Pacemakern

7 röster
8865 visningar
uppladdat: 2006-05-25
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
”Hjärtats tändstift”

Pacemakern är en av många svenska uppfinningar. Uppfinnaren hette Rune Elmqvist och året var 1958. På Karolinska sjukhuset i Solna opererade kirurgen Åke Senning för första gången i historien in en pacemaker på en patient med hjärtproblem. Patienten hette Arne Larsson. Den första pacemakern höll bara ett par timmar, sen fick de sätta in en ny. (Med tiden hann Arne få 24 pacemakrar inopererade och överlevde själv både uppfinnaren och kirurgen.)

Utvecklingen av pacemakern har gått väldigt fort. Från att ha varit ca 150 g tung, väger den numera ca 18 g och har måtten 40x40x6 mm (vilket är lite större än en femkrona).
Man kan använda den till många hjärtproblem.Den vanligaste orsaken till att man får en inopererad är att hjärtat arbetar för långsamt pga. en störning i det egna elektriska systemet. Själva operationen är inte heller någon stor grej längre. Den är inte speciellt smärtsam och man använder bara lokalbedövning. Patienten upplever oftast direkt en förbättring. Pacemakern placeras under huden ungefär vid nyckelbenet. Man kan kontrollera och justera den även efter den är inopererad. Man behöver inte gå in i kroppen genom en operation, istället ställer man in och avläser den genom en fjärrkontroll som placeras på patientens bröst.

En pacemaker består av själva pacemakerdosan och elektroder. Dosan är en inkapslad dator med batteri. Den är inkapslad för att det inte ska kunna komma in några kroppsvätskor och förstöra. Den använder batteriet som strömkälla och omvandlar sedan energin till elektriska impulser som den via elektroderna skickar till hjärtat. Impulsen får då hjärtat att slå och skicka ut blod som det ska. Det finns olika typer av pacemakrar. Vissa stimulerar ett hjärtrum/förmak eller kammare. Det finns också dom som gör både och. Man brukar må bäst av att den bara stimulerar det stället man har fel på. Nuförtiden är det vanligast att pacemakern jobbar på begäran. Om den känner att det behövs skickar den ut en impuls till hjärtat att slå. De är också oftast anpassade så att hjärtverksamheten ökar om personen anstränger sig tex. vid fysik aktivitet.

Pacemakern drivs av ett batteri. Vanligtvis används litiumbatterier. Det håller i 5-10 år och efter det byts hela dosan ut. Man gör hela tiden noggranna kontroller av patienten för att få reda på när det är dags att byta.

Dagens pacemaker kostar ca 30 000-35 000 kr och kan ges till fler patienter. Förr var de mycket dyrare och opererades bara in på människor som inte skulle klara sig utan. Numera kan man få en trots att ens tillstånd inte är kritiskt. Om man anser att någons liv skulle kunna förbättras genom en pacemaker, så får de en.


Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pacemaker

https://www.bhf.org.uk/hearthealth/index.asp?secID=1&secondl...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Pacemakern

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2012-11-13

    ty

Källhänvisning

Inactive member [2006-05-25]   Pacemakern
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6393 [2024-05-03]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×