Allt om Kamerun

10 röster
18051 visningar
uppladdat: 2006-05-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Kamerun

Index:

Framsida 1

Index 2

Allmänt om Kamerun 3

Allmän Geografi 3

Topografi 3-4

Jordarter och Jordmån 4

Klimat 4

Naturtillgångar 5

Befolkningspyramid samt analys 6

Kameruns befolkning 6-7

Kommunikation 8

Näringsliv 8-9

Vegetation 9

Jordbruk 9-10

Endogena och Exogena krafter 10

Sammanfattning 10-11

Källförteckning 11

Kartor, politiska, topografiska,
Befolkningstäthet, administrativa,
Infrastruktur, kreaturbesättning etc Bilaga 1



Allmänt om Kamerun:

Officiellt namn: République du Cameroun / Republic of Cameroon / Republiken Kamerun

Huvudstad med antal invånare: Yaoundé 1 187 000

Geografiska koordinater: 5,5° N, 12° Ö

Land area: 475 000 km2 465 458km2

Antal invånare: 16 300 0000 (2004)

Huvudstad: Yaoundé

Nationaldag: 20 Maj

Statschef: President Paul Biya

Regeringschef: Premiärminister Ephraïm Inoni

BNP per invånare: 831 US dollar (2004)

Allmän geografi
Kamerun är beläget i övergången mellan västra och centrala Afrika. Landet har en 20 mil lång kust vid Guineabukten. Landet är till ytan något större än Sverige och har formen likt en triangel med spetsar i sydväst, norr och sydöst. Kamerun gränsar till Nigeria, Chad, Centralafrikas Republik, Kongo, Gabon, Ekvatorialguinea och guinea bukten.

Södra Kamerun täcks av regnskog. Norr därom är det höglandskap och där utbreder sig ett savannlandskap.

Topografi

Kamerun är till största delen höglänt land med undantag för kusterna. I söder från syd gränsen till Sanagafloden är medelhöjden 300 m ö.h I mellersta delen av Kamerun höjer sig landytan successivt mot norr där den tillsist når 2000m ö.h. Norr om detta högland vidtar en slätt som sänker sig ner mot Tchadbäckenet på ca 240m ö.h. En fjärde topografisk region utgörs av bergen innan kustlinjen i norr, där Baboutesbergen höjer sig 2740m ö.h, och det vulkaniskt aktiva Kamerunberget når 4070m ö.h.

Denna komplicerade terräng med stora höjdskillnader har gjort det svårt för Kamerun att anlägga bra vägar. Dessutom är dessa höjdskillnader förklaringen till den kraftiga nederbörden i söder (se klimat)

Jordarter och Jordmån
Berggrunden består främst i det inre av granit, gnejs och kristallin skiffer, medan kustbältet byggs upp av mesozoiska och tertiära sedimentbergarter. En nordöst-sydvästlig, ca 100 km bred zon begränsas av förkastningar på båda sidor och bildar en gravsänka. Här har sänkningar och höjningar gjorts och därför har vulkaniska bergarter av vasall typ fyllt ut området från innersta delen av Guineabukten mot nordöst. Jordmånen i Kamerun är mestadels av urlakad lateritisk typ.

I väster, nära den nigerianska gränsen ligger Kamerunberget. Det är det högsta berget i västra och centrala Afrika. Området är geologiskt oroligt, 1986 trängde giftig vulkanisk gas ut ur berget och 1700 människor dog. 2001 hade man tack vare ekonomiskt stöd lyckas bygga rörledningar i kratersjön för att pumpa upp giftiga gaser.

Vulkanen har sedan 1902 haft sju utbrott.

Av kartan kan man se att jordmånen i stora delar av Brasilien är lateritisk dvs. röd, lerig vittningsjord, som bildas i tropiskt fuktiga klimat och som består av järn och aluminiumhydroxid. Denna jord verkar vara bra för bl.a sockerrörsodling.

