Bokrecension: Den äldre Eddan av Okänd

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den poetiska Eddan, även kallas Saemuds edda eller den äldre eddan, består av en samling dikter. Man ska ej förväxla den poetiska Eddan med Snorres prosaliska Edda (den yngre Eddan).

Det är de nordiska guda- och hjältesångerna som finns med i den äldre Eddan. Här kan man läsa alltifrån hur världens skapades, om gudars konflitker med varandra, till levnadsregler om hur man ska leva.

Enligt forskare är den äldre Eddan diktad någon gång på 900-talet, men skrevs inte ner förrän på 1200-talet. En handskriven från 1200-talet finns ännu bevarad på Island. Tidigare har den funnits på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn.

Dikterna gick från mun till mun under många generationer och kunde därför överleva genom flera århundraden utan att skrivas ner. Därför är det också helt logiskt att författaren är okänd, men förmodligen rör det sig inte om en person som har dikterat alltihop. Dikttypen har många likheter med forngermansk poesi.

Den poetiska Eddan består av två huvuddelar. Den första är mystisk och handlar om gudarna i den nordiska gudafron. Den andra innehåller hjältesånger där många av dikterna krestar kring Sigurd Fafnersbane.

Gudadikterna kan ha sitt ursprung allifrån år 400 till år 1000. Åtminstone har man bevis i form av runstenar som indikterar på att det är den tidsperioden som man har att göra med. Hjältesångerna kommer ifrån den stora folkvandringens epok och strax efter, det vill sägs 300-500-talen.

Boken två inledande dikter är också de mest kändaste. De är nämligen Völuspa (en valas spådom) och Havamål (Odens sång).

Völuspa är asatrons skapelseberättelse. Det är en vala - ett orakel alltså - som berättar i detalj hur allt har kommit till. I exempelvis strof tre och fyra berättar Valan om hur jorden skapades.

3. I åldrarnes morgom,
då Ymer levde,
var ej sand, ej sjö,
ej svala vågar;
jorden fanns icke,
ej upptill himlen;
ett gapande svalg fanns
men gräs ingenstedes.

4. Innan Burs söner lyfte
landen i höjden,
de som mångberömd Midgård skapade.
Solen strålade
från söder på stenar,
och gröna örter
grodde i marken.

Ymer var alltså den jätte vars lik numera är kosmos enligt asatrons skapelseberättelse. Då Ymer levde existerade därför inte kosmos och Valan ger exempel på vad som inte fanns. Det var Burs söner (Odin, Vile och Vée) som skapade kosmos av Ymers kropp, och därav "de som mångberömd Midgård skapade". Völuspa består av 66 strofer likanande dessa två ovan.

Havamal (Odens Sång) består egentligen av vishetsregler om hur man ska leva. Den högstes ord eller Den höges sång är två andra namn för Havamal. Det sägs att dessa ord kommer från Oden själv och består av hela 164 strofer.

I strof fyra av Havamål får vi lära oss om hur man ska ta emot främmande folk. Oden tycks ha varit gästvänlig av sig.

4. Vatten tarvar
vandrarn, som kommer
till måltid,
handduk och vänlig välkomst;
välvilligt sinne,
om han sådant kan vinna,
samspråk och bjudning
tillbaka.

Havamals mest berömda strof är nummer 77. Den lyder som följande:

77. Fä dör,
fränder dö,
även själv skiljes du härdan,
men ett vet jag,
som aldrig dör,
domen över död man.

I den vill Oden framföra att allt där (även du), men att ryktet aldrig dör. För Oden stämmer det i alla fall, då han är och förblir en historiskt känd gestalt i den fornnordiska gudatron. Forskare menar att det för länge sedan har funnits en person vid namn Oden på Island som var en ovanligt bra krigare och efter sin död höjdes upp som en gud av lokalbefolkningen, men detta är inget som man är säkra på.

Personligen tycker jag inte att man kan tolka Havamal bokstavligen och därför skulle jag påstå att det mer är som en ordspråksbok än som levnadsregler. Åtminstone om man på något sätt ska försöka sätta in Havamals budskap i dagens samhälle.

Om det hade funnits någon enhetlig helig skrift för Asatron så hade det varit den äldre Eddan. Ingen Asatroende skulle dock erkänna den som en helig skrift på samma sätt som en kristen erkänner Bibeln eller en muslim Koranen.

Två gamla grekiska verk som också är skrivs på vers är ju Odysséen och Iliaden. Dessa är dock mycket äldre än vad någon av Eddorna är. Hjältesångerna i den äldre Eddan skulle kunna jämföras med vissa av de grekiska verken, men Gudasångerna (tex Völuspa och Havamal) hade inga direkta motsvarigheter i Grekland. Hjältesångerna i Eddan har dock ett relativt stor verklighetsperspektiv jämfö...