Miljöarbete

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Uppgiften i vårt miljötema är att göra en redogörelse av vad vi har sett under våra studiebesök på sopsorteringen, reningsverket, bildemonteringen, Tapper´s och PR-slamsugning. Vi ska också skriva en kort sammanfattning av de globala miljöproblemen som vi fått information om i grundkursen.
Vi kommer att skriva våra tankar och åsikter om miljön utifrån våra studiebesök och samtidigt försöka utveckla att motivera våra tankar så utförligt som möjligt.
Slutligen ska vi visa hur de globala miljöproblemen hänger ihop med och påverkas av de lokala företagens verksamhet. Vi kommer också presentera vår lösning på de globala miljöproblemen.


Redogörelse av studiebesök

• Vattenreningsverket
Det vatten vi dricker är ett livsmedel och står under kontroll av livsmedelsverket.
Vattnet måste ständigt hålla en hög kvalitet för att inte vara skadligt för oss som dricker det.
Årligen behandlas cirka 4 000 000 kubikmeter avloppsvatten vid de 11 olika avloppsreningsverken i Falköpings kommun. Hulesjöns reningsverk ansvarar för 1 900 000 kbm dricksvatten/år ut till 6 000 st abonnenter. Avdelningen ansvarar också för driften och skötseln av en biogasanläggning och vattenledningsnätet. Totalt omsätter avdelningen ungefär 38 miljoner kr/år.
På vattenreningsverket fick vi träffa Anders som arbetar där sedan en tid tillbaka. Han har ingen särskild utbildning för att arbeta vid ett vattenreningsverk men har gått flera kurser i hur man ska kunna utföra arbetet på ett vattenreningsverk på bästa sätt. Han förklarade för oss hur vattenreningsprocessen går till…

Processen:
För att reningen av vattnet ska bli så effektiv som möjligt är reningsprocessen uppdelad i olika steg. De olika stegen är:

– Mekaniska steget
Det mekaniska steget blir avloppsvattnets första station. I det mekaniska steget får vattnet först passera ett rensgaller där större föroreningar avskiljs. Dessa kan vara exempelvis tygtrasor, trosskydd och liknande material. Dessa föroreningar hamnar i en särskild renscontainer. I denna container hamnar också sand som fångas upp i det efterföljande sandfånget.
Efter att dessa större partiklar avskiljs är det dags för vattnet att sedimentera (avsättas som avlagring, bottensats) i en bassäng som kallas för försedimenteringsbassängen. I denna bassäng får primärslammet (första, grundläggande slammet) sjunka till botten. Detta primärsalt består av små partiklar av olika slag. Slammet går sedan till en slamgrop med hjälp av motordrivna skrapor. Vattnet varifrån det sedimenterade slammet har avskiljts pumpas nu vidare till det biologiska steget.


– Biologiska steget
Det avloppsvatten som vi använt oss av innehåller stora mängder organiskt (levande) material i löst form. Detta innebär att det finns levande partiklar i det vatten som vi använt oss av. I det biologiska steget tar man hjälp av bakterier och mikroorganismer för att på ett effektivt sätt kunna rena vattnet från det organiska materialet. Det man först gör är att syresätta bassängerna för att de syrekrävande mikroorganismerna, som också kallas för aeroba mikroorganismer, ska kunna förbruka de lösta näringsämnena i vattnet. Under denna process bildas något som kallas för bioslam och består av den cellmassan som bildats. Detta skrapas sedan bort i den efterföljande bassängen, som kallas för mellansedimenteringsbassängen.
Något som också finns i det biologiska steget är ett kvävereduceringssteg (kväveförminskningssteg). Meningen med detta steg är att omvandla organiskt bundet kväve till kvävgas som sedan luftas bort. Detta görs i två steg, det första steget är nitrifikation (överföring av ammoniak till nitrat genom bakterier i jorden) under syrerika omständigheter med hjälp av luftning och nitrifikationsbakterier. Det som händer är att organiskt kväve omvandlas till nitrit och nitrat.
Med hjälp av syrekrävande bakterier sker därefter denitrifikation, som kan liknas vid motsatsen till nitrifikation, under syrefattiga förhållanden. Det som händer är att bakterierna då använder sig av det bundna syret i nitrat och nitritkvävet. Slutprodukten blir bland annat kvävgas som sedan också luftas bort. Detta gör att hela 70 procent av det organiskt bundna kvävet i avloppsvattnet blir reducerat.

– Kemiska steget
Efter att mikroorganismerna och bakterierna utfört sin uppgift i det biologiska steget fortsätter vattnet sin resa genom vattenreningsverket. Det är nu tid för vattnet att pumpas till det kemiska steget. I detta steget tillsätter man kemikalier som har i uppgift att avskilja fosfor från vattnet. Skruvpumparna blandar och lyfter vattnet till de efterföljande flockningsbassängerna (luddbildningsbassängerna). Omrörningen som sker i ett flertal steg får fosforit att klumpa sig samman till flockar (luddliknande konsistens). Dessa flockar sjunker sedan till botten i slutsedimenteringsbassängen. De skrapas sedan bort till en slamficka. Det klarvatten som rinner över dekanteringsrännan, som hör till den sista bassängen innehållande rent vatten, är nu färdigbehandlat och leds ut i Hulesjön.

