Buddhismen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Buddhismen

Grunden till alla krig är oftast på grund av olika länders religioner, men om vi inte har någon religion eller om alla haft samma religion skulle allt krig ta slut då?
Buddhismen är en av dom världsreligioner som skapat minst krig.
Med detta arbete tänkte jag berätta lite grundläggande om Buddha, Buddhismen läran osv.


Buddhas uppväxt

Buddhismen grundades av en man vid namn Siddharta Guatama som även kallas Buddha som
betyder att en person har vaknat upp. Buddha blev född av en kung i Indien ca 560 f.kr .
När han föddes sade en väldigt vis man till hans fader att detta barn skulle bli en kejsare eller en asket, som skulle ta bort all ondska från världen.
Därför tyckte fadern att det bästa var om han stängde in sin son i sitt palats så att han inte skulle kunna se all ondska och obehag som fanns i världen.
När Buddha blev 29 år gammal var han redo att lämna sitt palats för första gången.
Den första dagen blev han mest bekymrad över all ålderdom, sjukdom och död.
Han träffade senare samma dag en helig man (en asket) som kom gående och då kom Buddha i underfund med att göra som den heliga mannen och söka efter en mening med livet och varför lidandet fanns.
Nästa dag tog han adjö av sin hustru Yashodara och sonen Rahula.
Under 6 års tid bodde han i skogen med Indiens alla stora lärare.
Han fick avstå från mat och sömn, han utsattes också för hårda asketiska övningar.
Men tillslut såg han ingen mening med lidandet så han försökte hitta någon mitt väg i det hela, där han kunde meditera utan något lidande och det var på den vägen han hitta en upplysning.
Det innebar att han såg livet på hur det verkligen var och hur man hitta den fullständige tillfredställelsen.
Efter han fått den upplysningen började Buddha undervisa det han lärt sig och han vann så småningom anhängare som övertygades av den harmoni som han tycktes lära ut.
Han och hans lärjungar levde tillsammans som hemlösa och tiggare och vandrade runt i norra Indien.
Sista delen av sitt liv tillbringade han i Ganges flodområde där han berättade om den frigörande sanningen om Dharma och Nirvana. Han dog ungefär vid 640-talet efter han blivit 80år gammal.

Efter Buddhas död

När Buddha dog hade läran spritt sig till en yta på 150 000 kvadratkilometer i 7 nationer.
Buddhismen spreds över stora delar av Asien och under de senaste seklerna också till resten av världen.

De mest kunniga munkar bestämde sig om hur de skulle sprida Buddhas lära vidare
De kom fram till att dom munkar som hade memorerat mest av olika delar av läran fick sprida ut sig i världen för att fortsätta lära ut till andra.
Inför det andra mötet för lärans bevarande, ca hundra år efter Buddhas död, hade en grupp vaggamunkar, utvecklat sin egen idé om att töja lite på dom regler som fanns. De tyckte att en munk måste få begå misstag och kunna få rättelse efteråt, genom bekännelse eller straff.
De ansåg också att munkarnas lagar hade gått ut över folket på fel sätt.
För munkarna så kom det andra mötet mest att handla om vaggmunkarnas uppror, även i detta möte fick bara de mest kvalificerade munkar vara med.
När Vaggamunkarna fick höra om mötet bestämde de sig för att hålla ett eget möte. Där fick även mindre kvalificerade munkar delta, även fast dom inte hade blivit befriade via nirvana osv. De kallade församlingen för Mahasanga. Förut hade bara dom mest kunniga munkar fått sprida ut läran till andra, men vaggamunkarna tyckte att även fast man inte kunde allt perfekt som munk eller nunna så skulle man få sprida läran vidare.

