RÖNTGEN - atomfysik

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den 28 december skickas en uppsats kallad "Über eine neue Art von Strahlen" till det medicinska sällskapet i Würzburg, Tyskland. Innehållet beskrev någonting som kallades X-strålar, en strålning som gick igenom allting utom väldigt kompakta strukturer. Avsändaren, Wilhelm Conrad Röntgen, hade upptäckt att man inte behövde gissa sig fram huruvida ett skelettben var brutet eller inte, utan att man kunde svärta fotografisk film under vissa förhållanden för att då kunna "fotografera" ben. Egentligen var det inte endast Wilhelm Röntgens förtjänst att vi idag kan röntga skelettet. Philip Lenard gjorde iakttagelsen från första början, men det var Röntgen som utvecklade metoden vilket ledde till att han fick det första nobelpriset i fysik 1901.
Röntgenstrålning kan jämföras med strålningen från glödlampor. På samma sätt som lampor slutar lysa när de släcks så slutar röntgenapparaten att avge strålning när den stängs av. Detta gör att vi nu kan kontrollera hur mycket strålning som vi utsätts för genom att till exempel Statens strålskyddsinstitut, SSI, har satt upp regler för hur mycket strålning som får användas på sjukhus. Det finns även experter som kontrollerar att det inte avges mer strålning än nödvändigt.

EGENSKAPER
Röntgenapparaten består av en mängd elektriska system och det allra viktigaste: röntgenröret, som består av ett så gott som lufttomt glasrör med en anod (+ pol) och en katod (- pol). Röntgenröret fungerar på det sättet att katoden (K), som kan jämföras med en glödtråd, hettas upp och därmed frigör elektroner. Genom en högspänning mellan anod (A) och katod accelereras elektroderna mot just anoden. När de träffar minuspolen och bromsas upp frambringas röntgenstrålning, s.k. bromsenergi.

Röntgenstrålning är en joniserande strålning, vilket betyder att den har förmågan att omvandla atomer till joner. Den är också elektromagnetisk och liknar därför ultraviolett strålning, synligt ljus, radiovågor, osv. Det som skiljer dem åt är att röntgenstrålningen har så pass hög energi att den kan tränga igenom kroppens vävnader.
Röntgen är varken alfa-, beta- eller gammastrålning utan tillhör en helt egen grupp. Mest liknar den gammastrålning, som går igenom tjocka vävnader, men det som skiljer sig är våglängden där gammastrålning oftast har högre.
Röntgenstrålning kan vara skadligt och det är inte bra att utsättas för det när man är ung. Cellernas arvsmassa kan skadas, men så är inte alltid fallet. I vanliga fall repareras de eller stöts bort, men vid höga stråldoser kan man upptäcka effekter, både akuta och senare. Studier visar att man vid röntgenstrålning innan 18 månaders ålder kan hämma utvecklingen och strålningen ökar även risken för cancer.

Visste du att...
... i början av 1900-talet var det inte ovanligt att män lät bestråla sig med röntgen för att slippa raka sig. Nuförtiden vet man att det berodde på strålsjuka, en sjukdom som kan leda till döden!

HÄLSOEFFEKTER
Att skydda sig mot röntgenstrålning vid misstänkt brytning, t.ex., är nästan omöjligt. Läkare måste ibland röntga för att kunna ställa rätt diagnos, annars kan fel behandling användas. Det är nästan farligare att inte röntga sig då.
Röntgenstrålning försvinner ur kroppen så fort man stänger av röntgenapparaten, men så låg stråldos som möjligt försöks ändå användas. Sjukhuspersonal som dagligen handskas med röntgen lämnar antingen rummet eller använder ett speciellt skyddsförkläde för att de inte ska skadas av strålningen.

Röntgenstrålning påverkar patienter på det sättet med en ökad cancerrisk med 0,9 procent, och röntgen vid tidig ålder kan ibland innebära långsammare utveckling. Detta kan tyckas obetydligt efter som det även finns bra följder. Utan röntgen skulle man inte kunna bota så många personer som man kan nu, utan skulle vara tvungen att gissa sig fram. Detta funkade inte så bra förr i tiden då man faktiskt hade en hög dödssiffra. Naturen däremot påverkas inte överhuvudtaget av röntgenstrålning. Detta på grund av att den nästan enbart används på sjukhus och sträcker sig så långt som inom strålkällans rum.
Röntgenapparaten har utvecklats väldigt mycket fram till idag, men strålningen ser likadan ut som förr. För att ställa diagnos har vi idag t.ex. ultraljud och datortomografi. Jag skulle inte säga att det är mer negativt idag än förr, men röntgenapparaten måste ju på grund av sin strålning handskas med varsamt.

Visste du att...
... det finns speciella instrument, t.ex. Geigermätare, som är gjorda för att mäta bland annat röntgenstrålning? Den mäts i milli-sievert, vilket är en tusendel av den höga stråldosen sievert som få blir utsatta för.

ANVÄNDNING
Röntgenstrålning används uppenbart till att röntga skelett, men det finns olika sorters röntgenstrålning. Nyligen har man till exempel upptäckt att man kan fotografera lik och därför slipper obducera, vilket kan bevara viktiga bevismaterial. Tekniken kallas datortomografi och bilderna visar allt som finns inuti kroppen, även organen. En datortomograf är en sorts röntgenapparat där röntgenstrålar skickas från flera olika håll. Informationen från strålarna skickas till en dator som skapar en tvärsnittsbild av kroppen. Man utsätts för mer strålning vid datortomografi än vid vanlig röntgen och därför är det extra viktigt att undersökningen är absolut nödvändig.

Effekterna hos röntgade patienter är både bra och dåliga. För att få en tillförlitlig diagnos måste man använda sig av röntgen och följderna, ökad cancerrisk, betyder egentligen inte så mycket. Det finns dock andra saker som kan användas istället för röntgenapparater. Magnetkameran kan ta bilder av nästan alla organ i kroppen, dessutom tredimensionellt, och den fungerar inte med hjälp utav röntgenstrålning. På grund av detta är det helt ofarligt att använda magnetundersökning flera gånger. Nackdelen är att det är väldigt dyrt, så därför använder sig inte alla sjukhus av den här metoden, men om den skulle utvecklas så skulle det nog vara bättre än röntgen.

Visste du att...
... det endast krävs några millimeter bly för att stoppa den röntgenstrålning som utges vid en röntgenundersökning?





Källor:

• http://www.ssi.se/roentgen/SjukvRontgenundersokningar.html

• http://www.radiol.uu.se/utbildning/rtgsjuksk/Rtgteknolo...