– Matavfallsbehandling
Har du någon gång undrat vart det matavfall som vi slänger i matsalen hamnar?
Matavfallet kommer också till vattenledningsverket där även matavfallet från de hushåll som valt att källsortera hamnar. I en mixervagn med roterande knivar förbehandlas avfallet där det också späds med vatten till rätt tjocklek. Därefter skruvas matavfallet upp till en kvarn för malning. Det som är negativt med denna process är att de knivar, skedar och gafflar som också regelbundet hamnar i samma låda som vi slänger matresterna i. Dessa metallföremål gör att hela systemet stoppas och att de som arbetar vid vattenledningsverket blir tvungna att ta sig in i mixervagnen för att ta loss det som fastnat. Detta är både tidsödande och krävande för de som arbetar. Det gör också att det på sikt kan bli kostsamt med att ha en sådan process eftersom den inte ständigt är fungerande utan även stannar regelbundet. Var därför noga med att inte slänga besticken där du slänger din mat. När avfallet har malts färdigt är det dags för det att gå vidare till en mellanlagringstank i väntan på att bege sig till rötkammaren.

– Rötkammaren
Dels det slam som avskiljts från de tre reningsstegen, och dels det matavfallsslam som kommer från matavfallsbehandlingen leds till två stycken rötkammare som också hör till reningsverket. Inne i rötkammaren är temperaturen cirka 37oC och luften är fri från syrgas. Rötningen pågår i ungefär 20 dagar och under denna process producerar slammet och matavfallet med hjälp av de icke syrekrävande (anaeroba) bakterierna metangas.
Metangasen är en brännbar gas som med ganska stort energiinnehåll. Metangasen används för uppvärmning av reningsverkets lokaler och för uppvärmningen av processvattnet som används i de olika stegen. Dessutom distribueras och säljs en stor del av gasen, för närvarande cirka 3 000 megawattimmar/år. Detta motsvarar energibehovet för hela 120 stycken normalstora villor.
Slammet pumpas vidare till anläggningen för avvattning efter att det har blivit färdigbehandlat. Den stora centrifugen (det som också finns i tvättmaskinsprogrammet som suger ut vattnet ur kläderna) pressar ur överskottsvatten tills halten av torrsubstans ligger kring 17 %. Slammet pumpas därefter vidare till slamlagren för stabilisering. Slutligen blir det kompostjord av matavfallet och avloppsslammet blir rötslam. De båda produkterna är näringsrika och används som gödningsmedel för skogs- och åkermark, där de fungerar mycket bra.

– Avfall och källsortering
Vi minskar belastningen på vår miljö samtidigt som vi hushåller med de begränsade resurser vi har till vårt förfogande genom att återanvända materialet i uttjänta produkter. På skolan kan vi källsortera vårt avfall på vår källsorteringsstation. Vissa skolor har speciella sorteringsrum eller utomhusstationer. I dessa rum och på utomhusstationerna kan man lämna papper och tidningar, wellpapp och alla sorters förpackningar samt batterier. Däremot måste man alltid tänka på att inte lägga andra material i ett visst kärl än vad som ska vara där. Till exempel ska man inte lämna något annat material än förpackningar i förpackningskärlen.
I kärlet eller containern för restavfall (sopor) kan man lägga övrigt material som pärmar, trasiga pennor, leksaker och liknande.
Miljöfarligt avfall, kemikalier, färgrester, bilbatterier, el-material, lysrör, datorer och liknande måste lämnas på Återvinningscentralen på soptippen.
Detta för att det på bästa sätt ska oskadliggöras för att det inte ska göra stor skada i naturen. På Återvinningscentralen kan du också lämna hushållsmaskiner, metallskrot och olika sorters byggavfall.



• Sophanteringen
Sophanteringen kallas oftast för soptippen men också för deponeringen.
Den som kom att bli vår handledare och guide under vår vistelse på sophanteringen blev Ulrika Staberg. Hon började med att berätta att själva området där sophanteringen låg var uppbyggt av sopor och att vi hade flera meter sopor under oss.
Förr i tiden tänkte man inte på konsekvenserna utan det man gjorde när man hade sopor och avfall var att gräva ett hål i marken, slänga skräpet och övertäcka med jord. Dock kan denna metod inte användas om man i framtiden vill ha en bra miljö. Vi måste sortera och oskadliggöra miljöfarligt avfall.


Det är viktigt att vi sorterar vårt avfall för att få en fungerande miljö.

På soptippen finns det flera olika stora högar med skräp. Högarna var uppdelade och bestod av vitvaror, möbler/inredning, träd/buskar, färgat glas, ofärgat glas och allt som kunde krossas och flisas ner. Det flisbara materialet körs till Karlskrona där det krossas och flisas ner.
Högarna låg på olika platser och vid högen med vitvaror stod två gula containrar. I dessa låg alla de sopor som vi har under vår diskbänk hemma. Containrarna körs till Lidköping där innehållet bränns. Trädgårdsavfallet gör man jord av och sedan säljer man det.
På sophanteringen fanns det också något liknande ett stup. Dit körde folk förr och bara dumpade olika sorters skräp, dock har det nu blivit förbjudet att slänga vad som helst i stupet. Det ända som är acceptabelt att dumpa i stupet är sten och anledningen till detta är att man planerar att täcka hela sophanteringsområdet med en viss mängd jord. Alltså måste man också tänka på att man inte låter allt för mycket skräp och avfall hamna under jorden eftersom det inte är någon utväg att bara gräva ner farligt avfall.
Vid entrén till sophanteringen kan man också svänga till höger. Där ligger återvinningscentralen. Här finns det ofta personal som kan hjälpa till med att säga vart du ska slänga ett visst material. I återvinningscentralen kan du också lämna in batterier. Sedan sitter Ulrika och sorterar batterierna för att sedan skicka batterierna vidare. Dock finns det vissa batterier som man inte vet vad man ska göra av och då blir den enda utvägen att gräva ner batterierna tills man vet vad man ska göra med dem. Efter att någon har uppfunnit ett alternativ till vad man ska göra med batterierna får man gräva upp dem och sedan fortsätta arbetet med dem.