Buddhismen indelas i två huvudgrenar: Theravada och Mahayana.
Thervada utvecklades i södra Indien och spred sig till det (nutida) Sri Lanka, Burma, Thailand Kambodja och Vietnam. Dom var mer bunden till kloster livet och rollen som munk/nunna.
Ibland kallar man Thervada för ”Hinayana” (den lilla vagnen) och det beror inte på att det var litet utan det var ett namn som Mahayanariktningen hitta på för utövade på sitt eget sätt och inte efter Bodhisattvaidealet.
Mayhana kom till några hundra år efter Buddhas tid, efter Thervada.
Det uppstod i norra Indien och spred sig sedan vidare till (nutida) Tibet, Mongoliet, Kina, Japan, Korea och Vietnam. Mayhana anpassades olika i länderna för att man hade olika kultur och folkslag och utvecklades sedan där efter. Klosterlivet har alltid varit viktigt men inte lika hård som Thervada utan också andra har kunnat utöva meditation och komma till uppvaktandet och därför fick det namnet Mahayana (den stora vagnen) ”Bodhisattvaidealet” är viktigt i Mahayana, det innebär att man inte bara gör uppvaktandet för sin egen skull utan också för alla andra levande varelser. Zen tillhör Mahayanatraditionen. Zen-Budhhismen är formad i Kina och kallades från början Chan, men nu är det mer känt efter det japanska namnet ”Zen”. Skaparen var en Indisk mystiker, som kom till Kina på 500-talet.
600 år senare infördes den även till Japan. I denna Buddhismen räknas varken gudar eller heliga texter.
Här trodde man på en händelse med Buddha ”han skall ha lyft en blomma mot publiken och istället för att tala förde han blomman med rörelser”, detta kallas satori på japanska och wu på kinesiska. Buddha vill på något sätt visade att saker och ting går inte beskrivas med ord utan måste förstås i en direktupplevelse.
Denna form av Buddhismen handlar alltså om att tankar och sinnen ersätts av en direktupplevelse som utföraren egentligen inte kan förstå.

Buddhismens Budskap

Att kunna öppna alla sinnen för saker som inte vårt eget förnuft kan förstå, att kunna se in i alla sanningar utan att behöva tänka med det som en självklarhet.
Sanningar som uppfattas lika mycket av förmågan att tänka, förstå och dra korrekta slutsatser.
Budskapet gör att man får en mer kärleksfullare attityd till livet, som för oss närmare den slutliga frigörelsen som är upplysningen nirvana som betyder att man befrias från återfödelsen.

Nirvana

En Grundläggande sak med buddhismen är att den är otillfredsställande. Därefter den första sanningen ”allt är lidande”.
Det var när Buddha kom i kontakt med sjukdom, död och fattigdom som han också kom fram till att ”lidandet kommer av ånger, girighet och en teori om samhällets utveckling”. Den tredje sanningen säger att ”Genom att fastslå lidande och dess orsak kan man få ett slut på den” Den fjärde sanningen är att om man följer ”Den åttafaldiga vägen” så kan man uppnå lycka vilket motsvarar Nirvana.

För att kunna nå Nirvana måste dessa regler uppnås!(Den åttafaldiga vägen)

Rätt kunskap, och förståelse Se världen som den verkligen är.
Rätt tal, att inte säga något för att skada andra.
Rätt sinnelag, att vara fri från onda tankar.
Rätt handling, att inte skada eller döda, inte stjäla eller använda droger eller alkohol som påverkar hjärnan.
Rätt livsuppehälle, inte tjäna pengar på ett sätt som skadar eller dödar.
Rätt strävan, att använda energin man har till rätt ändamål.
Rätt vaksamhet, att vara uppmärksam på vad som händer inuti och runtomkring en .
Rätt koncentration, att använda sinnet till meditation och koncentrera sig på vad man håller på med.

Buddister tror på återfödelse. Meningen med livet är enligt buddismen att slippa återfödas och istället hamna i Nirvana.
Det finns ingen början och inget slut på livet vi lever, allt är i ett sammanhang.
Människan har en rädsla för döden, att kroppen upphör och att själen slutar finnas.
Men buddhismen så som också vetenskapen idag säger att det finns ingen död eller födelse, det kan man ju tänka på i evigheter vad händer egentligen när vi dör?
Buddhismen talar om att om vi tänker positiva tankar om världen så blir också världen runt omkring dig mycket vänligare.
En känsla om att vi inte är bunden till våran kropp, sinne eller medvetande, gör oss fria från rädslan att dö.
Kroppen är inte vem man är, man är så mycket mer än så i ett gränslöst liv.

Ni var fria redan före tidernas begynnelse. Födelse och död är enbart dörrar genom vilka vi passerar, heliga trösklar på vår resa. Födelse och död är en kurragömmalek. Ni har aldrig fötts och ni kan aldrig dö. Skriver Thich Nhat Hanh som är född 1926 i Vietnamn.

Högtider

Precis som i Kristendom så uppmärksammar man stora händelser med Buddha och hans lära.
Man samlas ett antal folk och inspireras och sprider glädje kring religionen.
De stora händelserna i Buddhas liv lyfts fram och det är dom vi firar t.ex.
hans upplysning, hans första undervisning, hans uppmaning om det slutliga målet – Nirvana.
Jag skall nu berätta lite om de olika högtiderna som man firar inom Buddhismen.