Klimatet, framförallt temperaturen och förhållandet mellan nederbörd och avdunstning är av största vikt för jordmånsbildningen. Om nederbörden är liten så kan det ske en anrikning av salter i jordytan, ibland så mycket att det bildas en hård salt skorpa som förhindrar odling. Dock så sker detta oftast på ökenliknande platser och därför så är Kamerun befriat från det.

Klimat
Klimatet är tropiskt. Södra Kamerun har två regnperioder och rikligt med nederbörd. På högplatån är det torrare med en regnperiod per år. Närheten till atlanten och den stora höjdskillnaden gör att bergsområdet i väster är ett av de regnrikaste i värden. På vissa platser faller det över 10 000 mm per år. Regntiden vid kusten vara från april till november och ger ca 3800 mm per år i nederbörd. I det inre Kamerun faller det omkring 1500mm per år under de två regnperioderna.

Kamerun har med det tropiskt klimatet en medeltemperatur mellan 21-28c 23-28c .

Anledningen till detta mycket varierande klimat är tack vare landets avlånga form.



Naturtillgångar

Olja är i princip den enda av Kameruns många naturtillgångar som utnyttjas fullt ut. Under 2002 producerades 72 000 fat råolja per dag. De kända tillgångarna på Olja beräknas uppgå till 400 miljoner fat. Om inga nya reserver upptäcks beräknas oljan ta slut runt 2010.Oljan svarade för 50% av landets exportintäkter 2002. Den huvudsakliga produktionen sker i Nigers delta

Kamerun har också stora tillgångar av bauxit, råvara för aluminium. Det finns också fyndigheter med järnmalm, guld, uran diamanter och en rad andra mineraler. Landet har även naturgas.

Ca 50% av Kamerun är skogstäckt. Avverkning får dock endast ske på hälften av denna yta. Skogsnäringen har goda förutsättningar för att utvecklas men idag är transportproblemen inom landet stora.

Kameruns fiske är föga utvecklat. Möjligheterna till fiske har länge varit begränsat och många tvister har uppstått med grannländerna angående fisket. Det är även brist på fisk i Kameruns vattenområden.

Trots Kameruns tillgång på olja så täcks ca (95% 90% ) av landets energibehov av vattenkraft. De huvudsakliga förbrukarna av elen är de tunga industrierna, smältverken i Edéa förbrukar ensamt 50% av elproduktionen.

”With great power comes great responsibility”, så skulle jag vilja utrycka landets naturresurser. Om man har gott om något så gäller det att utnyttja det väl och försiktigt. Inom en snar framtid så kommer oljefälten att ta slut, och man kan då fråga sig, vore det inte bättre om man hade levt på oljan längre och inte slösat? Detsamma gäller även skogsmarker så som regnskogarna. Använder man skogen försiktigt och ansvarsfullt så kan man använda den om och om igen, men skövlar man allt på en gång så har man försakat naturtillgången och då kan det inte växa till sig igen.

Något viktigt för Kamerun är därför att ta det lugnt med de naturresurser som man utnyttjar, men man måste också utnyttja sina naturresurser. Idag kan man inte gräva efter tex diamanter för att infrastrukturen inte tillåter det. Bygg ut vägarna och utveckla utvinningen av diverse naturresurser.



Befolkningspyramid samt analys



Det första jag ser när jag tittar på Kameruns befolkningspyramid är att den befinner sig mellan stadiet 2 och stadiet 3. Närmare stadiet 2 än stadiet 3. Detta på grund av att det dör så många av de födda. Det finns nästan dubbelt så många barn (0-4) som det finns 30 åringar i landet.

Vi ser även på befolkningspyramiden att det föds fler män än kvinnor. Detta kan vara ett resultat av att män är mer värda än kvinnor, man väljer att adoptera bort kvinnorna eller så ”satsar” familjen på mannen. Om en man dör har man tappat en viktig hjälpare på jordbruket, men om en kvinna dör spelar det inte lika stor roll. Det kan också ha att göra med att utbildningsnivån är högre bland män än bland kvinnor, därför har dessa råd med mer mediciner och sjukplatser.

