Ätstörningar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

-Ätstörningarnas orsaker

-Anorexi

-Bulimi

-Vad är skillnaden på anorexi och bulimi

-Symptom

-Behandling
-Medicinering?
-Behandling av anorexi
-Behandling av bulimi

-Mindre kända ätstörningar
-Binge eating disorder
-Ätstörning UNS

-Hur vanligt är ätstörningar egentligen?



Ätstörningar


Ätstörningarnas orsaker:
Det har forskats flitigt på varför vissa människor får ätstörningar, men man har trots allt arbete och resurser inte kunnat fastställa varför vissa drabbas. Teorierna har vuxit sig många genom åren. Vissa teorier baseras på psykiska händelser, som t.ex. trauman i barndomen, och vissa på biologiska faktorer som t.ex. rubbningar i nervsystemet. Men en sak som garanterat är en bidragande orsak är dagens skönhetsideal och kroppsfixering som förstör många unga människors självbild.
Troligen är det en blandning av flera olika faktorer som bidrar till att en person får ätstörningar.
Ny forskning pekar på att det finns en form av ärftlig biologisk störning som kan öka risken för ätstörningar, en slags sårbarhet eller känslighet hos individen. Om en person som bär på denna biologiska känslighet börjar att banta samtidigt som den utsätts för psykisk stress eller andra sociala påfrestningar så kan det räcka för att personen ska bli sjuk.

En annan bidragande orsak till att man drabbas av ätstörningar i ungdomen är en dålig relation inom familjen i barndomen. Därför började man på 70-talet att använda en form av familjeterapi som en del av behandlingen.



Anorexi
Anorexia nervosa eller Anorexi är en form av ätstörning, som oftast drabbar unga flickor, men även äldre kvinnor, pojkar och män kan drabbas.
Sjukdomen beskrevs medicinskt första gången 1873 men upptäcktes redan på 1600-talet.
Sjukdomen yttrar sig främst i självsvält och överdriven träning. Många anser att anorexi har både psykologiska, sociologiska och fysiologiska orsaker. Anorexia påverkar det centrala nervsystemet och immunförsvaret. Anorektiker riskerar även att drabbas av mensbortfall, avfall av huvudhåret, men ökad kroppsbehåring och benskörhet. Även depression kan drabba anorektiker, eftersom näring och visa fetter är betydelsefullt för hjärnans funktioner.
Får man inte behandling riskerar man att dö av svält. Orsakerna till att man får anorexi är många, men ett genomgående tema för anorektiker är att de är fixerad vid sin kropp men även mat och har skapat sig en falsk, förvrängd och felaktig självbild. En självbild om att den drabbade är tjock och överviktig fastän den kanske inte alls är det. De får då för sig att banta. Problemet är att en anorektiker inte ser när de uppnått dess mål utan ser sig själv som tjock och överviktig fastän de är smal som en pinne och även smalare än sin idealkropp. Även om spegelbilden visar ett knappt levande skelett så ser anorektikern en överviktig person.
Vid svält så försvinner först muskler, sedan efter att de förtvinat börjar fettet att försvinna. Anorektiker har ofta ett behov av att räkna de kalorier de intar, ett beteende som likar en del idrottare. En del idrottare har ett anorektiskt beteende och en del blir anorektiker. En typ av idrott där många har ett beteende liknande anorexi är kroppsbyggning eller bodybuilding; en del kroppsbyggare som först frossar och sedan omvandlar fettet till muskelmassa under intensiv träning har ett beteende som påminner om en slags lätt form av anorexi omväxlande med en lätt form av bulimi(som jag tar upp senare i texten).
Ätstörningarna leder förutom till en allmän avmagring också till att kroppsfunktion efter kroppsfunktion upphör. Hjärnan som består mest av fett minskar i volym, och skadorna kan bli så allvarliga att de kan jämföras med de man får av alkohol och hasch.
Sjukdomen har hög dödlighet om den inte behandlas, den är dock möjlig att botas, men det är svårt och kan ta år. En tillfrisknad anorektiker löper dessutom stor risk att återfalla. Många anorektiker förnekar dessutom att de är sjuka och vill inte behandlas vilket gör att det svårt att bryta sjukdomsmönstren.
En anorektiker beter sig precis som alkoholister, narkomaner och andra missbrukare gentemot sin omgivning, med lögner om att ha ätit. Därför kan man säga att anorexi är ett form av missbruk, ett matmissbruk.
Behandling av anorexi sker ofta framgångsrikt med psykoterapi. Kognitiv behandling tillsammans med annan behandling som ger personen självkänsla är ofta lösningen. Medicinskt behandlas personen med näringstillförsel under ledning av dietist för att kunna bibehålla livet.

