Livskunskap

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Tobak!

Innehållsförteckning


1. Innehållsförteckning!

2. Inledning!

3-5. Fakta Tobak!

6. Sammanfattning!

7. Källförteckning!




Inledning!


Hej!

Jag heter Margaretha Elofsson och har valt att skriva om tobak. Jag har skrivit om beroendet, vad som gör att man blir beroende, vad som händer med kroppen ifall man rökar, och även fakta om passiv rökning. I slutet av projektet har jag även med myter och svar, som folk har sagt om tobak.



Fakta Tobak!


Tobak – Beroende

Nikotinet är ämne i cigaretten som man blir beroende av. Det behövs bara små mängder nikotin, för att nå de effekter man är ute efter. Alla tobaksprodukter som görs reklam för idag innehåller så mycket nikotin som krävs för att bli beroende.

Nervsystemet justeras till nikotinet. Rökaren ökar därefter rökandet vilket resulterar till nikotinnivån ökar i kroppen.

Nikotinnivån blir konstant i fall rökaren rökar med jämna mellanrum. Hos en rökare anses abstinensbesväret som irriterande, man får koncentrationssvårigheter, blir orolig och otålig bara med några timmars uppehåll.

När personen sover sjunker nikotinnivån. Man mäter det genom man kollar hur länge man klarar sig utan att tända en cigarett direkt på morgonen efter man vaknat.

När man har ett starkt nikotinberoende brukar man röka direkt efter uppvaknandet, röka många cigaretter om dagen och även röka vid sjukdom.



Tobak - Kroppen

Tusentals kemiska ämnen bildas när cigaretten brinner, och dessa har kända skadliga effekter på kroppen. Dessa ännen når alla delar av kroppen genom blodomloppet.

Både cigaretter och snus innehåller ämnet nikotin. Nikotinet påverkar hjärnans lustcentrum och framkallar positiva belöningseffekter. Nikotinet påverkar även alarmcentrum och därför ger en ökad vakenhet. Det är mest nikotinet som ger rökaren en positiv uppfattning om att röka.

Det är tjärhalten i tobaken som har ett samband med risken för lungcancer. Risken för lungcancer ökar i samband med mängden och antal år man rökt. Rökning ger också mer sjukdomar än cancer i luftvägarna, t.ex. slembildning, kronisk bronkit, luftrörskatarr och lunginflammation.

Man kan även få cancer strupen, munhålan, urinblåsan, njurarna, magsäcken, livmodern, livmodershalsen och bukspottkörteln.

Tjejer som rökar kan ha det svårare att få barn. Det beror på att tjejer som rökar har färre ägglossningar per år än tjejer som inte rökar. Tjejer som rökar finns risken på missfall med 50 % på samma sätt som risken för missbildningar på fostret.



Vad händer med din kropp vid rökning?

• Hjärnan: risk för åderförkalkning stiger. Vådan för hjärnblödning 3-dubblas.

• Ögonen: linsgrumling ökar. Risk för grå starr och skador på gula fläcken ökas.

• Öron: barn till rökare får oftare inflammationer i mellanörat.

• Munnen: lukt och smaksinne fördärvas. Tänderna lossnar enklare, och risken för cancer i matstrupen 10 – dubblas.

• Strupen: risk för cancer i struphuvudet, luftstrupen och matstrupen 10 – dubblas.

• Lungorna: flimmer håren slutar att fungera. Risken för astma 3-dubblas. Risk för luftrörskatarr 12-dubblas. Cigarettröken förstör även de små luftblåsorna. Vilket innebär att lungornas förmåga att ta upp syre minskas mer och mer, tillslut är man ständigt andfådd till och med när man vilar. Vilket resulterar till emfysem, vatten i lungorna, 11-dubblas. Cellerna i luftrören retas även vilket kan resultera till cancerceller risken för lungcancer 25-dubblas.