• Tapper´s
Tapper´s kallar sig själva ett fullserviceföretag i återvinningsbranschen. Den första personen vi fick prata med när vi anlände på Tapper´s var Bosse Liljedahl som har hand om inköp och försäljning. Han berättade för oss vad företaget gör och hur de olika stegen går till. Sedan fick vi följa med delägaren, Tommy Tapper, till ett lager innehållande olika metaller och liknande.
Tapper´s återvinning och miljö AB har för avsikt att vara en naturlig partner på restproduktmarknaden, vilket också är deras affärsidé. Detta innebär att de vill kunna erbjuda restprodukter som de olika typer av skrot som kommer till deras företag. De lagrar, väger, rengör och säljer sedan vidare sitt skrot till andra företag. På så sätt får de också en vinst genom att de har gjort att skrotet fått en högre kvalité. Privatpersoner kan också komma och hämta eller lämna av sitt skrot.
Tapper´s arbetar framför allt med järn- och metallskrot samt returpapper, men åtar sig gärna uppdrag för att hitta helhetslösningar för sina kunder. Tapper´s har en 60-tons våg som kröns av Statens Provningsanstalt årligen, därför utför även företaget besiktningsvägningar.
Det är ett företag med lång tradition och stor erfarenhet. Bolaget har varit verksamt i ungefär 50 år och år 2000 gjordes en nysatsning och en omorganisation. På företaget finns 4 anställda och tillsammans har personalen nästan 100 år av erfarenhet av återvinningsbranschen. Tapper´s är också medlemmar i branschorganisationen Svenska Järn. De kombinerar ett stort branschkunnande med en ganska liten och engagerad organisation som borgar för en god service och ett stort kunnande.
De lastbilsekipage som företaget använder sig av för sina transporter är ändamålsenliga, moderna och miljömässigt väl anpassade. Lastbilsekipagen finns med såväl containerlyftutrustning som lastväxlarflak eller rena flakbilar för pallgods och mindre behållare.

Lastbilsekipagen som Tapper´s använder sig av håller hög kvalité.

För att få helhetslösningar tar Tapper´s hand om allt återvinningsbart järn, metallskrot, returpapper och mjukplast. När det gäller övriga restprodukter som miljöfarligt avfall samarbetar Tapper´s med andra företag som är specialiserade på detta område. Det gör att Tapper´s kan erbjuda sina leverantörer och kunder full service och det de kallas helhetslösningar.
Företaget tycker att det är viktigt att värna om miljön och därför är deras nybyggda återvinningsanläggning byggd enligt de miljökrav som myndigheterna har satt upp.
Miljöpolicyn lyder att det Tapper´s gör ska påverka den yttre miljön på minsta möjliga sätt.
Detta uppfyller företaget genom att:

– Arbeta med ständiga förbättringar och förebygga föroreningar med fokus på att minimera utsläpp till vatten och luft.
– Visa öppenhet om företagets miljöpåverkan och miljöarbete för medarbetare och allmänheten.
– Följa alla tillämpliga miljölagar, förordningar, föreskrifter och andra krav som beror deras verksamhet.


• PR Slamsugning
PR Slamsugning specialiserar sig på slamsugning, högtrycksspolning, rengöring och besiktning av villor, farmar och depå-tankar. De hyr också ut containrar, utför transporter, oljesanering, gödselspridning, askhantering och kompostering. De har också en syrefast tankbil.
När vi kom till PR Slamsugning fick vi träffa Peter som var en utav grundläggarna till företaget. Peter var ungefär 5 minuter försenad och han var också minst sagt väldigt frispråkig.

Så här såg det ut när vi kom till PR Slamsugning och fick träffa Peter.

PR Slamsugning har en lång historia bakom sig och började 1980 med två anställda och hade då bara en lastbil och en traktor. Idag arbetar 37 st anställda på företaget och de har en maskinpark bestående av 27 st lastbilar, 4 traktorer samt 5 lastmaskiner. Miljön är något som PR Slamsugning ser som väldigt viktigt och deras mål är att arbeta för en renare miljö. Det de gör för att förbättra miljön är att se till att miljöfarligt avfall tas om hand på ett bra sätt. De vill inte att det farliga avfallet ska hamna i naturen och samtidigt vill de se till att allt slam kommer tillbaka i kretsloppet.
PR Slamsugning utför spoljobb som exempelvis spolning av avlopp, rensning av spolgropar, spolning av täckdike. De har också utrustning för rengöring av dricksvatten och brunnar.
De uppdrag som PR Slamsugning får kommer mestadels från industrin.