Bulimi
Bulimi eller Bulimia nervosa är också, precis som anorexi, en ätstörning. Sjukdomen yttrar sig genom en omättlig hunger. Därav namnet bulimi härstammar från grekiskans bus, som betyder oxe och limos som betyder hunger, det betyder alltså ”oxhunger”.
En bulimiker köper ofta hem kopiösa mängder mat och hetsäter sedan det på nolltid, efter det så framkallar de ofta kräkningar och vomerar upp de det precis ätit. Bulimikern får oftast skuldkänslor efter en sådan ritual och många gånger drabbas de av psykologiska problem så som skuldkänslor, depression och självförnekelse. De kan också bruka laxermedel eller överdriven motion.
Bulimi är betydligt mycket svårare att upptäcka än anorexi på grund av att en bulimiker ofta är helt normalviktig och även här finns ett stark förnekande av sjukdomen hos den drabbade. Bulimi kan få den drabbade att få en så djup depression att de tar sitt liv.
Bulimi är nära besläktat med anorexi på grund av att de precis som anorektiker är livrädda för att gå upp i vikt och känner sig lätt tjock och bulimi har blivit allt vanligare bland unga kvinnor.

Vad är skillnaden på anorexi och bulimi?
Den största skillnaden mellan de två sjukdomarna är självklart att en bulimiker äter kopiösa mängder och en anorektiker nästan ingenting, och en bulimiker går inte heller ner i vikt som gör det mycket svårare att upptäcka som utomstående.

Symptom
Symptom och tecken på ätstörningar är bland annat:
- Viktminskning genom självsvält, användande av läkemedel som laxermedel eller genom framkallande av kräkningar.
- Tvångsmässigt motionsbehov.
- Stark rädsla för fetma och viktökning.
- Mycket tankar kring mat och kalorier.
- Koncentrationssvårigheter
- Depression
- Ökad behåring av kroppen
- Personen gör upp regler för hur mycket man ska äta och motionera.
- Personen har en mycket stark fobi för att äta. Maten utlöser ångest och panikkänslor.
- Personen sätter som mål att nå en mycket låg vikt.
- Hormomstörningar med försenade mens (hos tjejer)
- Humörsvängningar

Behandling
Eftersom sjukdomen yttrar sig både kroppsligt och psykiskt så måste man behandla båda delarna. Därför bör man få behandling både en läkare, för att bota de kroppsliga menen, och en psykolog för att lösa de bidragande psykiska faktorerna. Det är viktigt att informera patienten om följderna den får av en utebliven behandling. Vikten måste också kontrolleras av en läkare för att se sa att patienten följer de mår de satt upp tillsammans.

Om patienten orsakat en extremt stor viktminskning, rund 25% av kroppsvikten, är det nödvändigt att patienten läggs in på ett sjukhus; antingen på en psykiatrisk eller medicinsk avdelning. Det finns även på vissa ställen i landet avdelningar som specialiserats på behandling av ätstörningar.


Medicinering?
Man ger vanligtvis inte mediciner till patienter med ätstörningar men om den visar tecken på en djup depression eller att den har tvångssyndrom så kan en medicinering komma på tal, dock kan läkaren skriva ut en näringslösning i början av behandlingen för att patientens sjukdomsbild inte ska försämras.