• Hjärta: Blodkärlen drar ihop sig när man får nikotinet i sig. Hjärtat slår fortare, Vilket ger ökad ansträngning för hjärtat och höjt blodtryck. Risken för hjärtattack 3-dubblas.

• Skelettet: Skelettet blir bräckligare. Risken för ryggont och diskbråck höjs.

• Magen: Magkatarr och magsår ökar. Dubbelt så stor risk för cancer i magsäcken och bukspottkörteln ökar. Riskerar få diabetes typ 2.

• Urinblåsan: Risk för urinblås – och njurcancer dubblas.

• Underlivet: Kvinnor – cancer i livmoderhalsen 3-dubblas. Befruktnings chans halveras, risken för missfall ökar, ökad risk för plötslig spädbarnsdöd. Män – risken för impotens ökar med 50 %.

• Blodkärlen i benen: Risk för kärlförträngningar och benamputation 20-dubblas.



Tobak – Passiv rökning

Den som själv rökar en cigarett andas in en fjärdedel av röken, resten går ut till allmänheten.
De som då får in röken i lungorna och som själva inte rökar blir då passiva rökare. När de då andas in röken får de samma ämnen som en rökare.

Under en längre tid utsätts den passive rökaren för samma hälsorisker som en rökare. En icke rökare som bor tillsammans med en rökare, har lungcancer ökat med 30 %, också ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. 5000 kemikaliska ämnen sprids ut när en cigarett brinner. 50-tals stycken av dem är/eller misstänks vara cancerframkallande.

Passiv rökning kan leda till samma sjukdomar som huvud rökaren får. Anknytningen mellan passiv rökning och astma, upptäcktes av en läkare, 1950, som behandlade att astmasjukt barn.
Barnet blev inte bättre, plötsligt försvann astman men kom tillbaka lika fort. Läkaren frågade då ut mamman. Det visade sig då att mamman rökade och hade försökt sluta en tid, samma tid som astman på barnet hade gått över.

4000 passiva rökare förutses att dö i lungcancer i USA varje år, medans 37000 dör i hjärt- och kärlsjukdomar. 60st lungcancerfall om året beror på passivökning i Sverige.



Myter om tobak:

 ”Jag fest röker ju bara!”  Folk tror dom har kontrollen över cigaretterna, ända tills man upptäcker att man är beroende av nikotinet och är fast i det.

 ”Det är gott att röka!”  Första gången man rökar mår man bara illa. Men ifall man fortsätter att röka så blir man beroende.

 ”Vaddå alla röker ju! ”  det är lätt hänt att man tror att alla röker när man är omgiven av rökare, men så är det inte. 8 av 10 femtonåringar röker inte.

 ”Jag rökar ju bara light cigaretter, det är ju inte lika farligt!”  Det finns inge bevis på att light cigaretter skulle vara ofarligare än vanliga cigaretter. Ifall man rökar light cigaretter så gör man bara fler sätt att få i sig samma mängd nikotin som en vanlig. T.ex. dra djupare bloss, röka längre in på fimpen eller helt enkelt röka fler cigaretter.

 ”Det är ofarligt att snusa”  en snusare för i sig mer nikotin än en rökare vilket resulterar till att en snusare blir fortare beroende.



Sammanfattning!


Nikotinet heter ämnet som man blir beroende av. Nikotinet ökar vakenheten p.g.a. nikotinet påverkar alarm centrat i hjärnan.


Abstinensbesväret kan anses som irriterande, man kan få koncentrationssvårigheter, orolighet och otålighet.


Har man starkt nikotinberoende rökar man så fort man gått upp på morgonen och man rökar även vid sjukdomar.
Tusentals kemiska ämnen bildas då cigaretten brinner och de har skadliga effekter på kroppen. Dessa ämnen färdas runt i kroppen med hjälp av blod om loppet.


Lungcancer har samband med tjärhalten i tobaken. Rökning påverkar även cancer i luftvägarna. Cancer i strupen, munhålan, njurarna, magsäcken, livmodern, livmoderhalsen ...