Klockans utveckling

49 röster
42987 visningar
uppladdat: 2007-02-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Klockans utveckling

Solur
Den första klockan uppfanns av egyptierna. Dom ställde en pinne i marken och märkte att skuggan som vart av solen ändrades efter en viss tid. Denna klocka heter soluret och den uppkom någon gång vid 3500 år före Kristus. Och för att veta vad klockan var på natten så gjorde dom diagram och stjärnklockor.


Vattenur
Den andra klockan som uppfanns var vattenuret. Den uppfanns av Amenemhets. Han var inte nöjd med stjärnklockorna och soluret för de visade inte exakta tiden. Vattenuret fungerar på det viset att vatten droppar ur ett kärl och nivån sjunker. Då ser man hur mycket klockan är med hjälp av markeringar inuti kärlet. Men när temperaturen sjönk till 0*C så frös vattnet, så då försökte man med något annat ämne som inte frös. Man testade sand men det var inte lika bra, för det var så svårt att få det att stämma med tiden.

Timur
Sedan hittade man en dubbelkonisk form av glas som var hopsatt av en metallbit med ett hål igenom för sanden och då lät man sanden rinna igenom det och det fungerade (timglas). Den här modellen användes ganska länge. Sedan märkte man att sanden nötte på metallen som var mellan de två glasdelarna som sanden rann igenom, detta innebar att timuret gick fortare än vad det skulle. Just detta problemet fick en lösning när glasblåsarna lyckades göra ett timur av enbart glas.
Då uppstod ett nytt problem och det var att sanden blev fuktig och det ledde till att sanden rann saktare. Om temperaturen sjönk till under 0 grader så frös även sanden.

Mekaniska ur
De första mekaniska uren utvecklades vid 900 - talet. Det äldsta bevarade
uren är dock från 1300 - talet och drevs av ett lod som hängde i ett snöre.
Snöret var upplindat på en trumma som stod i förbindelse med urverket. För
att snöret inte skulle lindas av trumman alltför snabbt på grund av lodets
dragkraft, använde man en reglermekanism som släppte fram trumman mycket
långsamt med små rörelser. Detta kallas spindelgång. Efter hand förfinades spindelgången, och slutligen ersattes lodet som drivkälla av en mekanisk fjäder, vilket gjorde uren lättare att flytta.


Fickuret
I Början av 1500-talet vart det väldigt populärt att bära fickur. Så i Nürnberg tillverkades en tidmätare vars fodral hade formen av ett litet
hönsägg. Urtillverkningen sattes igång ordentligt under 1600 - talet, det var
mest för att det blev populärt att bära klocka då. Man la ner mera tid till att
utsmycka fodralet än att göra uret bra. Det blev alltså mer som smycken
än som en klocka.

Lykturet
Lyckturet är ett brittiskt rumsur och man tror att uret hängdes på en bjälke, därav namnet Lykturet.

Pendeluret
Pendeluret kom till genom att, Christian Huygens gillade att studera
stjärnor och det behövdes en klocka som kunde visa den exakta tiden för hans observationer. Pendeluret skapades med hjälp av former som Galilei utformade, och för första gången var det nu möjligt att mäta tiden mer exakt.
Tillsammans med engelsmannen Hooks uppfinning av spiralfjädern (fjäder
som är ett band eller tråd och som formats till en spiral, oftast av stål)
och införandet av minutvisaren gjorde pendeluret att människans tid inte
längre mättes i timmar och dagar, utan i sekunder och minuter.

Digitala uret
I stället för visartavla hade de två eller tre små fönster, och bakom
dem rörde sig skivor med siffror. Siffrorna visade timmar, minuter och
på en del även sekunder. Konstruktionen var dock inte så bra, skivorna
hakade upp sig lätt, och var väldigt högljudda. Även om de här klockorna
saknade visare och istället visade siffror så kan man ifrågasätta om de
verkligen kan kallas digitala i dagens mening. Skivorna med siffrorna
gjorde ju en analog rörelse, även om den var stegvis.

De klockor som vi idag kallar digitala är en ganska sen uppfinning.
Genom halvledartekniken och mikroelektroniken har man kunnat elektroniserat
digitalklockan.

För ett digitalur behövs två saker:
Först en elektronisk svängningskrets med ett räkneverk och en display.
Den elektroniska svängningskretsen styrs av en liten kvartskristall, som
har ett mycket exakt definierat och konstant svängningstal. Det kan röra
sig om flera miljoner svängningar per sekund. Till denna svängningskrets är
en annan krets kopplad. Denna krets tar ner de mycket höga svängningstalen
till mer hanterliga värden. Det är alltså där omvandlingen till sekunder, minuter och timmar sker. Från räkneverket sänds elektroniska impulser till displayen. Displayen består av flytande kristaller, som lyser upp då de träffas av pulserna från räkneverket. Dessa kristaller kom i mitten av 1960 - talet och gav till en
bö...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Klockans utveckling

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2011-03-03

    Skit bra text

  • Inactive member 2011-10-19

    tack :D

Källhänvisning

Inactive member [2007-02-18]   Klockans utveckling
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6543 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×