Medeltidens kvinnor - en utredande text

15 röster
55346 visningar
uppladdat: 2006-05-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

För att förstå min dåtid, nutid, samtid och framtid skriver jag en utredande text om kvinnan på medeltiden. Jag vill förstå mina anmödrars villkor.
För att få kunskap om detta ställer jag följande fråga: ”Hur levde medeltidens kvinnor?”. I min text kommer jag att beskriva kvinnan i de olika samhällsklasserna för att kunna få en helhetsbild av hennes villkor. Jag kommer också att beskriva hur hon gestaltas inom litteraturen i bondediktningen och riddardiktningen.

Avhandling

I boken Texter och tankar, litteraturen från antiken till 1900 av Svante Skoglund beskrivs medeltiden som ett feodalt samhälle. Det innebär att samhället var uppbyggt av hierarkiska trohetseder. Kungen och biskopen hade riddare som svor dem trohet och vidare hade varje riddare vasaller under sig som hade svurit trohet till dem. Urban Folkebrant skriver i sin bok En värld av författare att kvinnans rättigheter och villkor bestämdes av hennes klass. Det var stora skillnader mellan en bondekvinnas och en adlig kvinnas rättigheter. Hustrun var omyndig under sin man hela sitt liv fram tills hon blev änka. Då ärvde hon sin makes status och blev familjen överhuvud, förklarar Folkebrant. Folkebrant beskriver också att den främsta anledningen till kvinnans underordning berodde på en allmän syn på hennes underlägsenhet gentemot mannen. Denna kvinnosyn kom från Aristoteles som under Antiken varit en mycket viktig tänkare och författare.

Kvinnans villkor

Bondekvinnan
Bondekvinnorna var de kvinnor som hade det i särklass svårast, skriver Folkebrant. Enligt honom var de också de som levde kortast. Han förklarar detta med att de flesta kvinnor dog i barnsäng. Kvinnorna ute på landsbygden hade i princip inga rättigheter alls, säger Folkebrant. Kvinnan stod under sin far fram tills hon gifte sig, då stod hon under sin make. Godsherren på gården hade till och med rätten till första natten med en underordnad kvinna när hon gifte sig, skriver Folkebrant. Pjäsen Rosens namn, regisserad av Jasenko Selimovic beskriver bondekvinnans utsatthet. I pjäsen beskrivs hur en fattig kvinna säljer sin kropp för att få mat.

Medel- och överklasskvinnan
En kvinna i medel- och överklassen levde i snitt 55- 60 år. När hon blev änka fick hon både civil och juridisk status och övertog ofta sin makes arbete, skriver Folkebrant. Under Medeltiden skapades många nya yrken i städerna. Textilindustrin, bagerier och spinnerier tillhörde de relativt nya yrkesområden som ofta anställde kvinnor. De yrken som var knutna till skrån, hantverksföreningar, tillät kvinnliga medlemmar, men enbart om de var änkor eller ogifta, förklarar Folkebrant. I mellan- och överklassen fanns ett fåtal kvinnor som var engagerade i samhällets politik. Både Folkebrant och Skoglund ger exempel som den nordiska unionens drottning Margareta och den franska författarinnan Christine de Pisan, den första kvinnliga yrkesförfattaren i Västeuropa som propagerade livligt för kvinnors rättigheter.

Nunnan
Klostren innebar för medeltidens kvinnor en fristad, skriver Folkebrant. Kvinnorna på klostren var förhållandevis självständiga. Framförallt, menar Folkebrant, skyddades de från deras livs största fara: att bli med barn. Inom kyrkan fanns en paradoxal syn på kvinnan, skriver Skoglund. Hon dyrkades som Jesu moder, den heliga jungfrun, men föraktades som den syndiga förlederskan Eva som lurade Adam att äta av äpplet som kastade ut människorna ur paradiset. Att synden ansågs ha kvinnlig härkomst på medeltiden visas genom att ormen i paradiset ofta porträtterades med kvinnoansikte och yppiga bröst, skriver Skoglund. Folkebrant beskriver också hur den negativa kvinnosynen under medeltiden mynnade ut i häxprocesserna under 1400-talet.