Slamsugningen som PR Slamsugning utför består främst av sugning av septiktankar (septiska tankar). Slamsugningen utförs i Falköpings, Ulricehamns, Götenes och Varas kommun. Det material som sugs upp sprids på åkermark. När det inte är möjligt att sprida på åkermark körs materialet till reningsverk i respektive kommun.



PR Slamsugning har idag ett flertal bilar och därav en flaklåsbil med liftdumper och krokflak. Containertransporter utförs av företaget åt olika kunder. Kunderna är både enskilda personer och företag. Enskilda kunder som anlitar PR Slamsugning gör det oftast vid olika städningar som kunden utför som PR Slamsugning transporterar till deponi eller till återvinning.
Företag hyr ofta containrar för en längre tid. Dessa används till olika avfallsslag som körs av PR Slamsugning till återvinning och deponi när det behövs.
Kunder kan också hyra en kryobox för längre eller kortare tid. I en kryobox läggs farligt avfall som exempelvis färgrelaterat material i burkar och flaskor, alltså är det som en vanlig container för farligt avfall. Transporten av kryoboxarna hör också till PR Slamsugnings transportsystem. I kryoboxen kan man också lägga oljefilter så länge man inte har något annat i boxen samtidigt.


PR Slamsugning hyr ut och transporterar containrar till och från sina kunder.

PR Slamsugning utför även gödselspridning vilket de gör med hjälp av traktor och gödselspridare. Jordbrukare ger PR Slamsugning uppdrag regelbundet. PR Slamsugning kör slam från reningsverken för spridning och nedmyllning. Företaget har investerat i ett nedmyllningsaggregat som minimerar lukten i samband med arbetet.


PR Slamsugning åtar sig även arbeten som gödselspridning.

PR Slamsugning arbetar som ett tjänsteföretag och deras verksamhet består av slamsugning, högtrycksspolning, cisternrengöring och kontroller. De transporterar containrar och farligt avfall, de utför gödselkörning och gödselspridning mm. De vill arbeta inom deras verksamhetsområde för att förbättra sig för ett långsiktigt hållbart samhälle. Det de gör för att förbättra miljön för ett långsiktigt hållbart samhälle är att intressera sig för ny teknik på de områden som berör deras verksamhet och därigenom vill de bidra till att minska belastningen på miljön.



PR Slamsugning gör följande för att förbättra miljön. Deras ambitioner är:

• Att få kretsloppet att fungera, bland annat genom sitt arbete med att återföra avloppsslam till jordbruket.
• Att minska belastningen på miljön genom att erbjuda olika lösningar för källsortering för sina kunder.
• Att engagera sina kunder och andra intressenter för deras miljöarbete.
• Att alltid hantera avfall ansvarsfullt.
• Att ge alla medarbetare tillräckliga kunskaper för att känna engagemang och kunna ta ansvar i företagets miljöfrågor.
• Att miljöhänsyn ska tas vid varje beslut och även i förebyggande syfte.
PR Slamsugning arbetar förebyggande för att kunna leva upp till de krav som ställs av myndigheter och andra intressenter.
• Bildemonteringen i Falköping
Nu var vi trötta och utslitna efter alla de studiebesök vi hade varit på. Därför kändes det bra att besöket på bildemonteringen gick smidigt och fort. Här fick vi träffa Patrick som visade oss vad de på bildemonteringen gjorde för att förbättra miljön.
Bildemonteringens uppgift är att ta bort miljöfarligt avfall från bilen och de främjar återanvändning framför återvinning. Alltså vill de kunna använda vissa delar från en gammal och inte fungerande bil i en väl fungerande bil. Det första bildemonteringen gör när de får in en gammal bil är att betala ut en bestämd summa pengar till personen som lämnar in bilen. Dock sade Patrick att man skulle sluta med att betala ut denna summa om ett par år. Anledningen till detta är att regeringen har beslutat om att biltillverkarna kommer få ta ett större ansvar när det gäller att ta hand om bilen efter att den blivit gammal. Det som kan vara oroande när denna summa inte längre betalas ut är att människor inte längre känner att det är viktigt att lämna sin gamla bil på bildemonteringen utan kör ut den i skogen och bara lämnar den. Detta gör att miljön påverkas negativt vilket inte är något vill ska hända.
Efter att bilen mottagits körs den in i verkstaden där det första som händer med den är att den töms på miljöfarligt avfall som exempelvis vätskor. Steg två är att de fortfarande fungerande bildelarna tas ut och sedan läggs in i en databas som har kontakt med Internet. På en Internetsida kan man hitta alla de bildelarna som tagits ut från gamla bilar men som fortfarande fungerar. Här kan du hitta billiga bildelar om det är något som har gått sönder eller om det är någonting som saknas i din bil.
När bilen är färdigbehandlad lägger de den på baksidan av verkstaden. Här finns det ett hundratal bilar och när det blir väldigt många bilar så läggs de till slut på varandra i väntan på att en stor krossarmaskin kommer och krossar bilarna. Dock måste bilarna vara helt tömda på farliga vätskor och glas innan man får tillåtelse att krossa den. Det är alltså detta som händer när du lämnar din bil på bildemonteringen.


