Franska Revolutionen

26 röster
32652 visningar
uppladdat: 2006-05-31
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
INNERHÅLLSFÖRTECKNING S

1. Inledning……………………………………………………………….3
2. Varför blev det revolution?.....................................................................4
3. Revolutionen startar……………………………………………………4
4. revolutionen fortsätter………………………………………………….5
5. Skräcken………………………………………………………………..5
6. Napoleon Bonaparte……………………………………………………6
7. Kejsaren Napoleon……………………………………………………..6
8. Resultatet av revolutionen……………………………………………...7
9. Fältherren Napoleon……………………………………………………7



Inledning

Syfte med detta arbete tycker jag framförallt är att man ska kunna se vilken påverkan revolutionen hade på den politik och demokrati som existerar idag. Detta var den första sprickan mot den totala monarki som rådde i Europa, men som nu sakta men säkert var på väg mot sitt slut. Hade denna revolution inte inträffat hur hade då samhället sett ut idag?

Frågeställning
1. Varför blev det revolution? Var låg grunden till revolutionen? Fanns det någon speciell anledning?
2. Hur styrdes frankrike under och efter revolutionen?
3. Hur har revolutionen förändrat samhället?
4. Vem var Napoleon och vad gjorde han för frankrike?



Metod:
Det mesta av informationen jag ska använda kommer jag ta från Internet. Jag ska även ta med lite fakta från böcker och uppslagsverk, kanske även lite muntlig fakta från våra lektioner i SO.



Varför blev det revolution?

Franska revolutionen började år 1789. orsakerna till revolutionen var många och sträckte sig långt bak i tiden.
De främsta orsakerna var att den franska staten nästan alltid hade ont om pengar på grund av krigen mot Storbritannien som varade under nästan hela 1700-talet. Detta var en rad krig som alla hade sina anledningar. Delvis handlade det om handelsrivaliteten som rådde mellan Frankrike och Storbritannien. Både Frankrike och Storbritannien hade stora handelsflottor och konkurrensen mellan dem skapade motsättningar.
En annan konflikt handlade om kolonierna i Nordamerika och Indien.

En annan viktig anledning var att det franska samhället var indelat i tre stånd: adel, präster och det tredje ståndet. Det tredje ståndet hade nästan ingen makt alls och bestod till 98 % av befolkningen. De krävde politisk makt.
Adeln och prästerna var befriade från att betala skatt till staten, men hade rätt att för egen del driva in skatter och avgifter från bönderna. Detta gjorde bönderna missnöjda.


Revolutionen startar

I maj 1789 samlas riksdagen för att sammanträda i Versailles, kungaslottet utanför paris.
Kyrkans representanter var 300 och adelns 300. Det tredjeståndet som representerade 98 % av Frankrikes befolkning hade drivit igenom att de skulle få ha 600 representanter.
Det tredje ståndet hade krävt att alla skulle samlas i en stor församling istället för att stånden skulle rösta var för sig. Om varje stånd skulle få en röst var skulle det betyda att adeln och prästerna som i stort sett alltid höll ihop skulle besegra det tredje ståndet med 2-1. med stöd av några sympatisörer från adeln och prästerskapet skulle det tredje ståndet få majoritet för sina förslag.
Kungen och de två högre stånden gick dock inte med på det tredje ståndets förslag.

I juni 1789 förklarade det tredje ståndets män att de ensamma var frankrikes riksdag. Kungen lät dem dock inte sammanträda i sin vanliga sal men de samlades i en annan lokal, i ett bollhus, en slags tennishall. Där svor de en högtidlig ed att inte skiljas åt förrän de gett landet en ny styrelse och skapat rättvisa.
De två högre stånden och kungen gav upp och enade sig med det tredje ståndet i en nationalförsamling. Denna riksdag skulle nu skaffa fram pengar för att lösa den ekonomiska krisen och stifta lagar som skulle ge landet en modernare styrelse.

I juli 1789 gick det rykten om att kungen och adeln samlade ihop trupper för att jag bort nationalförsamlingen. Parisarna blev oroliga och började beväpna sig. Vapenförråd plundrades.

14 juli-revolutionen startas

Den 14 juli tågade en stor folkmassa mot Bastiljen, en gammal fästning som nu användes som fängelse. Man ville ha vapen och krut.
Befälhavaren och vakterna kapitulerade men blev fångade och dödade. Ett par dagar senare revs den gamla borgen ner av parisarna.
Det här fungerade som en kedjereaktion som spred sig ut på landsbygden där bönderna gjorde uppror, brände slotten och jagade bort adelsmännen eller slog ihjäl dem. Många adelsfamiljer flydde till utlandet.
Revolutionen fortsätter

Oroligheterna på landsbygden och i parispåverkade nationalförsamlingen. Adeln och prästerna kände sig så hotade att de gick med på att deras privilegier avskaffades. Man beslutade också att alla skulle dömas efter samma lagar vilket var ett stort nederlag för adeln och prästerna. Men det värsta av allt för de två högre stånden var att alla skulle vara tvungna att betala skatt. Även kungen förlorade en del av sin makt.