Det verkar inte ha förekommit något krig i Kamerun, inte heller verkar det vara någon betydande in/utvandring ur landet. Det har inte varit krig i Kamerun för att männen ”dör av” i samma takt som kvinnorna. Dessutom ser jag inga större svängningar i diagrammet som skulle tyda på in/utvandring.

Kameruns Befolkning

Fakta om befolkningen
Kamerun är en republik i Centralafrika. Kamerun hade 2004 16,4 miljoner invånare. Befolkningen består av ca 200 etniska grupper, av vilka merparten försörjer sig på hackbruk. Hackbruk innebär en slags åkerbruk där man använder hackan som främsta redskap. De tre största etniska grupperna i Kamerun är, Fang det är en muslimsk folkgrupp på ca 720 000. Efter Fang kommer Bamilike med ca 700 000 representanter, och sedan Yaunde med 580 000 representanter.

Kamerun har en befolkningstäthet på 30 invånare per km2. Befolkningen är ojämnt fördelad, den största koncentrationen av människor finner man i de södra och västra delarna av centrala Kamerun. År 1994 bodde 44% av befolkningen i städer. De två största städerna heter Douala (908 000 inv) och Yaoundé (730 000 inv).

1995 föddes det 40 barn per 1000 invånare, samt att 11 promille dog. Detta ger en befolkningstillväxt på 2,9%. Barnadödligheten var då 75 av 1000 levande födda. Medellivslängden i Kamerun är 57 år. 2004 var befolkningstillväxten 1,9% men barnadödligheten är 95 på 1000 födda. Medellivslängden har också minskat till 48 år. Utvecklingen har alltså gått bakåt.

I Kamerun talas närmare 300 olika inhemska språk. Engelska och Franska är officiella språk. Religionen i Kamerun är som i många andra Afrikanska länder blandad mellan kristendom och en muslimsk tro, ca 50% av befolkningen är kristna och 25% muslimskt troende.

Skola och Sociala förhållanden
Olika delar av landet har olika skolgång. Den östra delen av landet har en fransk skola som pågår i 6 årig grundskola följt av en fyraårig sekundärskola. Den engelsktalande skolan har en elvaårig grundskola påbyggt med en 2 årig sekundärskola. 1990 beräknades 60% av alla barn gå i skolan. 37% av alla vuxna i landet räknades 1995 som analfabeter enligt UNESCO.

Av de totala utgifterna i landet utgick 1993 4,8% till sjuksektorn. Då fanns det ca 900 läkare verksamma inom landet. 1986 fanns det 27000 sjukbäddar fördelade på 250 sjukhus. Kamerun är även hårt drabbat av AIDS. 5,5% av befolkningen beräknas vara drabbade i åldern 15-49.

Varför ligger städerna där dom ligger? Vi kan se på kartorna (bilaga 1) att de flesta städer ligger bredvid antingen floder, eller bredvid de stora oljefälten. Människorna bor där det finns förutsättningar för överlevnad, så som mat, jobb och utrymme.

Hur kan det komma sig att Kameruns utveckling går bakåt? Att barnadödligheten har ökat och att medellivslängden har minskat trots bidrag från de rikare delarna av världen? Kan det vara ett resultat av den tunga privatiseringen som har genomförts av statliga tillgångar som har lett till större klasskillnader. Kan det vara så att privatiseringen har gynnat några få och gjort det sämre för många?

Det är omöjligt att svara på denna fråga, varför det går sämre för ett land i stort. Jag tror inte att privatiseringen har skadat landet utan jag tror att fallande världs priser samt större konkurrens har satt landets ekonomi ur spel. Dessutom så börjar kanske de rika att samla på sig sina rikedomar mer än innan då landets oljefält börjar att tömmas och landets ekonomi står inför en stor förändring.

Detta tror även jag är anledningen till att skola och sjukvård har försämrats.