Så här kan en bildemontering se ut.
Globala miljöproblem

De miljöproblem som vi människor måste leva med samtidigt som vi måste försöka att leva på ett sätt som inte förvärrar de redan existerande problemen.
De miljöproblem som är i fokus för vår generation är:

 Försurning
 Övergödning (Eutrofiering)
 Växthuseffekten
 Förtunning av ozonskiktet
 Avfall och biologisk mångfald

• Försurning
Försurningen är ett av vår tids största miljöproblem. Det ekologiska systemet rubbas genom utsläpp av olika ämnen i lust och vatten, det vill säga att det naturliga samspelet i naturen ändras. Det är svaveldioxid och kväveoxider som framför allt orsakar försurningen. Svaveldioxid och kväveoxider finns bland annat i rökgaserna från fordon och eldningsanläggningar.

Svaveldioxid – Svaveldioxiden finns i fossila bränslen som olja, bensin och kol. Vid förbränningen av olja, bensin och kol bildas bland annat svaveldioxid, SO2, som följer med rökgaserna ut i luften. Dessa svaveldioxider kan oxideras vidare till svaveltrioxid, SO3, som löses i luftens fuktighet och bildar svavelsyra, H2SO4. Denna svavelsyra följer med nederbörden och försurar mark och vatten.


Denna fabrik påverkar till försurningen.

Kväveoxider – Luftens syre och kväve förenar sig till kväveoxider vid förbränning av fossila bränslen eftersom temperaturen är så pass hög. Kväveoxiderna löses i nederbörden när de kommer ut i luften. Det som då bildas är bland annat salpetersyra, HNO3, som också bidrar till den allmänna försurningen.

Det är framför allt barrträden som påverkas av de sura föroreningarna. Barren skadas och kan inte tillgodogöra sig luftens koldioxid. Salter, som normalt är svårlösta i vanligt vatten finns i marken. När vattnet försuras löses vissa salter, främst aluminiumsalter. Det som då bildas är metalljoner som har en skadlig inverkan på trädens rötter. Stora skogsområden kan helt försvinna om det går riktigt illa.

En sjös liv kan drastiskt förändras om den utsätts för försurning. De arter som lever till botten, t.ex. kräftor och musslor, är mycket känsliga för försurning och dör snabbt så fort pH-värdet understiger 6. Vattnet har blivit tio gånger surare varje gång pH-värdet sänks med en enhet. Fiskarna är mer tåliga men när pH-värdet är omkring 4,5 dör även de.
I Sverige finns det tusentals försurade sjöar som behöver åtgärdas, dock finns det ingen död sjö. Försurning är ett problem som alltid har funnits och även alltid kommer att finnas som en naturlig del i miljön. Det som påverkar försurningen är industrialiseringen och dess utsläpp vilket ökar försurningsprocessen med upp till 300 gånger. En normal sjö har pH-värdet 6,5 eller strax under.
Försurning visar sig i en sjö på så sätt att vattnet blir klarare eftersom algerna blir och mängden av växt- och djurplankton blir mindre. Fiskarna försvinner och det börjar växa vitmossa. I vattnet ligger det döda djur och delar av döda djur eftersom nedbrytarna, som också är döda, inte lyckats bryta ner de döda djuren.



Fiskarna dör om pH-värdet är omkring 4,5.

Försurningen är något som också påverkar det vi odlar genom att förstöra våra grödor. Byggnader och liknande kan också skadas av försurningen. När man tittar på gamla moment så ser de ofta förstörda ut. Detta är delvis på grund av försurningen.

Vilka mål har människan för att stoppa försurningsproblemet?
Naturen kan med egna krafter förhindra att en stor del av försurningen stoppas men dock inte tillräckligt mycket för att inte vi ska behöva bry oss. Människorna kan kalka sjöar för att behålla balansen och vattnets Ph-värde så att djur- och växtlivet överlever. Kalkningen har pågått mer eller mindre sedan år 1960 och det används många olika kalker. De som ofta används är kalksten, bränd och släckt kalk och avfallskalker.

Hur ska vi göra för att lösa detta miljöproblem?
Försurningen är ett mycket allvarligt miljöproblem och det som bör göras för att lösa problemet är att minska förbränningen av fossila bränslen. Naturens krafter är inte tillräckliga för att vi ska kunna låta dem själva stoppa försurningen eftersom det aldrig skulle vara en långsiktig lösning på problemet. Vi människor och speciellt forskarna måste tänka till. Slöseriet på resurser är idag stort och vi använder för mycket kol och olja vid uppvärmning än vad som egentligen är nödvändigt. Det vi kan skära ner på är bilkörandet. Vi människor på jorden kör väldigt mycket bil och det finns inte möjlighet för naturen att klara av en så pass stor påfrestning som bilkörandet lägger på naturen och miljön idag. Vi kan byta våra vanliga biltransporter till kollektiva och mer miljövänliga transporter som t.ex. bussar och cyklar.
Vår forskning kan börja satsa mer på alternativa energikällor och rening av avgaser.

Om vi tar fram någonting mer miljövänligt som kan hjälpa oss med vårt energibehov kommer vi få en betydligt bättre miljö. En stor del av tekniken att rena avgaser finns redan idag men vi människor och den enskilde individen kan också göra en insats för att förhindra miljöförstörelsen och försurningen. Vi människor måste förstå allvaret och göra egna insatser för att positivt påverka vår miljö. En stor press finns på forskarna eftersom det är mycket upp till dem att försöka hitta lösningar för att förbättra vår miljö. Företagen och industrierna måste också tänka till och göra mer för att skydda vår miljö. När alla enskilda individer, företag, industrier samt forskare tillsammans börjar inse att vi har ett stort miljöproblem i och med försurningen kan vi kanske göra någonting åt det.