Behandling av anorexi
Eftersom sjukdomen yttrar sig både kroppsligt och psykiskt så måste man behandla båda delarna. Därför bör man få behandling både en läkare, för att bota de kroppsliga menen, och en psykolog för att lösa de bidragande psykiska faktorerna. Det är viktigt att informera patienten om följderna den får av en utebliven behandling. Vikten måste också kontrolleras av en läkare för att se sa att patienten följer de mår de satt upp tillsammans.

Om patienten orsakat en extremt stor viktminskning, rund 25% av kroppsvikten, är det nödvändigt att patienten läggs in på ett sjukhus; antingen på en psykiatrisk eller medicinsk avdelning. Det finns även på vissa ställen i landet avdelningar som specialiserats på behandling av ätstörningar.

Behandlingen av anorexi sker i fyra steg, och kan pågå i flera år. De är som följer:

1. Stoppa svälten. Man måste snabbt få bukt med svälten och nedbrytningen av kroppen. Man börjar ofta med, som jag nämnde innan, näringslösningar eller om patientens situation är riktigt illa, med dropp eller sondmatning.

2. Andra steget är att få patienten att äta igen. Detta kan ske på olika sätt.
Man kan t.ex. genom tvång få patienten att äta igen, genom att inte tillåta den sjuke att lämna bordet förrän den ätit färdigt, men den vanligaste metoden är att man använder sig av tallriksmodellen. Detta kan vara mycket svårt eftersom maten väcker ångest för patienten och den kan lätt få panik när den märker att den börjar lägga på sig kilon igen.

3. Stöd och motivering. En person som är sjuk i ätstörningar känner sig ofta övergiven och oälskad. Här spelar patientens anhöriga en stor roll, som måste vara med under hela behandlingen för att stötta patienten. Familjen, vänner och en eventuell partner måste ha tålamod och kunna stå emot t.ex. vredesutbrott.

4. Terapi och psykisk behandling. Samtal med både patienten enskilt, och tillsammans med familjen är en viktig del av behandlingen.


Behandling av bulimi
Behandlingen av bulimi sker i fem steg. De är som följer:

1. Patienten skriver en matdagbok. Dagboken kommer att utgöra grunden för en senare behandling.

2. Träna på att äta regelbundet. Patienten måste lära sig att inte vräka i sig mat, därför behövs träning på att äta regelbundna måltider.

3. Klargöra de utlösande faktorerna. När patienten gått igenom det andra steget och klarar av att äta regelbundet så är så gott som hetsätandet borta. Man tar hjälp av matdagboken som skrevs i början av behandlingen och lokaliserar de lägen där en eventuell hetsätning kan förekomma. Detta är oftast då patienten känner sig stressad och är hungrig.

4. Att hitta andra sysselsättningar. När man identifierat de situationer då hetsätning förekommer så är måste patienten lära sig att kontrollera dessa situationer. En vanlig lösning är att uppmuntra patienten att göra något annat när den är i en av dessa situationerna, som t.ex. gå en promenad eller motionera istället.

5. Läkemedelsbehandling. Om ingen av dessa steg i behandlingen fungerar efter två månader så sätts läkemedel in. Man sätter då in det antidepressiva läkemedlet fluoxetin som hjälper patienten även om den inte är deprimerad.


Det finns även lite mindre kända ätstörningar som jag tänkte ta upp här.

Binge eating disorder
Binge eating disorder eller som den också kallas BED, eller kort och gott hetsätningsstörning på svenska är väldigt likt bulimi men vid BED så kompenseraras inte hetsätningen med kräkningar , laxering eller bantning. Följden blir ganska självklart extrem övervikt för de flesta drabbade. Uppemot 30% av alla svårt överviktiga lider av BED.

Ätstörning UNS
Ätstörning UNS kallas de lindrigare varianterna av ätstörning där olika kompensationsmetoder som kräkning, laxering, vätskedrivande medicin eller fasta och intensiv motion används för att banta. Bantningen går dock inte så långt att man får en riktig anorexia. Man har inte heller överätningsattacker i form av helt oko...