositionen skickas tillbaka till riksdagen som genom omröstning fattar ett beslut. Beslutet skickas till regeringen, som utfärdar (promulgerar) författningen. Till sist publiceras författningen i Svensk Författningssamling (SFS).


Utskotten
- vad har de för uppgift?
Just nu finns det sexton fasta utskott i riksdagen med sjutton ledamöter i varje. Det finns ett antal fasta 15 platser i utskotten, som alltid är tagna. Utskottsplatserna är mycket viktiga eftersom det är här som det egentliga arbetet i riksdagen äger rum. Det mesta av överväganden och beslutande är över i och med att utskottet har tagit ställning. Det nämligen omöjligt för 349 personer att samtidigt diskutera alla de frågor som väcks i riksdagen under ett år. En specialisering och uppdelning av arbetet måste därför göras. Detta gör man genom att dela in riksdagen i utskott som behandlar frågor som just de personerna som sitter i utskotten är specialiserade på.

Regeringen lämnar in propositioner och riksdagen motioner innan bestämda datum. Regeringen brukar lämna in ungefär 150 - 200 propositioner varje år. Riksdagen bidrar med 2000 - 3000 motioner varje år. Alla dessa propositioner och motioner behandlas av utskotten, där partierna finns representerade. Utskotten tar ställning till de olika förslagen och framför dom till riksdagen som röstar om dom. Även om det motioneras friskt i riksdagen, är det inte så många som går igenom. Det gör nämligen bara ca: 5 %.
Lite hårdraget skulle man kunna säga att vårt lands öde inte avgörs av riksdagen som helhet utan av utskottens 15 ledamöter - om det inte handlar om starkt politiska frågor, för då ligger alltid avgörandet i partiledningarnas händer.


Vad beslutar riksdagen och regeringen om?
- en förklaring
Riksdagen ska inte enbart vara representativ för folket, den ska också i folkets namn fatta de offentliga besluten. Men hur fattas då besluten och vilka är beslutsfattarna? Det verkar ju vara en självklar fråga, men det är ganska komplicerat ändå. Självklart är det de 349 ledamöterna i riksdagen som röstar i de olika besluten. En proposition eller motion tas upp i riksdagen och förslaget bordläggs. Därefter skickas förslaget på remiss till ett utskott som diskuterar och ger förslag. Motionen eller propositionen återvänder sedan till kammaren som debatterar och har en omröstning. Ett beslut har fattats och utfärdas sedan. En mer detaljerad beskrivning om ett ärendes gång genom riksdagen finns på sidan 2 under rubriken Lagstiftning.

Vad är det då för olika beslut riksdagen tar? Man kan dela in dom i fyra olika kategorier:

1. Skatter och statens uppgifter.
2. Stifta lagar.
3. Granska regeringen och myndigheter.
4. Ta ställning i utrikespolitiska frågor.

De skatter som riksdagen beslutar om är de skatter som staten samlar in, t ex moms och tull. Att riksdagen granskar regeringen innebär att regeringen måste ha riksdagens förtroende. Detta kallas med ett annat ord för parlamentarism. Om t ex riksdagen tycker att en minister i regeringen, undantagsvis statsministern, har misskött sig kan en missförtroende-omröstning äga rum och ministern avsätts. Statsministern utser då en ny minister. Men om däremot en misstroendeförklaring mot statsministern går igenom, faller hela regeringen och en ny statsminister får genom omröstning i riksdagen förtroendet att bilda en ny regering.

Regeringen är kollektivt ansvarig för i stort sett alla beslut som den fattar. I nästan alla andra länder, med ungefär samma politiska system, är ministrarna kollektivt ansvariga enbart för de viktigare politiska beslut som fattas i regeringens namn. Vår svenska regering fattar omkring 20000 till 25000 beslut om året. Men statsråden fattar högst ett hundratal beslut i eget namn. I andra länder är förhållandet ofta det omvända, få kollektiv beslut men många enskilda ministerbeslut. Vem är det då som utför riksdagens och regeringens beslut? Jo, det är de olika departementen, de statliga myndigheterna och de statliga kommittéerna.


Regeringens skyldigheter
- har den några?
I den arbetsfördelning som ett parlamentariskt system är det regeringen som är landets styrelse. Men har regeringen några skyldigheter då? Eller kan den besluta om vad som helst, hur som helst? Nej, självklart kan inte regeringen det. Regeringen är ansvarig inför riksdagen. Och eftersom riksdagen är representerad av folket, kan man enkelt säga att folket håller koll på regeringen och deras arbete. Detta är en mycket viktigt detalj i det politiska systemet. Om inte riksdagen skulle kontrollera regeringens arbete skulle regeringen, efter att den blivit tillsatt, ha full makt att göra vad den ville. Regeringen är som sagt var ansvarig inför riksdagen och arbetar inom de ramar som riksdagen genom lagstiftning och budgetbeslut utstakar.

Och om regeringen, alltså ett statsråd eller statsministern, gör något som riksdagen inte kan acceptera kan riksdagen använda sig av misstroendeförklaring. Men för att en misstroendeförklaring ska kunna prövas mot ett statsråd eller mot statsministern måste minst en tiondel av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 35 st, vilja detta. Mer information om misstroendeförklaring finns på sid 5.


Kommunen
- vad har den för uppgifter?
Man skulle kunna säga att regeringen och riksdagen omsätter sina beslut i praktiken på regional och lokal nivå, genom kommunerna. Kommunerna har alltså en dubbel roll i vårt politiska system. Dom är både självständiga (autonoma) politiska organ med rätt att fatta beslut som varken regering eller riksdag lägger sig i. Men kommunen fungerar samtidigt som statsmaktens förlängda arm. Den största delen av kommunens verksamhet går ut på att verkställa de beslut som riksdagen fattat. i form av denna funktion är kommunerna långt ifrån autonoma. Man kan säga att det är kommunerna själva som bestämmer hur "mycket" de får besluta utan att inkräkta på statens uppgifter. Men om kommunen går för långt och tar ett beslut som staten egentligen borde tagit kan staten gå in och bestämma.

Hur är då kommunen uppbyggd? Jo, när man går till val väljer man ju personer till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges storlek varierar från kommun till kommun eftersom alla kommuner är olika stora, men det är mellan 30 och 100 personer. Kommunfullmäktige är kommunernas och landstingens högsta beslutande organ. Fullmäktige utser en styrelse och olika nämnder. Man skulle kunna jämföra fullmäktiges uppgifter i kommunen med riksdagens uppgifter i riket, men självklart då med ett mer lokalt arbetsfält.


Budgetprocessen
- vad är det?
Budgetprocessen går nedifrån och upp. De lokala myndigheterna börjar först med att fastställa sina behov och prioriteringar. Deras behov och prioriteringar fastställs efter regeringens direktiv. Dessa direktiv skickas ut varj...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Sveriges statsskick

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-05-12]   Sveriges statsskick
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=614 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×