• Övergödning (Eutrofiering)
Idag använder man mer bekämpningsmedel och konstgödselmedel än vad lantbrukarna gjorde förr i tiden. Inom jordbruket försöker man stoppa användningen av dessa medel. Naturpåverkan av dessa medel blir väldigt negativ och naturen skadas mycket när vi använder oss av dessa medel och samtidigt får vi flera miljöproblem att handskas med. När vi använder för mycket konstgödsel kan inte växterna tillgodogöra sig gödselns alla näringsämnen. Dessa läcker i sin tur ut i vattendrag och sjöar. Många sjöar hotar att växa igen på grund av att växtligheten i dessa har ökat så pass kraftigt.


Sjöar kan växa igen av att växtligheten ökar kraftigt.

Syrebristen i vattnet är någonting som den ökade växtligheten i sjöarna har påverkat. När växtdelar förmultnar och bryts ner behövs nämligen syre som tas från vattnet. Eftersom syrehalten i vattnet sjunker så kan resultatet bli en omfattande fiskdöd.
Näringsämnen som tas upp av växterna finns också i tvättvatten och avloppsvatten. Därför måste vattnet från hushållen renas innan det släpps ut i våra sjöar.

Hur ska vi lösa detta miljöproblem?
Uppmärksamheten kring problemen med övergödning har ökat precis som den också har gjort gällande andra miljöproblem. Forskningen kring problemen med övergödning har blivit större och framgångsrik. Vi har bland annat tagit reda på orsakerna till problemen och vilka negativa effekter det har på vår natur. Men vad har egentligen gjorts för att stoppa övergödningen. Hur mycket resurser som har lagts ner på just miljöproblemet övergödning är väldigt svårt att säga men varje land lägger ner stora summor pengar årligen på grund av miljöproblem. Stora länder har ofta större problem än mindre länder och samtidigt ökar kostnaderna i samma takt som miljöproblemen. Man vet att det läggs ner miljardtals kronor årligen i varje land för att få ett stopp på miljöproblemen. En satsning som Sverige gjorde år 2001 var arbetet mot övergödningen i Östersjön. I detta arbete spenderade vi lite mer än 231 miljoner svenska kronor. Dessa pengar gick bland annat till reningsverk för att förbättra reningen och på så sätt minska utsläppen av framför allt kväve. Reningsverken är någonting som landet Sverige har satsat ganska mycket på. De kommunala reningsverken har kompletterats med kemisk rening som eliminerar 90 % av vattnets fosforinnehåll. Alla hushåll som befinner sig i en stad i Sverige är praktiskt taget anslutna till reningsverkets vattenledningsnät. Sverige står tillsammans med Finland som det landet med världens mest välbyggda avloppsrening. Kväveutsläppen har blivit ett stort problem i vår tid mycket på grund av den stora siffran bilar som produceras och körs i länder runt om i världen. Man har försökt sätta press på biltillverkarna på att deras bilar inte får släppa ut mer kväve än en bestämd siffra. Detta ser vi genom att det på varje bil sitter en katalysator idag. Bilens katalysator minskar utsläppen av kväveoxid med över 80 % och även kolväten och andra farliga ämnen hindras från att komma ut i för stora mängder. Katalysatorn har vissa nackdelar som till exempel att den inte fungerar förrän den är varm, alltså måste bilen köras en bil innan katalysatorn fungerar, och att katalysatorn inte hindrar utsläppen av koldioxid. Något som många länder har satsat på också är kollektivtrafiken. För miljöns skull ser man hellre att människor reser i kollektivtrafik än att de reser i privata bilar, eftersom det leder till stora mängder utsläpp. I Sverige finns nya lagar som bland annat reducerar mängden gödsel som en bonde idag får använda på sin åker. Någonting som också behöver göras om vi vill stoppa problemet med övergödning är att vi informerar människor om hur problemet egentligen ligger till så att alla känner till att det finns ett problem. Det är bra att vi tar upp denna typ av miljöproblem i skolan eftersom det gör vår generation mer medveten om problemen. Många länder och bland annat Sverige har gjort upp en långsiktig plan på hur man ska gå tillväga med övergödningsproblemet i framtiden. Denna plan sträcker sig över flera år eftersom det inte finns oändligt med resurser. Det är ett faktum att det kommer att ta många år att lösa problemet med övergödning och det vi måste börja med är att reducera mängden utsläpp av kväve och fosfor som finns idag.

• Växthuseffekten
Det forskarna tror är att den ökade förbränningen av kol, olja och bensin på lång sikt kan påverka vårt klimat. Eftersom bränslena är kolhaltiga bildas det koldioxid, CO2, vid förbränningen av dem. Växter och träd tar till stor del upp den koldioxiden som avges vid förbränningen. Men ju fler träd som avverkas i våra skogar desto mer höjs koldioxidhalten i luften. Problemet är att koldioxiden inte bryts ner i luften utan lagras i atmosfären. När solens strålar sedan träffat jorden och är på sin väg tillbaka stoppas det av detta lager koldioxid som har bildats och värmer upp jorden. Resultatet blir på lång sikt att jordens medeltemperatur förändras. Alltså släpper koldioxiden igenom solens värmestrålning, men hindrar värmen att komma ut igen. Ett växthus och koldioxiden fungerar ungefär på samma sätt och därför kallas detta fenomen för växthuseffekten.