Buddhadagen (Vesak)

Vesak är den största buddhistiska högtiden som buddhisterna firar.
Det man firar är Buddhas upplysning till Nirvana, för ca 2540 år sedan.
Alla som firar är tacksam mot Buddha och alla kvaliteter som han givit dem.
Man firar också för sin egen skull att man har uppnått Nirvana eller att man en dag kommer göra det.
Man brukar bjuda hem allmänheten till att ta del av dagen, då man har en förläsning om Buddhas liv och en kort meditation. Det finns buddhistcenter ditt man kan åka, där är ofta barnen med och framför en liten pljäs.
Det finns också något som kallas puja en buddhistisk ceremoni som uttrycker tacksamhet och ett begär att följa Buddhas fotspår. Dagen firas i April eller mej vid fullmåne eller närmaste helg.

Dharmadagen

Under denna dag som firas vid fullmånedagen i juli, minns vi då Buddha för första gången undervisa och vad han undervisa.
Oftast brukar men ha en lång föreläsning från någon av Buddhas texter t.ex. palikanonen.

Sanghadagen
Det är en andlig dag då alla som utövar Sangha oavsett vilken nivå samlas och delar gemenskapen i läran.
Denna dag är en social dag då vi ibland kan ge varandra presenter men är mest glada över att vi lever här och nu.
Man fokuserar på den inspiration och det stöd som man behöver i den buddhistiska gemenskapen.
Dagen firas på fullmånedagen i november.

Parinirvanadagen

Vi firar denna dagen i minnet till Buddhas bortgång eller uppgåendet i slutgiltigt nirvana.
Dagen firas i februari. Det är en allvarlig och nykter dag även fast det var dagen då Buddha dog.
Men man såg det egentligen inte som någon vanlig död efter som Buddha upplevt Nirvana.
Vad som händer då vid återfödelsen vet ingen säkert eftersom det var en fråga som Buddha inte själv ville svara på.
Men vad vi har lärt oss så ska historien vara långt ifrån över efter nirvana och döden.
Buddhisterna reflekterar mycket om döden på dagen. Man kan då tro att det blir ledsna och hänger läppar som antagligen vi skulle göra, men nej det blir tvärtom att inse att en dag kommer vi alla dö, blir som en lättnad och stor glädje.
Man firar inte bara dagen till minnet av Buddha utan också till alla andra som nyligen har dött och man önskar dem en god fortsatt vandring, hur den ser ut kan de ej veta.

Padmasambhavadagen

Man firar den dagen med ritualer och ceremonier för den stora Indiska meditatör som var otrolig att kommunicera med Dharma. Man brukar även läsa texter som han är med i. Dagen brukar inträffa någon gång i september.
Glädjen och tacksamheten för alla andra buddhistiska dagar firas denna dag. Varje högtid har man en särskild högtidspuja, en ceremoni med texter och mantra. Där man visar engagemang och uttrycket för vördnad, samt vad man lärt sig.

Heliga Texter

Jag berätta tidigare om hur munkarna hade ett stort möte om vad de skulle göra med buddhismen efter Buddhas död,
De munkar som var honom närmast var på mötet och skrev ner allt de visste och det var då de ”heliga texterna” växte fram.
Sidorna blev flera tusen och sparades i något som heter Tripitaka som betyder ”de tre korgarna”.
Den är uppdelad i tre: Vinaya (reglerna för munkar), Sutta (läran, legender och predikningar om hela Buddhas liv) och Abhidhamma (texter om hur läran ska tolkas).


Buddhismen idag

Idag är det ca 300-500 miljoner buddhister i världen, de flesta hittar du i östra Asien.
Resten finns i mindre grupper i Europa, Afrika och America.
Men hur är det i Buddhas hemland? Idag finns det i stort sätt igen buddhister kvar i Indien, år 1200 blev dom invaderade av muslimer som nästan fick bort hela religionen från landet.
I Sverige kan vi hitta 15 000 medlemmar men det är ca 25 000 buddhister i Sverige idag, med åren så har det kommit mer och mer invandrare med buddhistisk bakgrund.
Dom störst Inriktningar idag är Theravada (Sydostasien & Sir Lanka) och Mahayana (Kina, Japan, Mongoliet, Korea & Tibet). Dessa inriktningar kallas sydbuddhism samt nordbuddhism. Det som skiljer dessa två åt är synen på Buddha och hur man ska göra för att nå befrielsen. Mahayana är mer fri medan Theravada är strängare.

Meditation

Buddha mediterade och nådde slutligen upplysningen Nirvana.
Alla munkar och nunnor mediterar varje dag, det finns speciella skolor just för meditation där man kan göra det större delen av all den tid man är vake...