Trots denna bittra kvinnosyn menar Skoglund att kyrkan ändå innehöll kvinnor med makt. Lärda och förmögna kvinnor skapade sig en god tillvaro och skaffade sig makt. Skoglund pekar speciellt på abbedissorna Hildegard av Bingen och Heliga Birgitta som båda hade stor makt och ett högt anseende inom den katolska kyrkan under medeltiden.

Kvinnan i litteraturen

Riddardiktningen
Skoglund beskriver i sin bok Svenska timmar - litteraturen att riddardiktningen växte fram vid hoven i södra Frankrike. Enligt Skoglund kännetecknas riddardiktningen av att den handlar om ädla riddare i rustning som begår hjältedåd och på så sätt vinner den fagra jungfruns hand. Även Folkebrant beskriver hur kvinnan är föremål för mannens svärmerier men att hon själv aldrig är huvudpersonen. Enligt Skoglund handlar riddardiktningen om krig, korståg och kärlekspar. Det är i medeltidens riddardiktning vi hittar Tristan och Isolde, en av de mest omtyckta riddarromanerna som är medeltidens motsvarighet till Shakespeares Romeo och Julia. Ett exempel på detta är att Isolde den fagra dör när hon ser sin älskade Tristan död.

Kvinnan i riddardiktningen är dyrkad av mannen. Skoglund beskriver att medeltidens diktare och trubadurer nästan beskriver besatt hur sin kärlek till kvinnan gör att de varken kan äta eller sova. Både män och kvinnor var trubadurer och båda könen lovsjunger sin älskades skönhet och beskriver sin egen längtan efter att ge sin älskade ”en kärlekens kyss”, skriver Skoglund.

Bondediktningen
Utanför hoven förkom en mer grov diktning av kvinnan, skriver Folkebrant. Folkebrant säger att Fransmannen François Villon är ett typexempel på den här sortens diktning när han i sin dikt Balladen om den tjocka Margot beskriver en hora på en bordell. Balladen om den tjocka Margot återfinns i Bengt Brodovs och Ingrid Netterviks bok Möt litteraturen Antologi. Där kan man läsa om horan Margot som säljer sig själv till diktaren. Diktaren slår henne i fall hon protesterar. Efter samlaget vaknar Margot av magbesvär och diktaren blir fördärvad av hennes begär. I François Villons texter representeras kvinnan av de prostituerade och kriminella, skriver Folkebrant. Enligt honom anses François Villons texter som mer skämtsamma.

Slutdiskussion

Samtliga källor i denna text vittnar om att Medeltidens kvinnor levde under svåra villkor. Moderskapet var i stor utsträckning en dödlig företeelse och de flesta kvinnor var konstant gravida från det att de gifte sig till att de dog – då oftast i barnsäng. Graviditeter tärde då, precis som nu, på kroppen och det sammankopplat med att uppfostra en stor barnaskara, laga mat och tvätta bidrog till att kvinnors livslängd kortades avsevärt. Många kvinnor arbetade dessutom tillsammans med sina män i smedjor, affärer och dylikt. Trots att kvinnorna utförde ett hårt arbete under hela sin livstid blev hennes insatser sällan uppmärksammade. De kvinnor som vi idag fortfarande minns, som till exempel Heliga Birgitta och Hildegard av Bingen är kvinnor som har levt och verkat i kyrkan. Detta vittnar om hur viktig och central kyrkan var på medeltiden, även för kvinnor.

Den viktigaste lärdomen medeltidens kvinnor kan ge oss är att kvinnor på intet sätt är svaga. Det har byggt familjer, företag och religioner trots att de har levt som andra klassens människor. Kvinnliga chefer och ledare är ingen ny företeelse, det fanns redan innan medeltiden. Det här är en insikt som gått förlorad genom århundradena. Det är inte kvinnorna som har förändrats, det är deras förutsättningar. Anledningen till medeltidens kvinnor har glömts bort är att männen har stått för historieskrivandet och ytterst få kvinnor har blivit publicerade. Det här är tydligt i både riddar- och bondediktning. Medeltidens manliga diktare har förminskat kvinnan till en kysk, belevad dam eller en prostituerad. Ingenstans nämns kvinnor som tänkande varelser eller som ledare, trots att de fanns. Givetvis lämnar de...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Medeltidens kvinnor - en utredande text

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Axel Gustavsson 2020-11-02

    fin text!

Källhänvisning

Inactive member [2006-05-23]   Medeltidens kvinnor - en utredande text
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6341 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×