Det som är oroande är att växthuseffekten kan innebära att medeltemperaturen på vissa områden kan stiga så pass mycket att dessa områden riskerar att förvandlas till öken.

Vattnet kan i och med växthuseffekten utvidga sig och få större volym samtidigt som polarisarna börjar smälta. Många kustområden kommer därför i detta fall att sättas under vatten. Andra gaser som exempelvis metan kan också förvärra växthuseffekten. Denna gas bildas bland annat vid förmultning av växtdelar, om det inte finns tillräckligt med syre. Denna förmultning sker vanligtvis i stora våtmarker och på bottnen av risodlingar världen över. Dock kommer klimatförändringen inte att påverka vår generation men vi måste se framåt och bry oss om framtiden för våra barn och barnbarn. Det finns ingen som kan säga hur stor förändringen kommer att bli ännu.

Hur ska vi göra för att lösa detta miljöproblem?
Växthuseffekten är ett väldigt stort problem och ibland kan det vara svårt att bromsa någonting som redan utvecklats så pass mycket. Ärligt talat så tror jag personligen inte att vi kan göra någonting för att stoppa problemet helt men det vi kan göra är att samarbeta för att sakna ner problemprocessen. Det många inte förstår är att växthuseffekten är ett globalt problem och alla måste ta sitt enskilda ansvar. Ingen kan göra allt själv men om alla hjälper till och inser att de måste ta sitt ansvar så kan vi göra skillnad. Någonting som åter är viktigt är att börja åka kollektivt och sluta åka så pass mycket bil som vi gör nu. Ett annat alternativ är att gå eller cykla, vilket är ett mycket bra sätt att minska belastningen på vår miljö eftersom det inte påverkar miljön negativt på något sätt. Andra alternativ är att sänka temperaturen i våra hus, speciellt om vi åker bort. Vi kan välja att åka tåg istället för att flyga och vi kan också välja att duscha en kort stund istället för att tappa upp ett helt badkar med vatten och sedan bada. Elen kan du köpa från BRA MILJÖVAL vilket minskar koldioxidutsläppen men höjer kostnaden en aning. Elförbrukningen kan vi minska genom att använda oss av lågenergilampor, energifattiga hushållsapparater. Vi behöver inte ha på vår TV om vi inte ser på den och datorn kan vi sätta på energisparningsläge. När det gäller värmen i våra hushåll kan vi tänka på att inte ställa stora saker framför elementen eftersom värmen inte når ut då. Det är också bra om fönstren i hushållet är tätade för att det inte ska komma in kylig luft. I trafiken är det viktigt att vi håller fartgränserna eftersom det också minskar på koldioxidutsläppen. Om alla trafikanter hade hållit fartgränserna hade Sveriges koldioxidutsläpp minskat ungefär 1 miljon ton per år. Hemsidan www.klimat.nu har en funktion där varje privatperson själv kan avge ett löfte. I löftet skriver du vad du ska göra för att hjälpa till att förbättra vår miljö.


• Förtunning av ozonskiktet
Ozon är en gas uppe i den så kallade troposfären, understa huvudskiktet i atmosfären. Detta skikt fungerar som ett skydd mot solens inkommande kortvågiga strålar och det ultravioletta ljuset som reflekteras. Detta ultravioletta ljus är väldigt skadligt för oss människor och även djuren på vår planet och om inte ozonlagret skulle finnas skulle det inte vara möjligt för människor och djur att leva på jorden. Detta visar hur otroligt viktigt det är att ha ett ozonskikt. Det ultravioletta ljuset kan människan tåla i en viss grad; vi blir solbrända och det skapas D-vitamin i vår kropp. Men om vi exponeras för detta ljus en längre tid kan vi få malignt melanom, vilket är den farligaste formen av hudcancer. Vårt immunförsvar försämras också och vi kan även få gråstarr. Det största hotet mot ozonskiktet är de så kallade CFC-partiklarna som även kallas freoner. Dessa partiklar består av klorerade kolväten. Dessa partiklar är ursprungligen kolväten i kombinationer där ett eller flera kolväten ersätts med en halogen, i det här fallet klor. Det vi i vardagen använder freoner i är våra kylskåp och frysar. Förr så användes dessa partiklar även i sprayflaskor men det har blivit förbjudet på senare tid. När dessa CFC-partiklar frigörs så flyger de upp i vår atmosfär där de förblir stabila molekyler upp till stratosfären som är ett skikt närmast ovanför troposfären. Här slås partiklarna samman och kloratomerna börjar bryta ner ozonet, vilket leder till förtunning av vårt ozonskikt.
Jordens rotation gör att det råder mycket speciella förhållanden på Antarktis. Västvinden som konstant blåser på Antarktis gör att luften kyls ner till extrema temperaturer. Det som frigörs i denna reaktion är klorgas som bryter ner ozonet. Resultatet blir ett hål över hela sydpolen. Arktis och Australien är två andra områden som också är utsatta för detta problem.
Man kan säga att ozon fungerar på två olika sätt. Det ena sättet fungerar ozonet som koldioxid men ser man från en annan synvinkel så kommer växthuseffekten att öka ännu mer utan ozonet. Detta kan få katastrofala följder för jordens ekosystem, som kan kollapsa totalt.