Kommunikation

Vägnätet i Kamerun är dåligt utbyggt och håller överlag låg standard, detta har medfört att bl.a inrikesflyget har byggts ut. Totalt finns det 34 000km väg varav 2682 km /4290km är belagda med asfalt och framkomliga året runt. Den svåra terrängen samt de kraftiga regnen i söder är en stor faktor till varför vägnätet är undermåligt. Traditionellt sett så har norr varit avskärmat från söder. De bästa vägarna i Kamerun finns i söder nära kusten, medan vägarna i öster är få samt håller en låg kvalitet.

Det viktigaste transportsättet av varor har istället varit med järnväg. Järnvägsnätet uppgår till totalt 1104km . Huvudlinjen går från Douala via Yaoundé till Ngaoundéré, den är 885km. .

Andra transportsätt är flyget, det finns tre internationella flygplatser i Douala, Garouna samt Yaoundé.

Kamerun har också en djuphamn, den är belägen i en hamnstad vid namn Douala. Det finns hamnar i fem andra städer, varav dock de flesta bara är användbara under regnperioderna.

Telefonin i Kamerun är föga utvecklad och bara 2 på 100 invånare har ett mobilt abonnemang och endast 0,7 på 100 invånare har en fast telefon. (2001)

Kameruns kommunikation är verkligen bristfällig och trots statens många försök till bättre vägnät så har det inte gett resultat. Naturen i Kamerun är hård och det är svårt för vägar att ligga kvar, jag tänker mest på monsunregn och stora höjdskillnader. Utan tillräcklig infrastruktur så spelar det ingen större roll hur mycket naturresurser ett land har, man kan inte frakta ut dem och man kan inte behandla dem. Dvs man kan inte utnyttja sitt lands resurser fullt ut och detta leder självklart till sämre ekonomi.

Näringsliv

Näringsgrenarnas bidrag till BNP (2004): Jordbruk 44%, service 36%, industri 20%.
Export (2004): 2445 miljoner US dollar.
Viktigaste exportprodukter: olja, kakao, aluminium.
Import (2004): 1979 miljoner US dollar
Viktigaste importprodukter: maskiner, transportmedel, livsmedel.
Viktigaste importländer: Frankrike, Nigeria, Belgien.
Mottaget officiellt bistånd: 389 miljoner dollar

Från 1960 tills 1980 var Kameruns näringsliv mycket starkt, BNP uppgick till 1 173 dollar per capita. Efter detta har oljepriserna sjunkig och landet har haft en stark ekonomisk tillbakagång. 1996 var BNP på 610 dollar per capita. Ett omfattande anpassningsprogram infördes i början av 1990 talet av Kameruns dåvarande president, Peter Mafany Musonge. Det innebar att 50% av företagen privatiserades. Detta program har nu börjat ge resultat och BNP har höjts till 893 US dollar per capita (2005).

Industrin i landet sysselsatte 1997 7% av befolkningen. Industrin består främst av förädling av inhemska metaller och oljor, men smältverket vid Edéa importerar även aluminium

Trots den ekonomiska krisen 1996 så har man lyckats rädda landet ur en kris. Krislösningen fick bli privatisering av flera statliga företag. Denna lösning har tillsynes fungerat bra och BNP har höjts markant. Det man måste tänka på är vilka som kommer över pengarna, är det folket eller är det enskilda redan rika personer som höjer BNP snittet, något att tänka på är att barnadödligheten ökar samt medelåldern minskar.


Vegetation

I Kamerun är floran artrik, det beräknas finnas mer än 8000 olika arter. Det varma och humida klimatet i söder har gjort att det finns regnskog i Kamerun. I Kameruns regnskogar växer träd av hårt träslag som är ständigt gröna. Några av de trädsorter som man kan hitta är: mahogny, ebenholts samt obeche, dibetu och sapelli (engelska namn). I denna del av landet finns även många ärtväxter. Vid Kameruns stränder är växter av familjen törelväxter vanliga. I en bred övergångszon mellan regnskog och savann, i områden med torrperiod, finns mer eller mindre lövfällande skog. Här finns det även gott om strimbladsväxter och ingefärsväxter.
Norra halvan av landet domineras av savann. Trädsavannen byggs upp av gräs arter. Viktiga träd inom detta område är apbrödsträd. På fuktigare delar av savannen växer det olika sorters palmer. Galleriskogar följer landets större floder. Den torra savannen i norr har glesa, taggiga buskar och småträd.