Under de följande åren stiftades ännu fler lagar av nationalförsamlingen. De sade till exempel att allt som kyrkor och kloster ägde skulle övertas av staten. Prästerna skulle i fortsättningen bli kontrollerade av staten de också, precis som alla andra. En del präster och biskopar vägrade rätta sig efter de nya lagarna. Då utbröt det strider inom de grupper som startat revolutionen. Många på landsbygden stödde sina bypräster, och startade motrevolutioner.
Skräcken

Nationalförsamlingen stiftade lagar som gjorde att kungens makt minskade betydligt, vilket gjorde att kungafamiljen gjorde som så många adelsfamiljer redan gjort, de försökte fly ut ur landet. Men de blev upptäckta nära gränsen och fördes tillbaka till paris som fångar.
År 1793 avrättades kungen för förräderi mot fosterlandet. Drottningen, Marie Antoinette mötte också hon samma öde bara några månader senare.
De allra hårdaste bland revolutionärerna, jakobinerna fick nu överhanden. Ledaren för jakobinerna var advokaten robespierre.
För att försvara revolutionen mot förrädare i hemlandet och mot utländska styrkor stiftades lagar som betydde att alla män var värnpliktiga. De nya armeerna gav snabbt frankrike övertag mot fiender i krigen.
Robespierre beslutade att utrota alla som bekämpade revolutionen. Ett skräckvälde började. Omkring 35 000 människor dödades. Giljotinen var i ständig verksamhet. Ca 8 % av offren var adelsmän, 6 % var präster och 14 % förmögna borgare. 70 % av offren var alltså arbetare och bönder.
I juli 1794 gjorde några av Robespierre närmsta män uppror mot honom. Han sattes i fängelse och fick mota döden i giljotinen.
Efter skräckperioden antogs en ny grundlag som gav makten åt fem direktorer och en riksdag.

Napoleon Bonaparte

Den 15 augusti föddes Napoleon Bonaparte han var då det enda överlevande barnet från modern Letizia Ramolini. Pojken var späd med stort huvud och tunna lemmar. Men han växte snabbt och blev snabbt starkare.
Mamman Letizia hade gift sig med fadern Carlo Bonaparte redan vid fjorton års ålder.
Napoleon Avgudade sin mamma nästan trots att hon ofta fick pisk om han varit stygg. Men hans far däremot som dog när Napoleon var femton år, hade han aldrig gillat lika mycket som sin mamma. Anledningen var att fadern ofta var bortrest och sällan hemma med familjen.
Hela Napoleons släkt var italiensk men efter som Korsika, där han föddes hade sålts till Frankrike 1768 var Napoleon och de flesta av hans syskon franska medborgare.
Som liten fick Napoleon ibland följa med sin fader och andra affärskollegor ut då familjens ägor och nya projekt skulle inspekteras och det gjorde att han utvecklade ett starkt intresse för jordbruk och odlingar. De människor han träffade när han var liten uppfattade honom som en lillgammal och otålig men nyfiken pojke som ville veta allt på en gång. Pojkdrömmen var att få tjänstgöra på ett brittiskt örlogsfartyg. Så redan som liten fascinerades han av fartyg och sjömanslivet. Britterna var ju då en ledande sjö nation så det var ju naturligt att söka sig dit.
Då Napoleon var fem år gammal gick han i en flickskola driven av nunnor som även var öppen för pojkar. Något år senare tog abbe Recco över hans utbildning och lärde honom skriva och läsa, på italienska förstås. Ännu hade det franska skolsystemet inte införts på Korsika.
Napoleons far ville att Napoleon och hans mors halvbror, Guiseppe skulle studera juridik i Italien som nästa hela släkten hade gjort före dem. Men greve Marbeuf föreslog att de skulle studera på en fransk skola istället. Fadern gick med på förslaget och så kom det sig att Guiseppe skulle studera vid en prästskola och Napoleon vid en militärskola i paris för att utbilda sig till officer.
Kejsaren Napoleon
Genom alla de krig som revolutionen fört med sig hade duktiga soldater arbetat sig upp och blivit höga officerare. Tidigare hade detta endast varit en förmån för adelsmän.
En av de militärer som snabbt steg allt högre i graderna i frankrikes arme var Napoleon Bonaparte.
År 1795 antogs en ny grundlag som innebar att Frankrike skulle styras av fem direktorer. Napoleon var en av de fem direktorena. Flera av lagarna som stiftades under revolutionens början togs bort och många arbetare kände sig svikna, eftersom det de slagits för en så lång tid nu bara försvann. Bland detta var den allmänna rösträtten, nu fick bara förmögna män rösta. På nytt blev det uppror i Frankrike och under ledning av Napoleon skingrades folkmassorna på ett väldigt våldsamt sätt, på gatorna låg nu hundratals döda parisare.
1799 blev det åter en ny grundlag som innebar att landet nu skulle styras av tre konsuler. Napoleon utsåg sig själv till förste konsul. Efter några protester som inte ledde någon vart, blev det så och den franska revolutionen var över.
1804 lät han kröna sig själv till kejsare i katedralen i Notre-Dame i Paris. Påven var närvarande men Napoleon satte själv kronan på sitt huvud, han ville visa att ingen stod över honom. Det var nästan inga protester efter revolutionen ville folket ha lugn och ro. På gatorna ropade de leve kejsaren i stället för leve revolutionen.
Napoleon blev diktator, men Frankrike var ändå inte tillbaka där det började 1789. Napoleon var revolutionens son.