Vad händer om ozonskiktet i atmosfären minskar?
Om ozonskiktet i atmosfären försvinner kommer det leda till att mängden av det ultravioletta ljuset som når jorden kommer öka drastiskt. Eftersom detta ljus påverkar våra celler och vårt DNA kommer vi att få svåra skador som ögonskador och fallen av hudcancer kommer också att öka. Det är inte bara vi som kommer påverkas av detta utan även andra däggdjur kommer få skador även om vissa däggdjur har ett väldigt bra skydd genom delvis päls och fjädrar. Vi kommer få svårare att sköta vårt jordbruk eftersom vissa växtarter, som är känsliga för UV-ljus, kommer att dö ut. Skördarnas storlek kommer förminskas drastiskt.

Andra organismer som är väldigt strålkänsliga är plankton. Dessa organismer har inget skydd eftersom de är encelliga. Alltså dör de om de utsätts för en större mängd av den ultravioletta strålningen. Planktonet har en viktig roll för näringskedjan i haven och om planktonet försvinner så kommer det att betyda att fiskar och andra däggdjur som lever i havet kommer att dö. Dessa fiskar och däggdjur kanske hade överlevt strålningen men eftersom planktonet dör så dör också fiskarna och däggdjuren. Alltså är det samspelet i näringskedjan väldigt viktigt för att alla arter som lever i havet och även på land ska klara sig. Detta är dock vad förtunning av ozonskiktet skulle leda till. Man kan ju undra vad som skulle ske om ozonskiktet försvann helt. Faktum är att hela jorden skulle försvinna och alla människor och djur som bor här hade dött. Det är bara vi som kan göra någonting åt problemet och det är även vårt fel att problemet finns.

Hur ska vi göra för att lösa detta miljöproblem?
Det som är väldigt viktigt i de flesta miljöfrågor och för att kunna lösa de flesta miljöproblem är att minska utsläppen. Om vi minskade våra utsläpp skulle de flesta miljöproblem bli lättare att hantera. Men dock är det väldigt svårt att minska utsläppen eftersom mycket beror på att politiker, företag och andra organisationer har den största makten. Enskilda individer har inte så mycket att säga till om, även om vi bor i ett demokratiskt land. Något som har varit väldigt positivt är undertecknandet av Kyotoprotokollet som skedde 1997 vilket har gjort att flera länder har förbundit sig att följa det som står i protokollet. Andra viktiga saker i miljöfrågan är den juridiskt bindande Marrakechöverenskommelsen som ägde rum år 2001. Alla stora industriländer (förutom USA) strävar efter ett sätt att rädda miljön och ozonskiktet.

Som enskilda privatpersoner är det viktigt att vi inte överdriver konsumtionen av bränslen och minskar förbrukningen av fossila bränslen. Det som också är viktigt är att vi försöker göra politikerna mer uppmärksamma på miljöproblemet med ozonskiktet. Vi kan köpa nyare kylskåp och frysar för att minska utsläppen. Utvecklingsländerna behöver också särskilda bidrag för att själva kunna hantera gamla kylskåp, frysar och andra apparaturer som inte fungerar längre, för att inte CFC-partiklarna (freoner) ska släppas ut i naturen.

• Avfall och biologisk mångfald

– Avfall
Vi människor gör mycket skada i naturen och det vi gör samtidigt är att vi släpper ut substanser pga. det vi gör. Avfall är alltså substanser som människor släpper ut på grund av det vi gör i naturen. De sektorer i samhället som genererar mest avfall är gruvindustrin och även skogsindustrin. Hushållet genererar också en del av avfallet. Avfall ett stort miljöproblem i många länder och det som är viktigt att göra för att få ett väl fungerande avfallssystem är att först minimera uppkomsten av avfall, alltså måste vi människor sluta använda oss av mer än vad som är nödvändigt. Sedan måste vi ta vara på sådant som går att återanvända, vi måste återvinna vårt material och vår energi (genom förbränning) och till sist måste vi deponera. Alltså ta avfallet till en anläggning för avfallshantering. Avfallet kan vi även ta hand om genom rötning och kompostering. Avfallet har ett värde och är en resurs. Det är ett bränsle för att ersätta olja och kol. Det bildas som tidigare nämnt koldioxid vid förbränningen av kol vilket bidrar till växthuseffekten.
För att minimera avfallsmängden så måste producenten ta sitt ansvar i och med sin produktutveckling så som materialval, minimering av resurser och utformning. Man måste se långsiktigt på det man gör. Ett exempel är bilar som tillverkas. Man måste se till att det går att göra så att bilarna inte blir en fara för miljön efter att de inte längre körs. Konsumenterna är även skyldiga att se till att det de köper inte är en fara för miljön och man får inte vara egoistisk när det gäller miljön. Vi måste tänka på varandra och inte bara på oss själva i miljöfrågan. Innan vi slänger någonting kan vi faktiskt tänka om. Det finns kanske någon annan som har större behov av din produkt än du själv? Kanske har du gamla kläder som du hade tänkt slänga? Ge de då till myrorna. Nej, inte bokstavligt talat… Men det finns en organisation som heter Myrorna som tar emot kläder och sedan ser till att de som verkligen behöver kläderna får dem. Syftet med detta är att undvika nyproduktion som ger en ökad konsumtion av resurser, som man vill undvika. Vi ska utnyttja produkten så länge som möjligt.

– Biologisk mångfald
Definitionen av ordet biologisk mångfald är ”Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive ...