Arbetsmiljön

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Arbetsmiljön - i skolan, hemmet och arbetsplatsen

Inledning
När vi talar om arbetsmiljön tänker vi oftast på den fysiska miljön och på hur arbetsplatsen ser ut. Och då menar jag även skolan samt hemmet. Det vi oftast glömmer bort är att också hemmet är en arbetsplats där du oftast utför de mesta av dina vardagliga sysselsättningar.

Du som är elev ”tar med dig skolan hem”. Du som är arbetare tar med dig ”jobb” hem, som måste rapporteras till chefen i god tid. Och du som är mamma ledig engagerar dig i dina barn och fixar med hemmasysslor. Därför är arbetsplatsens utformning en väldigt viktig del av arbetsmiljön.

Hur arbetsplatsen ser ut handlar inte bara om maskiner och lokaler. Tillgång till bra luft, en säker omgivning, vacker inredning, kroppsvänliga möbler och redskap gör arbetsmiljön bättre. Genom att förbättra den fysiska miljön på jobbet mår vi bättre och får förutsättningar att vara friska och orka mer.


Buller på arbetsplatsen
Den första arbetsmiljöfrågan jag ska ta upp är buller. Buller är den tredje vanligaste orsaken till arbetsskador i Sverige. Man beräknar att upp till 400 000 svenskar utsätts för skadligt buller i sitt arbete.

Höga ljudnivåer kan leda till sämre hörsel och bestående sus eller ljud i öronen (Tinnitus ). Även buller i låga ljudnivåer verkar stressande och höjer till exempel blodtrycket.
Surret i kontorslandskap är tröttande för många. Att höra andra prata när man ska koncentrera sig kan upplevas som störande.

Hur kan man då minska bullret på arbetsplatsen? Höga ljudnivåer kan dämpas på olika sätt. Man kan minska ljudet från ”källan”, det vill säga där ljudet kommer ifrån. Ljudets utbredning i rummet kan minimeras genom ljuddämpning. Som en slutlig lösning kan ljudnivån sänkas genom hörselskydd.



Trivsel i skolan
Skolan är Sveriges största arbetsplats. Där finns 235 000 anställda och 1,4 miljoner elever och alla anställda och elever har rätt till en bra arbetsmiljö. Som elev är det centralt att man trivs i skolan under sin skolgång.

Vilka är förutsättningarna för att vi ska trivas och må bra i skolan? Skickliga lärare, trevliga skolkamrater och en bra fysisk arbetsmiljö är väl självklarheter. Men vad innebär det i praktiken? Och vad behöver vi mer för att tycka att det är kul att gå till skolan?


Exempel på några trivselfaktorer:
• Att bli sedd och uppmärksammad
• Att känna stöd från lärare och annan personal
• Att ha möjlighet att påverka
• Att ha möjlighet att utvecklas
• Att skolan känns meningsfullt
• Att känna sig trygg och kunna säga ifrån
• Att känna sig delaktig

Aktiviteter under skoltid som får en att känna sig bortkopplad från skolan för en stund är bra knep som man kan ta till sig. Friluftsdagar och andra verksamheter borde vi ha mer av. Det skulle göra att eleverna trivdes mer och kom varandra närmare.


Återhämtning i hemmet
Avslutningsvis vill jag ta upp begreppet återhämtning. Återhämtning är viktigare än vad vi tror. Och personligen tror jag också att den genomförs bäst i hemmet. Allt fler upplever stress både i arbetet och privat. Kraven har ökat, tempot drivits upp och vi har fått mindre tid för återhämtning. Trötthet har blivit vår tids nya folksjukdom.

Men det är inte stressen i sig som gör att vi blir utbrända, tror forskarna i dag, utan bristen på vila och återhämtning. Återhämtning har så stor betydelse att den som får tillräckligt med vila inte kan bli utbränd, menar man.

Hur kan man då på bästa sätt återhämta sig? De flesta människor klarar sig genom att använda helgen till att sova ut på. Men faktum är att det går att framkalla tecken på utbrändhet på någon vecka genom att minska sömnen till mellan fyra och fem timmar per natt. Då kommer de typiska symtomen på mental trötthet, man känner sig mosig och får värk i muskler och leder, minnet sviktar och tankeförmågan blir nedsatt.

Hushållsarbete, betala räkningar och andra ”måsten” ger knappast någon återhämtning. Städning, disk och matlagning innebär i allmänhet lika stor mental belastning som vanligt arbete.

Umgänge med vänner och fysisk aktivitet är bra så länge det inte upplevs som krav. Däremot är TV-tittande, bläddra i en tidning och slöa på soffan bättre sätt att återhämta sig mot stress än man tidigare trott.

Den som vill gardera sig mot trötthet behöver utveckla förmågan att stänga av, dra gränser och vara tydlig, både privat och i arbetslivet.

Sömn ger den överlägset bästa återhämtningen. Under djupsömnen repareras olika funktioner i kroppen, immunförsvaret stärks och krafter mobiliseras för att bättre kunna hantera stress. Drömsömnen, som utgör upp till en fjärdedel av den totala sömnen, har en viktig roll för bland annat inlärning.


Avslutning
Dessa tre arbetsmiljöfrågor förekommer inte bara i de sammanhangen jag tagit med dem i. Utan buller och oljud förekommer ju även hemma och trivsel b...