I Tchadssjöns bäcken finns bälten av bladvass och papyrus. På Kamerunberget och en del andra berg återfinns bergsskog. Kring ca 2000m ö.h finns fuktig molnskog rik på lianer och epifyter, bl.a lavar. Högst upp på Kamerunberget vidtar trädlös afroalpin vegetation.

Anledningen till Kameruns vegetation är på grund av dess plats på jorden. Landet ligger i Afrika och har därför många av Afrikas växter. Dessutom så kan vi tacka landet självt och på grund av dess många olika miljöer till den mycket stora och artrika floran av olika djur och växter.

Andra positiva effekter med en anrik flora av djur och växter är att det gynnar turismen. Man kan tex erbjuda olika safari resor inom landets många naturreservat.

Jordbruk

Jordbruket tillsammans med oljeindustrin är ryggraden i Kameruns ekonomi även om det tar bara ca 15% av landet i anspråk . År 2004 stod sektorn för 44 % av BNP och 1997 sysselsattes 63% av befolkningen.

De viktigaste exportgrödorna är kaffe, kakao och bomull. Det exporteras även mycket palmoolja, gummi, bananer och ananas. Man producerar även mycket rotfrukter, hirs och majs. Detta går dock främst till inhemsk konsumtion. Livsmedelsproduktionen har minskat något trots att befolkningen ökat, detta har lett till prisökningar samt en ökat import av spannmål.

Dåliga vägar på landsbygden har lett till att få bönder odlar mer än vad de själva behöver. Överlag finns det gott om mat, men i vissa delar i norr så har FN tvingats skicka matsändningar.

Boskapsuppfödning är vanligast i norra delar av landet. På grund av transportproblem så lider dock södra Kamerun ibland av köttbrist. Detta påverkar befolkningen på så sätt att det är stora prissvängningar.

Det är viktigt att lägga märke till att detta land har väldigt goda odlingsmöjligheter, men att infrastrukturen i landet ofta inte tillåter de fattigaste bönderna att frakta sina grödor, detta tvingar bönderna till självförsörjning och en mycket långsam utveckling.

Endogena och exogena krafter

De tydligaste exogena krafterna i Kamerun är den mekaniska vittringen. Solsprängning och vegetation samt abrasion, dvs nötning av vindar, vattenströmmar, vågor etc. Dessa exogena krafter finns på de flesta ställen på jorden och även så i Kamerun. Jag kan även tänka mig att det pågår kemisk vittring så som tillexempel oxidation eller hydratation, även om jag inte har hittat några fakta om det.

Eftersom att Kamerun ligger nästan mitt på den afrikanska kontinentalplattan så sker här få Endogena krafter. Dock så finns det en vulkan belägen i Kamerun och därför förkommer från år till år vulkanism. Till viss del sker även förkastning i väst på gränsen till Nigeria.

Andra nedbrytande krafter är människan, människans påverkan, tex skövling påverkar naturen och bryter ner den. Även om Kamerun har flera nationalparker så påverkar ändå människan. Tex så används 15% av landytan till olika slags jordbruk.

De nedbrytande krafter som påverkar befolkningen i landet mest är vulkanismen. Denna otroligt snabba förändring av landskapet kan skada människor, göra dem hemlös och till och med döda dem. Andra nedbrytande krafter som påverkar människan kraftigt kan vara jordskred orsakade av skövling och människan själv. Även denna mycket snabba och plötsliga ”naturkatastrof” kan innebära hemlöshet och till och med döden för människor som blir drabbade.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis så är Kamerun ett land i central/väst Afrika med stor potential. Även om deras för nuvarande största exportvara, oljan, in...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Allt om Kamerun

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-05-28]   Allt om Kamerun
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6426 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×