Resultatet av revolutionen
Napoleon gjorde mycket för Frankrike. Han lät till exempel utarbeta en lagbok som sade att alla var lika inför lagen. Alla skulle betala skatt och man hade möjlighet att ansluta sig till vilken religion som helst.
Han införde också vårt måttsystem med meter och kilo o.s.v. Det gamla måttsystemet med alnar, famnar och tum försvann allt mer och snart hade hela Europa detta nya måttsystem.
Frankrike delades upp i 92 departement. I varje departement tillsatte Napoleon ämbetsmän och kunde på så sätt kontrollera alla landets delar. Ordningen i landet återställdes och bönderna gick tillbaka till sina gamla sysslor. Vägar reparerades eller byggdes upp på nytt och nya industriföretag grundades. Landets ekonomi blev sakta men säker bättre.
Napoleon gav tillbaka mycket egendom till adeln och många adelsmän återvände. Bondeklassen fick jord och ökad frihet. Borgarklassen var de stora vinnarna, de blev ekonomiskt och politiskt tongivande. Men de fattigaste som hade haft stor del i revolutionen, fick ingenting, varken pengar eller inflytande.

Fältherren Napoleon

Tack vare värnplikten som hade satts upp tidigt i revolutionen hade Frankrike haft möjlighet att sätta upp miljonarmeer under revolutionen. Detta hade räddat Frankrike under revolutionen och med Napoleon fick de en ledare. Napoleon var mest känd för att han var en stor fältherre och den geniale krigaren. År 1810 härskade Frankrike över nästan hela Europa.

Här följer några av Napoleons slag och fälttåg:

1794- den unge Napoleon fick befälet över den arme som skulle till Italien men olyckligt nog blev hans namn förväxlat och han arresterades, men blev snart frikänd igen.

1796-97- ledde Napoleon ännu ett krigståg mot Italien. Det blev en stor succé och till en början hälsades han som den revolutionäre befriaren. Men efter ett tag blev trycket från Frankrike hårt och effektivt.

1798-98- erövrar Napoleon Egypten med en stor glans.

1805- besegras Napoleon i ett sjöslag av Lord Nelson.

1806- Ryssland, Sverige, Österrike och Preussen går i förbund och besegrar Napoleon.

På vintern 1807 ledde Napoleon ett stort fälttåg till ryssland. Kriget var besvärligt men Napoleon vann tillslut vid det stora slaget Friedland i juni.

1808- gick Napoleon med en arme på 600 000 man till Ryssland. Men där gjordes ett misstag, ryssarna brände sädesfält, broar, byar och livsmedelsförråd. Napoleons män intog Moskva och väntade på att ryssarna skulle be om fred, men de gjorde de inte. Fransmännen var tvungna att vända tillbaka, innan de frös och svalt ihjäl. Under återtåget frös många fransmän ihjäl av kylan och många dödades av de förföljande ryska trupperna. Över tysklands gräns kom bara 10 000 man.

1813- besegras Napoleon av ett förbund bestående av brittiska, tyska, ryska och österrikiska trupper. Napoleon förvisades till ön Elba men lyckades komma tillbaka och sätta upp en ny arme.

1815- kom det avgörande slaget vid Waterloo. Nu fördes Napoleon till den ensliga atlantön S:t Helena. Under engelsk bevakning levde han där de sex återstående åren av sitt liv.







Slutsats och diskussion

Innan vi började med detta arbete visste jag ingenting varken om den franska revolutionen eller revolutioner över huvud taget. Jag har nu förstått hur viktig det var att denna revolution inträffade.
Mitt intresse för revolutioner har definitivt ökat och jag ser fram emot att arbeta med de andra revolutionerna.

Grunden för hela revolutionen var framför allt den dåliga ekonomin som rådde i Frankrike. De fattiga var tvungna att betala höga skatter med ans adeln och prästerna var skattebefriade. Dessa orättvisor gjorde att det blev en allt större spricka mellan de två högre stånden och det tredje ståndet. En revolution var i detta läget definitivt nödvändigt.
En annan anledning till revolutionen var naturligtvis det sätt Frankrike styrdes på. Kungen var den ende som hade makt att bestämma vilket gjorde folket upprört.

De beslut och idéer som uppkom under revolutionen är det som ligger till grunden för hela vårt samhälle idag. Det är självklarheter i vårt land idag. Saker som: En person är oskyldig tills personen bevisas skyldig är väldigt viktiga idag. Det är efter det uttrycket som hela vårt rättsamhälle idag bygger på.
Andra viktiga saker som stiftades under revolutionen är till exempel att alla ska dömas efter samma lagbok, alla som är myndiga har rätt att ta del i hur landet styras, likhet vid beskattning.

En annan sak som jag tror är viktigt för Europas utveckling är att Napoleon kom till makten. Utan honom så hade nog samhället framförallt inte varit så rättvist som det idag faktiskt är.

Dessa saker som inträffade under revolutionen tror jag ändå hade inträffat även om det inte skett år 1789 i Frankrike, men vårt samhälle hade inte varit fullt så utvecklat som det är idag om denna revolution inte hade inträffat.



Sammanfattning
Frankrike hade varit i krig mot Storbritannien under nästan hela 1700-talet. Dessa krig hade kostat stora summor pengar vilket gjorde att Frankrike låg i en akut ekonomikris. Skatterna fick höjas. När det sedan blev missväxt i Frankrike steg brödet i pris maten blev dyrare. Detta gjorde att de fattigaste inte hade råd med mat för dagen.
Adeln och prästerna var skattebefriade och eftersom många av adeln och prästerna satt i riksdagen misslyckades alla försök att beskatta dem.
Kungen sammankallade år 1789 riksdagen för att sammanträda. Det tredje ståndet krävde att de inte skulle rösta ståndsvisst för då skulle adeln och prästerna, som nästan alltid höll ihop, vinna över det tredje ståndet med 2-1.
Det tredje ståndet ville istället att de olika stånden skulle ha representanter som hade en röst var. Adeln och prästerna skulle ha 300 representanter var med ans det tredje ståndet skulle ha 600 representanter. Detta gick inte kungen och de två högre stånden med på. Det tredje ståndet bestämde istället att starta en nationalförsamling. Kungen stängde deras sammanträdes sal men de hittade en annan sal och svor där en högtidlig ed om att de inte skulle skiljas åt förrän Frankrike fått en ny styrelse. Efter en tid började det gå rykten om att kungen och det två högre stånden planerade att försöka jaga bort nationalförsamlingen. Parisarna började beväpna sig och vapen förråd plundrades.
Den 14 juli tågade en stor folkmassa mot Bastiljen, en gammal fästning som nu användes som fängelse. De skulle skaffa vapen och krut. Fästningen stormades och revs ner av parisarna några dagar senare. Detta fungerade som en kedjereaktion som spreds sig ut på landsbygden där bönderna började storma fästningar och döda eller jaga bort adelsmän.
Detta gjorde nationalförsamlingen orolig och adeln och prästerna gick med på att deras privilegier avskaffades. Nationalförsamlingen stiftar nu ännu fler lagar som gör att kungen får mindre makt och att allt som tillhörde kloster och kyrkor skulle övertas av staten. Prästerna skulle också kontrolleras av staten. Många präster och biskopar vägrade att rätta sig efter detta. Då utbröt strider mellan dem som startat revolutionen. Många på landsbygden stödde sina bypräster och motrevolutioner startades.
Nationalförsamlingen stiftar ännu fler lagar som gör att kungens makt minskade vilket gjorde att kungen gjorde som många adelsfamiljer redan gjort, de försökte fly ur landet. Kungen och hans familj blev upptäckta strax innan gränsen och fördes tillbaka tillparis som fångar. Kungen avrättas nå...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Franska Revolutionen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-10-22

    Bra gjort!

Källhänvisning

Inactive member [2006-05-31]   Franska Revolutionen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6492 [2023-01-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×